SKB:s ledning och styrning av verksamheten

3.7.1 Arbetssätt, resurser och kompetens

SKB:s redovisning

SKB bedriver ett långsiktigt forskningsprogram med syfte att underbygga analysen av säkerheten för befintliga och planerade slutförvar efter förslutning, vilket innefattar förståelse av processer i slutförvarsmiljön och data som behövs inom säkerhetsanalyser. Forskning genomförs för att underbygga framtagning av lämpliga tekniska utformningar i slutförvar med avseende på både driftsäkerhet och säkerhet efter slutlig förslutning. Ett stort fokus har under lång tid varit att ta fram ett tillräckligt forskningsunderlag för SKB:s ansökan om uppförande, innehav och drift av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett fortsatt forskningsarbete kommer att krävas inom ramen för en stegvis prövning då förnyade och mera detaljerade forskningsbehov identifieras för kommande faser. SKB pekar också på forskningsbehov till stöd för utbyggnad och fortsatt drift av SFR samt till stöd för utformning av ett slutförvar för långlivat radioaktivt avfall (SFL). I SKB:s strategi för att prioritera forskningsinsatser ingår ett forskningsråd där olika

representanter för SKB:s olika verksamhetsgrenar kan diskutera och analysera

forskningsbehov från olika perspektiv. Planerna sammanfattas i SKB:s återkommande Fud-rapporter som erfordras enligt kärntekniklagen.

SSM:s bedömning

SSM anser att SKB:s övergripande strategi för identifiering och prioritering av kommande forskningsinsatser är ändamålsenlig. Det är viktigt att forskningsbehoven utvärderas och omprövas på en regelbunden basis med tanke på prioriteringar inom säkerhetsanalysen, utvecklingen av detaljerade slutförvarslösningar samt tillkommande forskningsresultat utanför SKB-sfären.

SSM anser att det finns ett behov av att SKB på ett systematiskt och utförligt sätt bevakar relevant forskning som genomförs i vetenskapssamhället i stort, av SSM, andra

myndigheter och av oberoende organisationer samt bedömer betydelsen av nya forskningsresultat med beaktande av bl.a. slutförvarsmiljöns egenskaper. I framtida säkerhetsanalyser behöver det visas att all relevant forskning beaktas och utvärderas med utgångspunkt från den samlade kunskapen om slutförvarssystemets utförande och förväntade förvarsbetingelser.

Enligt SSM:s bedömning behöver SKB:s strategi för prioritering av forskningsinsatser vidareutvecklas, efter ett eventuellt tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken, för att på ett tydligare sätt kunna överblicka forskningsbehov under olika faser i slutförvarsprogrammet. Krav på ett mycket långsiktigt förhållningssätt finns exempelvis inom uppförande och underhåll av förvarsutrymmen samt planering och genomförande av demonstrationer och långtidsförsök i slutförvarsmiljön. SKB behöver också med utgångspunkt från SSM:s specifika föreskriftskrav utförligare utvärdera och explicit redovisa forskningsbehov för att underbygga kravuppfyllelse i förhållande till individuella föreskriftskrav i SSM:s föreskrifter exempelvis skydd av människors hälsa, miljöskydd, optimering och bästa möjliga teknik, samt barriärernas konstruktion och utförande.

3.7.2 Ledning och styrning av fortsatt teknikutveckling

SKB:s redovisning

SKB:s teknikutveckling syftar till att tillgodose behov av att uppfylla samtliga krav kopplat till både långsiktig säkerhet efter förslutning samt säkerheten vid driften av kärntekniska anläggningar. Prioritering av insatser utgår från tidsplaner och milstolpar för samtliga befintliga och planerade anläggningar. Status för aktuell teknikutveckling stäms regelbundet av mot dessa tidplaner. SKB har organiserat utvecklingsprojekt enligt olika så kallade produktionslinjer som inbegriper olika typer av komponenter i slutförvars- miljön så som kapsel, buffert, återfyllning etc.

SKB delar in utvecklingsprojekt i tre faser; i) konceptfas, ii) konstruktionsfas och iii) införande- och överlämningsfas. Den första fasen avser specifikation av funktioner och krav samt identifiering av möjliga tekniska lösningar. I nästa fas genomförs först en övergripande systemkonstruktion och därefter en detaljkonstruktion som ska ge allt tekniskt underlag för att i nästa steg kunna implementera ett teknikutvecklingsprojekt i verkligheten. I den sista fasen genomförs de åtgärder som krävs för införandet i en verklig

representanter för SKB:s olika verksamhetsgrenar kan diskutera och analysera

forskningsbehov från olika perspektiv. Planerna sammanfattas i SKB:s återkommande Fud-rapporter som erfordras enligt kärntekniklagen.

SSM:s bedömning

SSM anser att SKB:s övergripande strategi för identifiering och prioritering av kommande forskningsinsatser är ändamålsenlig. Det är viktigt att forskningsbehoven utvärderas och omprövas på en regelbunden basis med tanke på prioriteringar inom säkerhetsanalysen, utvecklingen av detaljerade slutförvarslösningar samt tillkommande forskningsresultat utanför SKB-sfären.

SSM anser att det finns ett behov av att SKB på ett systematiskt och utförligt sätt bevakar relevant forskning som genomförs i vetenskapssamhället i stort, av SSM, andra

myndigheter och av oberoende organisationer samt bedömer betydelsen av nya forskningsresultat med beaktande av bl.a. slutförvarsmiljöns egenskaper. I framtida säkerhetsanalyser behöver det visas att all relevant forskning beaktas och utvärderas med utgångspunkt från den samlade kunskapen om slutförvarssystemets utförande och förväntade förvarsbetingelser.

Enligt SSM:s bedömning behöver SKB:s strategi för prioritering av forskningsinsatser vidareutvecklas, efter ett eventuellt tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken, för att på ett tydligare sätt kunna överblicka forskningsbehov under olika faser i slutförvarsprogrammet. Krav på ett mycket långsiktigt förhållningssätt finns exempelvis inom uppförande och underhåll av förvarsutrymmen samt planering och genomförande av demonstrationer och långtidsförsök i slutförvarsmiljön. SKB behöver också med utgångspunkt från SSM:s specifika föreskriftskrav utförligare utvärdera och explicit redovisa forskningsbehov för att underbygga kravuppfyllelse i förhållande till individuella föreskriftskrav i SSM:s föreskrifter exempelvis skydd av människors hälsa, miljöskydd, optimering och bästa möjliga teknik, samt barriärernas konstruktion och utförande.

3.7.2 Ledning och styrning av fortsatt teknikutveckling

SKB:s redovisning

SKB:s teknikutveckling syftar till att tillgodose behov av att uppfylla samtliga krav kopplat till både långsiktig säkerhet efter förslutning samt säkerheten vid driften av kärntekniska anläggningar. Prioritering av insatser utgår från tidsplaner och milstolpar för samtliga befintliga och planerade anläggningar. Status för aktuell teknikutveckling stäms regelbundet av mot dessa tidplaner. SKB har organiserat utvecklingsprojekt enligt olika så kallade produktionslinjer som inbegriper olika typer av komponenter i slutförvars- miljön så som kapsel, buffert, återfyllning etc.

SKB delar in utvecklingsprojekt i tre faser; i) konceptfas, ii) konstruktionsfas och iii) införande- och överlämningsfas. Den första fasen avser specifikation av funktioner och krav samt identifiering av möjliga tekniska lösningar. I nästa fas genomförs först en övergripande systemkonstruktion och därefter en detaljkonstruktion som ska ge allt tekniskt underlag för att i nästa steg kunna implementera ett teknikutvecklingsprojekt i verkligheten. I den sista fasen genomförs de åtgärder som krävs för införandet i en verklig

anläggning så som utbildning, upphandling, kvalitetssäkring, kvalificering av procedurer och dokumentation.

Viktiga inslag för att specificera krav på konstruktionslösningar och teknikutveckling är framtagning av konstruktionsförutsättningar för förvarskomponenter och definition av säkerhetsfunktioner för tiden efter slutlig förslutning. SKB pekar på behovet av en iterativ process där preliminära kvantitativa krav utvärderas inom ramen för en säkerhetsanalys. Därefter sker en uppdatering och ökning av detaljeringsgraden av konstruktionsförut- sättningarna för att utgöra ett underlag för nästa steg i iterationscykeln. Inför implemen- tering behöver krav i konstruktionsförutsättningarna vara praktiskt uppnåeliga och verifierbara. SKB pekar på att en iterativ process alltid kan innebära att de tilltänka tekniska lösningarna visas vara olämpliga eller orealistiska från resursanvändnings- synpunkt.

När väl tekniska lösningar har specificerats behöver åtgärder för kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll identifieras och utarbetas. SKB planerar exempelvis att genomföra kvalificering av tillverknings- och provningsprocesser bland annat med utgångspunkt från säkerhetsbetydelse, tillgängliga standarder och normer samt tillgänglig teknik. I vissa fall finns erforderlig metodik redan tillgänglig från andra tillämpningar medan betydande utvecklingsarbete krävs i andra fall. SKB planerar även framtagning av olika typer av kontrollprogram i samband med uppförande och drift av slutförvarsanläggningen.

SSM:s bedömning

SSM bedömer att SKB:s övergripande metodik och planer för teknikutveckling på ett generellt plan är lämpliga. SKB har i flera avseenden kommit långt i sin teknikutveckling med utgångspunkt från resultat från Äspö-, kapsel- och bentonitlaboratorierna. Dock kvarstår fortfarande betydande utmaningar, så som viss teknikutveckling för tillverkning och provning av en försluten kopparkapsel samt hantering av återfyllnadsprocessen i en realistisk bergmiljö. SKB:s långtgående krav på tillverkning och provning av

kopparkapslar är delvis beroende på de höga krav som har specificerats inom den säkerhetsanalysmetodik som har tillämpats inom SKB:s säkerhetsanalys SR-Site. SSM konstaterar att SKB med gradvis ökande detaljeringsgrad behöver utvärdera konstruktionsförutsättningar, teknikutveckling och provningsmetodik med utgångspunkt från kompatibilitet för komponenter i slutförvaret samt även i perspektivet att långsiktigt kunna demonstrera kravuppfyllelse i förhållande till SSM:s olika föreskriftskrav. SKB behöver exempelvis inom kommande säkerhetsanalyser konkretisera konstruktions- styrande fall och fall för att visa uppfyllelse av krav kopplat till bästa möjliga teknik och optimering. I synnerhet krav på optimering kan innebära särskilda insatser för att på överskådligt sätt visa de föreslagna detaljkonstruktionernas lämplighet för slutförvarets samlade skyddsförmåga i olika tidsskalor. Det krävs ytterligare insatser inför kommande steg i SKB:s program för att visa att erhållna erfarenheter samt förväntad teknikut- veckling inte innebär begränsningar som inte kan hanteras eller innefattas av säkerhets- analysberäkningar för demonstration av kravuppfyllelse.

Enligt SSM:s bedömning bör SKB i kommande Fud-program tydligt redovisa utvecklingsbehov kopplat till säkerhetsanalysmetodik samt förslag till förbättrings- åtgärder baserat på erfarenheterna från SR-Site och SR-PSU.

SSM anser att SKB både inom säkerhetsanalys och inom arbetet med framtagning av förvarsutformningar behöver fokusera på organisatoriska frågor (MTO) samt risk och

konsekvenser kopplade till mänskliga misstag vid tillverkning, uppförande och drift. De mycket långa planerade driftstiderna för slutförvaret medför höga krav på att kunna upprätthålla en väl fungerande driftorganisation under ett flertal årtionden. Slutförvars- lösningar behöver vara så robusta som möjligt för att minimera risk kopplade till mänskliga misstag. Scenarier och fall behöver också tas fram inom säkerhetsanalysen som illustrerar och vid behov beaktar riskbidrag från denna typ av risk.

SSM ser det som en potentiell risk att SKB för tidigt snävar in sin teknikutveckling till att enbart omfatta nuvarande referensutformning av ett slutförvar. SSM bedömer att SKB även framledes behöver bevaka kunskaper, erfarenheter och forskningsresultat kopplat till alternativa tillverknings- och provningsmetoder som kan uppfylla motsvarande över- gripande krav på respektive slutförvarskomponent.

3.7.3 Arbetsverktyg

SKB:s redovisning

SKB har som väsentliga arbetsverktyg inom Fud-program 2016 identifierat i) databaser, ii) modell- och beräkningsverktyg, iii) platsmodeller och iv) kvalitetssäkring.

SKB upprätthåller för närvarande ett flertal databaser som avser information om olika typer av radioaktiva avfall inklusive använt kärnbränsle, data från platsundersöknings- programmet, analyser från experiment, kravhantering som underlag för SKB:s

forsknings- och utvecklingsarbete, SKB:s dokument och biblioteksmaterial samt renodlad vetenskaplig data. Planerade ytterligare insatser avser gradvis uppdatering samt

administrativt underhåll med tanke på utveckling av operativsystem och programvara. SKB har använt ett stort antal modell- och beräkningsverktyg vid genomförandet av säkerhetsanalyserna SR-Site och SR-PSU. SKB har specificerat kvalitetskrav som ska vara uppfyllda för modell- och beräkningsverktyg, dels kommersiell programvara, dels egenutvecklade program. Dessa avser ändamålsenlighet i förhållande till säkerhets- analysens behov, rutiner för utveckling och kontroll av programvara, samt hantering och dataanvändning i samband med beräkningar. SKB håller för närvarande på att uppdatera modell- och beräkningsverktygen samt sammanställa dem i en databas.

Inför KBS-3-ansökan sammanställde SKB tillgänglig information om Forsmark och Laxemar i platsbeskrivande modeller för respektive plats. För Forsmarksplatsen sker för närvarande ytterligare informationsinsamling i samband med ett moniteringsprogram. Successivt tillförs därmed ytterligare information och i samband med eventuella förnyade säkerhetsredovisningar kommer även större uppdateringar av platsbeskrivande modeller att genomföras.

Inom ramen för säkerhetsanalys har SKB ledningsrutiner för upphandling, godkännande av leverantörer, innehåll i databaser och godkännande av modell- och beräkningsverktyg. SKB presenterar fortlöpande information i vetenskapliga publikationer och i den egna rapportserien. Detta föregås alltid av en dokumenterad granskningsprocess.

SSM:s bedömning

SSM anser att SKB:s redovisade planer för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i säkerhetsanalyser samt forsknings- och utvecklingsprojekt är ändamålsenliga och av

konsekvenser kopplade till mänskliga misstag vid tillverkning, uppförande och drift. De mycket långa planerade driftstiderna för slutförvaret medför höga krav på att kunna upprätthålla en väl fungerande driftorganisation under ett flertal årtionden. Slutförvars- lösningar behöver vara så robusta som möjligt för att minimera risk kopplade till mänskliga misstag. Scenarier och fall behöver också tas fram inom säkerhetsanalysen som illustrerar och vid behov beaktar riskbidrag från denna typ av risk.

SSM ser det som en potentiell risk att SKB för tidigt snävar in sin teknikutveckling till att enbart omfatta nuvarande referensutformning av ett slutförvar. SSM bedömer att SKB även framledes behöver bevaka kunskaper, erfarenheter och forskningsresultat kopplat till alternativa tillverknings- och provningsmetoder som kan uppfylla motsvarande över- gripande krav på respektive slutförvarskomponent.

3.7.3 Arbetsverktyg

SKB:s redovisning

SKB har som väsentliga arbetsverktyg inom Fud-program 2016 identifierat i) databaser, ii) modell- och beräkningsverktyg, iii) platsmodeller och iv) kvalitetssäkring.

SKB upprätthåller för närvarande ett flertal databaser som avser information om olika typer av radioaktiva avfall inklusive använt kärnbränsle, data från platsundersöknings- programmet, analyser från experiment, kravhantering som underlag för SKB:s

forsknings- och utvecklingsarbete, SKB:s dokument och biblioteksmaterial samt renodlad vetenskaplig data. Planerade ytterligare insatser avser gradvis uppdatering samt

administrativt underhåll med tanke på utveckling av operativsystem och programvara. SKB har använt ett stort antal modell- och beräkningsverktyg vid genomförandet av säkerhetsanalyserna SR-Site och SR-PSU. SKB har specificerat kvalitetskrav som ska vara uppfyllda för modell- och beräkningsverktyg, dels kommersiell programvara, dels egenutvecklade program. Dessa avser ändamålsenlighet i förhållande till säkerhets- analysens behov, rutiner för utveckling och kontroll av programvara, samt hantering och dataanvändning i samband med beräkningar. SKB håller för närvarande på att uppdatera modell- och beräkningsverktygen samt sammanställa dem i en databas.

Inför KBS-3-ansökan sammanställde SKB tillgänglig information om Forsmark och Laxemar i platsbeskrivande modeller för respektive plats. För Forsmarksplatsen sker för närvarande ytterligare informationsinsamling i samband med ett moniteringsprogram. Successivt tillförs därmed ytterligare information och i samband med eventuella förnyade säkerhetsredovisningar kommer även större uppdateringar av platsbeskrivande modeller att genomföras.

Inom ramen för säkerhetsanalys har SKB ledningsrutiner för upphandling, godkännande av leverantörer, innehåll i databaser och godkännande av modell- och beräkningsverktyg. SKB presenterar fortlöpande information i vetenskapliga publikationer och i den egna rapportserien. Detta föregås alltid av en dokumenterad granskningsprocess.

SSM:s bedömning

SSM anser att SKB:s redovisade planer för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i säkerhetsanalyser samt forsknings- och utvecklingsprojekt är ändamålsenliga och av

rimlig omfattning. I takt med att SKB:s program fortskrider behöver detta arbete intensifieras med en tydligare och mer omfattande styrning av såväl arbeten som SKB själva genomför som det arbete som utförs av externa leverantörer. Kvalitetssäkrings- rutiner bör bli en integrerad del av verksamheten och dokumenterade kvalitetskontroller behöver genomföras i lämplig omfattning.

SSM konstaterar att SKB i kommande steg av sitt program bör genomföra ytterligare insatser för att säkerställa en konsekvent användning av data respektive utförlig kvalificering av data för säkerhetsanalysberäkningar inklusive metoder och rutiner för härledning av lämpliga parametrar. Det är angeläget att både experimentella försök och modelleringsverksamhet inom angränsande områden utgår ifrån från början konsekvent tillämpade förutsättningar och indata.

I vissa områden finns behov av att utveckla och modernisera SKB:s programvara för säkerhetsanalysberäkningar. SSM anser att sådan programutveckling bör genomföras baserat på tydliga instruktioner för dokumentation och kvalitetskontroll, inklusive dokumenterad versionshantering. Det är också angeläget att SKB på ett kvalitetssäkrat sätt arkiverar in- och utdatafiler. Särskild uppmärksamhet krävs för att säkerställa att externa leverantörer uppfyller samtliga kvalitetssäkringskrav. SSM anser att SKB bör vidareutveckla kapacitet för probabilistiska metoder och även utanför radionuklid- transportområdet utveckla användningen av känslighetsanalyser.

3.7.4 Resurs- och kompetensförsörjning

SKB:s redovisning

SKB har tagit fram en kompetensförsörjningsprocess för att även på lång sikt kunna tillgodose omfattande kompetensbehov med både egen personal och externa leverantörer. Hög kompetens hos egen personal erfordras för strategiskt viktiga områden, men den egna personalen ska även kunna styra, leda och upphandla erforderlig kompetens inom andra områden. En stor del av kunskap och teknik som SKB behöver finns allmänt till- gänglig på den öppna marknaden, men inom vissa strategiska områden innebär

kompetensförsörjningen större utmaningar. Detta gäller exempelvis kunskaper kopplade till kapseltillverkning och provning, lerbarriärer, cementmaterial, och olika typer av radioaktivt avfall. Av strategiskt stor betydelse är också områden kopplade till den samlade förståelsen av slutförvarssystemets långsiktiga utveckling och omgivnings- påverkan.

SKB har sedan lång tid tillbaka en del av sin verksamhet knuten till universitet och högskolor, vilka bidrar med forskningsresultat samt vidmakthållande av nationell kompetens.

SKB bedriver ett omfattande samarbete inom ramen för internationella samarbetsprojekt och organisationer samt även med avfallsbolag i andra länder. I synnerhet samarbetet med SKB:s systerorganisation i Finland, Posiva, har utvecklats under ett antal år, vilket nu innefattar betydande inslag av gemensam forskning och gemensamma utvecklingsprojekt. Beträffande internationella samarbetsprojekt bidrar EU med omfattande finansiering inom EU:s ramprogram. SKB deltar för närvarande i åtta EU-projekt. Dessa projekt ger breddad kompetens och ett omfattande kontaktnät. SKB deltar även i det europeiska samarbetet IGD-TP med syftet att utveckla europeisk kompetens för implementering av slutförvaring.

SKB deltar även i arbetsgrupper och projekt inom de internationella organisationerna OECD-NEA och IAEA. Detta arbete fokuseras på strategiska frågor och frågor som kan kopplas till samordning av utrednings- och forskningsinsatser mellan olika länder. Sverige har ratificerat IAEA:s avfallskonvention och SKB bidrar med material till Sveriges nationella rapport vart tredje år.

SSM:s bedömning

SSM anser att frågor kring kompetensförsörjning både inom SKB och nationellt har stor betydelse för slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall i Sverige. Detta beror bland annat på de långa ledtiderna för prövningsprocess och uppförandefas, liksom de långa driftstiderna för planerade slutförvar. Andra bidragande orsaker till svårigheter med kompetensförsörjning är de breda spektrum av ämnesområden som behöver beaktas och bevakas vid utvärdering av framförallt långsiktig säkerhet efter förslutning, men även ämnesområden som behövs vid analys och upprätthållande av anläggningarnas driftsäkerhet.

SSM konstaterar att SKB:s nuvarande fördelning av resurser mellan egen personal och externa leverantörer förefaller vara ändamålsenlig, men att omprövning av behoven aktualiseras när SKB:s program går över i en uppförande- och implementeringsfas. SKB bör sträva efter att bredda sin kompetens och sitt kontaktnät inom områden av särskilt kritisk betydelse för utvärdering av långsiktig säkerhet. Det är viktigt att SKB inte blir allt för beroende av enstaka experter, i synnerhet för de områdena som har störst påverkan på långsiktig säkerhet.

SSM är positiv till de internationella samarbeten som SKB redovisar. SKB:s samarbete med Posiva förefaller vara ändamålsenligt med tanke på de stora likheterna mellan de svenska och finska slutförvarsprogrammen. Samarbeten bör kunna möjliggöra kompetensutveckling och effektiv resursanvändning. SSM är också positiv till

samarbeten både inom EU-sfären med samarbetsprojekt inom EU:s ramprogram, samt aktiviteter som organiseras av de internationella organisationerna OECD-NEA och IAEA. Dessa samarbeten kompletterar varandra så till vida att EU-projekten med dedikerade resurser möjliggör fördjupning, medan samarbetet inom OECD-NEA och IAEA kan