Förutsättningarna för SKB:s verksamhet

Kapitel 1 redogör övergripande för SKB:s program för omhändertagande och slutförvaring av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle och sätter det i ett större sammanhang.

Inledningsvis redogörs i avsnitt 1.1 för förutsättningarna för bolagets verksamhet med hänsyn till styrande lagstiftning, grundläggande skyldigheter för reaktorinnehavarna samt för SKB:s uppdrag. Politiska beslut och ställningstagande i övrigt som fastlagt

inriktningen för SKB:s arbete redovisas liksom grundläggande principer för genom- förandet.

Den långsiktiga planeringen för avfallssystemet baseras på kärnkraftsföretagens aktuella planeringsförutsättningar. Under 2015 fattades beslut om förtida avställning av fyra reaktorer. Beslutet innebär att Oskarshamn 1 ställs av vid halvårsskiftet 2017 medan Oskarshamn 2 som ställts av för ombyggnad inte kommer att återstartas. För reaktorerna i Ringhals innebär det att Ringhals 1 och Ringhals 2 ställs av vid halvårsskiftet 2020 respektive 2019. För övriga sex reaktorer är den planerade drifttiden, liksom i Fud- program 2013, 60 år. Detta gäller reaktorerna Forsmark 1, Forsmark 2 och Forsmark 3, Oskarshamn 3 samt Ringhals 3 och Ringhals 4.

Totalt bedöms det svenska kärnkraftsprogrammet med nuvarande planeringsförut-

sättningar ge upphov till ca 6 000 kapslar, motsvarande ca 12 000 ton använt kärnbränsle. Därutöver beräknas programmet generera totalt ca 170 000 kubikmeter kortlivat avfall för deponering i SFR och ca 16 000 kubikmeter långlivat avfall för deponering i SFL.

Utöver att ansvara för omhändertagande av det radioaktiva avfallet och använt kärn- bränsle från kärnkraftsprogrammet svarar SKB också för omhändertagande av visst övrigt radioaktivt avfall, bl.a. låg- och medelaktivt avfall från Studsvik (inklusive avfall från sjukvård, industri och forskning som behandlas och förpackas i Studsvik), äldre avfall och kärnbränsle från Studsviksområdet. Utöver detta finns det en avsiktsförklaring att omhänderta visst avfall från Westinghouse anläggningar i Västerås och från uran- brytningen i Ranstad. SKB har dessutom förbundit sig att bereda utrymme för omhändertagande av visst radioaktivt avfall från AB SVAFO, Studsvik Nuclear AB, Cyclife AB5 samt European Spallation Source ERIC (ESS) samt viss mängd övrigt använt kärnbränsle från Ågestareaktorn, MOX-bränsle som mellanlagras i Clab samt

bränslerester från provningsprogram i Studsvik.

SKB redogör i avsnitt 1.2 översiktligt för Fud-programmens roll i det svenska systemet. Det första programmet, FoU-program 84, togs fram för att utgöra en del av ansökans- underlaget för regeringens beslut om laddningstillstånd för reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3. SKB anger att regeringen i beslutet att medge laddningstillstånd skrev att KBS-3-metoden ”i sin helhet allt väsentligt befunnits kunna godtas med hänsyn till säkerhet och strålskydd”. KBS-3-metoden har sedan dess utgjort en planerings- förutsättning för SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration. SKB beskriver också att fokus i programmet varierat över åren beroende på var tyngdpunkten i SKB:s verksamhet legat.

Avsnitt 1.3 innehåller en översiktlig beskrivning av hur redovisning i Fud-programmen relaterar till andra redovisningar som lämnas till SSM. För att undvika parallella redo- visningar i Fud-program 2016 görs i förekommande fall hänvisningar till aktuella redo- visningar, t.ex.; inlämnade ansökningar för Kärnbränsleförvaret och inkapsling-

sanläggning samt SFR; studier och planer för avveckling av kärnkraftsreaktorer och andra

Inledningsvis redogörs i avsnitt 1.1 för förutsättningarna för bolagets verksamhet med hänsyn till styrande lagstiftning, grundläggande skyldigheter för reaktorinnehavarna samt för SKB:s uppdrag. Politiska beslut och ställningstagande i övrigt som fastlagt

inriktningen för SKB:s arbete redovisas liksom grundläggande principer för genom- förandet.

Den långsiktiga planeringen för avfallssystemet baseras på kärnkraftsföretagens aktuella planeringsförutsättningar. Under 2015 fattades beslut om förtida avställning av fyra reaktorer. Beslutet innebär att Oskarshamn 1 ställs av vid halvårsskiftet 2017 medan Oskarshamn 2 som ställts av för ombyggnad inte kommer att återstartas. För reaktorerna i Ringhals innebär det att Ringhals 1 och Ringhals 2 ställs av vid halvårsskiftet 2020 respektive 2019. För övriga sex reaktorer är den planerade drifttiden, liksom i Fud- program 2013, 60 år. Detta gäller reaktorerna Forsmark 1, Forsmark 2 och Forsmark 3, Oskarshamn 3 samt Ringhals 3 och Ringhals 4.

Totalt bedöms det svenska kärnkraftsprogrammet med nuvarande planeringsförut-

sättningar ge upphov till ca 6 000 kapslar, motsvarande ca 12 000 ton använt kärnbränsle. Därutöver beräknas programmet generera totalt ca 170 000 kubikmeter kortlivat avfall för deponering i SFR och ca 16 000 kubikmeter långlivat avfall för deponering i SFL.

Utöver att ansvara för omhändertagande av det radioaktiva avfallet och använt kärn- bränsle från kärnkraftsprogrammet svarar SKB också för omhändertagande av visst övrigt radioaktivt avfall, bl.a. låg- och medelaktivt avfall från Studsvik (inklusive avfall från sjukvård, industri och forskning som behandlas och förpackas i Studsvik), äldre avfall och kärnbränsle från Studsviksområdet. Utöver detta finns det en avsiktsförklaring att omhänderta visst avfall från Westinghouse anläggningar i Västerås och från uran- brytningen i Ranstad. SKB har dessutom förbundit sig att bereda utrymme för omhändertagande av visst radioaktivt avfall från AB SVAFO, Studsvik Nuclear AB, Cyclife AB5 samt European Spallation Source ERIC (ESS) samt viss mängd övrigt använt kärnbränsle från Ågestareaktorn, MOX-bränsle som mellanlagras i Clab samt

bränslerester från provningsprogram i Studsvik.

SKB redogör i avsnitt 1.2 översiktligt för Fud-programmens roll i det svenska systemet. Det första programmet, FoU-program 84, togs fram för att utgöra en del av ansökans- underlaget för regeringens beslut om laddningstillstånd för reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3. SKB anger att regeringen i beslutet att medge laddningstillstånd skrev att KBS-3-metoden ”i sin helhet allt väsentligt befunnits kunna godtas med hänsyn till säkerhet och strålskydd”. KBS-3-metoden har sedan dess utgjort en planerings- förutsättning för SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration. SKB beskriver också att fokus i programmet varierat över åren beroende på var tyngdpunkten i SKB:s verksamhet legat.

Avsnitt 1.3 innehåller en översiktlig beskrivning av hur redovisning i Fud-programmen relaterar till andra redovisningar som lämnas till SSM. För att undvika parallella redo- visningar i Fud-program 2016 görs i förekommande fall hänvisningar till aktuella redo- visningar, t.ex.; inlämnade ansökningar för Kärnbränsleförvaret och inkapsling-

sanläggning samt SFR; studier och planer för avveckling av kärnkraftsreaktorer och andra

5 Tidigare Studsvik Nuclear Environmental AB respektive del av Studsvik Nuclear AB:s verksamhet.

kärntekniska anläggningar; återkommande helhetsbedömningar inkluderande säkerhets- redovisningar (SAR) för Clab och SFR; samt regelbundna redovisningar i de så kallade planrapporterna.

SKB redogör i avsnitt 1.4 för att man har inlett ett fördjupat samarbete med Posiva, med målet att utveckla gemensamma tekniska lösningar för slutförvarssystemet inför

driftsättningen. Samarbetet syftar till att lösa de utformningsfrågor och frågor kopplade till kvalitetsstyrning och kontroll som återstår för i första hand de tekniska barriärerna så att myndigheternas krav tillgodoses. Samarbetet innebär att nu cirka hälften av alla teknikutvecklingsprojekt inom KBS-3-systemet, främst inom kapsel- och bentonitfrågor, samfinansieras av SKB och Posiva.

SKB redogör också i avsnitt 1.5 översiktligt för principerna för beräkning av framtida kostnader och fondering av medel för programmets genomförande.