Framtida insatser för slutförvaret för långlivat avfall (SFL)

SKB:s redovisning

När det gäller förvarskonceptet för SFL hänvisar SKB till den utredning som

presenterades 2013 med en utvärdering av olika förvarsutformningar tillsammans med förslag på avfallsbehållare, transportsystem samt anläggningar för konditionering, mellanlagring och slutförvaring av avfall. Baserat på utredningen föreslås SFL utformas på relativt stort djup med två olika förvarsdelar, en förvarsdel för metalliska avfall med en betongbarriär och en förvarsdel med historiskt avfall med en bentonitbarriär.

SKB anger att nästa steg i utvecklingen är att utvärdera det föreslagna förvarskonceptet med avseende på säkerheten efter förslutning. Säkerhetsvärderingen utgör ett steg i den iterativa process som SKB tillämpar för utveckling av slutförvar för radioaktivt avfall, där teknikutveckling och forskning följs av utvärdering av säkerhet efter förslutning, och arbetet kommer att pågå fram till 2018.

Säkerhetsvärderingen syftar till att ge SKB underlag för att bedöma om det föreslagna

konceptet har potential att uppfylla kraven på säkerhet efter förslutning samt ge underlag för att bedöma under vilka förutsättningar förvarskonceptet (avfallet, barriärerna och förvarets omgivning) har potential att uppfylla säkerhetskraven. SKB anger att resultaten från säkerhetsvärderingen är nödvändiga för eventuell modifiering av konceptet, för utvecklingen av de tekniska barriärerna, acceptanskriterier för avfallet och för val av plats. Utvärderingen ska även ge underlag för att identifiera de områden där SKB behöver förbättra kunskapsläget för att senare kunna utföra fullständiga analyser av säkerheten under drift och efter förslutning av SFL.

Avseende teknikutveckling redovisar SKB att en förstudie rörande slutförvarsanlägg-

ningens utformning har genomförts, med syfte att identifiera utvecklingsbehov och därmed fungera som underlag till teknikutvecklingsplanen för SFL. Resultatet av studien ger en övergripande beskrivning av anläggningens utformning och funktion.

SKB redogör för att förstudien har nyttjat erfarenheter och kompetens från process- kartläggning och projektering av Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden. SKB anger i anslutning till detta att uppförandet av SFL inte förväntas kräva någon specifik

teknikutveckling med undantag av själva förvarsutrymmena, eftersom kommersiellt tillgänglig utrustning bedöms kunna användas och erfarenheter från uppförandet av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR kommer SFL tillgodo. Däremot bedömer SKB att utvecklingen av tekniska lösningar för dels utformning och uppförande av förvarsdelarna, dels hantering och slutförvaring av stora komponenter kräver särskilda insatser. SKB anger vidare att för utrustningar och system för driftperioden, exempelvis terminalfordon och traverser, planeras ingen specifik utveckling för SFL utan här kan erfarenheter från SFR och Kärnbränsleförvaret nyttjas. För återfyllnad av förvars- utrymmena bedöms dock att tekniska lösningar för att installera betong och bentonit behöver utvecklas specifikt för SFL. Parallellt med säkerhetsvärderingen inventeras olika metoder för återfyllnad.

När det gäller lokaliseringen av SFL avser SKB att bedriva en stegvis lokaliserings-

process med målsättningen att välja plats i slutet av 2020-talet. SKB har sedan tidigare lagt fast grundläggande förutsättningar för lokalisering av slutförvar för radioaktivt avfall;

4.3 Framtida insatser för slutförvaret för långlivat avfall (SFL)

SKB:s redovisning

När det gäller förvarskonceptet för SFL hänvisar SKB till den utredning som

presenterades 2013 med en utvärdering av olika förvarsutformningar tillsammans med förslag på avfallsbehållare, transportsystem samt anläggningar för konditionering, mellanlagring och slutförvaring av avfall. Baserat på utredningen föreslås SFL utformas på relativt stort djup med två olika förvarsdelar, en förvarsdel för metalliska avfall med en betongbarriär och en förvarsdel med historiskt avfall med en bentonitbarriär.

SKB anger att nästa steg i utvecklingen är att utvärdera det föreslagna förvarskonceptet med avseende på säkerheten efter förslutning. Säkerhetsvärderingen utgör ett steg i den iterativa process som SKB tillämpar för utveckling av slutförvar för radioaktivt avfall, där teknikutveckling och forskning följs av utvärdering av säkerhet efter förslutning, och arbetet kommer att pågå fram till 2018.

Säkerhetsvärderingen syftar till att ge SKB underlag för att bedöma om det föreslagna

konceptet har potential att uppfylla kraven på säkerhet efter förslutning samt ge underlag för att bedöma under vilka förutsättningar förvarskonceptet (avfallet, barriärerna och förvarets omgivning) har potential att uppfylla säkerhetskraven. SKB anger att resultaten från säkerhetsvärderingen är nödvändiga för eventuell modifiering av konceptet, för utvecklingen av de tekniska barriärerna, acceptanskriterier för avfallet och för val av plats. Utvärderingen ska även ge underlag för att identifiera de områden där SKB behöver förbättra kunskapsläget för att senare kunna utföra fullständiga analyser av säkerheten under drift och efter förslutning av SFL.

Avseende teknikutveckling redovisar SKB att en förstudie rörande slutförvarsanlägg-

ningens utformning har genomförts, med syfte att identifiera utvecklingsbehov och därmed fungera som underlag till teknikutvecklingsplanen för SFL. Resultatet av studien ger en övergripande beskrivning av anläggningens utformning och funktion.

SKB redogör för att förstudien har nyttjat erfarenheter och kompetens från process- kartläggning och projektering av Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden. SKB anger i anslutning till detta att uppförandet av SFL inte förväntas kräva någon specifik

teknikutveckling med undantag av själva förvarsutrymmena, eftersom kommersiellt tillgänglig utrustning bedöms kunna användas och erfarenheter från uppförandet av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR kommer SFL tillgodo. Däremot bedömer SKB att utvecklingen av tekniska lösningar för dels utformning och uppförande av förvarsdelarna, dels hantering och slutförvaring av stora komponenter kräver särskilda insatser. SKB anger vidare att för utrustningar och system för driftperioden, exempelvis terminalfordon och traverser, planeras ingen specifik utveckling för SFL utan här kan erfarenheter från SFR och Kärnbränsleförvaret nyttjas. För återfyllnad av förvars- utrymmena bedöms dock att tekniska lösningar för att installera betong och bentonit behöver utvecklas specifikt för SFL. Parallellt med säkerhetsvärderingen inventeras olika metoder för återfyllnad.

När det gäller lokaliseringen av SFL avser SKB att bedriva en stegvis lokaliserings-

process med målsättningen att välja plats i slutet av 2020-talet. SKB har sedan tidigare lagt fast grundläggande förutsättningar för lokalisering av slutförvar för radioaktivt avfall;

• Säkerheten under drift och efter förslutning samt påverkan på miljön måste uppfylla kraven i kärntekniklagen och miljöbalken.

• Det lokala politiska och opinionsmässiga stödet behöver vara brett och stabilt. SKB anger att målsättningen är att driva en öppen och transparent process i samråd med SSM och berörda kommuner, där förutsättningarna för olika aktörer tidigt är klarlagda och där processens olika steg är förankrade och kommunicerade. SKB kommer därför att i likhet med tidigare processer identifiera och presentera de lokaliseringsfaktorer som utgör grund för värdering och urval.

SKB anger att säkerhetsvärderingen bland annat kommer att leverera säkerhetsrelaterade krav för en tänkt förläggningsplats. Baserat på dessa krav kommer de lokaliserings- faktorer som ska användas för platsvärderingen att identifieras och fastställas. SKB anger vidare att lokaliseringsfaktorerna inte förväntas skilja sig avsevärt från de faktorer som använts i tidigare lokaliseringsprocesser som SKB har genomfört, men att en översyn baserad på säkerhetsvärderingens slutsatser och tidigare erfarenheter kommer att göras. SKB anger också att man under kommande treårsperiod kommer att genomföra

utredningar för att identifiera kompetensbehov och lämplig organisation för lokaliserings- arbetet, med målet att i Fud-program 2019 kunna presentera lokaliseringsfaktorerna samt en planering för lokaliseringsprocessen som helhet.

SKB anger att man utgående från lokaliseringsfaktorerna och den kunskap om geologin som förvärvats genom tidigare platsvalsprocesser som grund, kan ta nästa steg i

lokaliseringsarbetet. Utöver de säkerhetsrelaterade egenskaperna är den lokala acceptansen väsentlig för lokaliseringen, men även andra faktorer såsom hälsa, miljö, infrastruktur och samhällsresurser vägs in. SKB anger vidare att berörda kommuner och andra intressenter involveras i detta steg i processen som kommer att resultera i en sammanvägd värdering av aktuella platsers egenskaper med avseende på lokaliserings- faktorerna.

SKB anger avslutningsvis att nästa steg i lokaliseringsprocessen är att genomföra platsundersökningar för att ytterligare öka kunskapen om platsspecifika egenskaper. Av SKB:s redovisade tidsplan i figur 3-5 framgår att platsundersökningarna planeras att vara avslutade ca 2028. Tidsplanen antyder vidare att SKB i anslutning till platsunder-

sökningarnas avslutande avser att välja den plats för SFL som kommande tillståndsan- sökningar baseras på. Tillståndsansökningar för SFL planeras att lämnas in runt 2030. För det mer konkreta arbetet som kommer att genomföras under kommande Fud-period avser SKB att fokusera på två områden, dels genomförande av den pågående säkerhets- värderingen av SFL, dels ta fram en strategi för platsvalsprocessen. SKB anger att säkerhetsvärderingen utgör basen för att identifiera områden för fortsatt forskning och teknikutveckling och för arbetet därefter med att formulera det långsiktiga forsknings- program som behövs för att genomföra fullständiga säkerhetsanalyser. SKB anger i anslutning till detta att en översiktlig genomgång av kunskapsläget efter säkerhets- analysen, SR-PSU, som lämnades in till stöd för ansökningarna för att bygga ut SFR, indikerar att de kvarvarande frågeställningar som identifierats för SFR till stor del är giltiga även för SFL.

SKB anger att utgångspunkten i pågående säkerhetsvärderingen är det föreslagna förvarskonceptet (avsnitt 2.1.2 i Fud-program 2016) och de underlag som tagits fram inom aktiviteter kopplade till säkerhetsanalyserna för Kärnbränsleförvaret (SR-Site) och

utbyggnaden av SFR (SR-PSU). Forsknings- och utvecklingsbehov som identifieras utgör i sin tur utgångspunkt för formulerandet av ett långsiktigt forskningsprogram kopplat till långlivat avfall och SFL. SKB betonar att säkerhetsvärderingen även har en viktig roll för arbetet med lokalisering av SFL då den förväntas klargöra kraven på berget som barriär. Avseende strategi för platsvalsprocess anger SKB att val av plats för SFL kommer att baseras på de lokaliseringsfaktorer som planeras att tas fram samt kunskap om olika platser och deras egenskaper. Lokaliseringsfaktorerna och utvärderingsparametrarna kommer bland annat baseras på den kravbild för platsen som säkerhetsvärderingen resulterar i. När lokaliseringsfaktorerna fastlagts genomförs en sammanställning av befintligt material av relevans för lokaliseringen i form av förstudier. Berörda kommuner och andra intressenter involveras i processen. Nästa steg i processen är platsunder- sökningar som innebär att geosfärs- och biosfärsparametrar undersöks och övervakas enligt den metodik SKB utvecklat inom ramen för tidigare lokaliseringar. Arbetet planeras också omfatta utredningar om faktorer som hälsa, miljö, infrastruktur och samhällsresurser.

SKB redogör avslutningsvis för hur långt SKB:s arbete behöver ha utvecklats i den stegvisa prövningen som leder till etablerandet av verksamheten.

Inför tillståndsansökan avser SKB att ta fram en förberedande preliminär säkerhets- redovisning (F-PSAR) och identifiera och beskriva en plats som underlag för analysen. Teknikutvecklingen behöver vara så långt driven att det går att visa att förvaret är säkert efter förslutning. En första version av konstruktionsförutsättningarna behöver presenteras och det ska göras troligt att den tekniska lösningen kan tas fram och installeras så att kravuppfyllelsen kan verifieras. SKB anger att konstruktioner i förvarsdelarna samt tekniska lösningar för återfyllning bedöms vara områden som behöver utvecklas, då dessa skiljer sig jämfört med övriga förvar. Vidare behöver preliminära acceptanskriterier för avfallet finnas liksom redovisningar av tekniska lösningar för att uppfylla dessa krav. I nästa steg av processen, inför uppförande, uppdateras säkerhetsredovisningen till en preliminär säkerhetsredovisning (PSAR). Arbetet med teknikutvecklingen behöver då ha utmynnat i ett underlag för projektering av konstruktioner för förvaret. Arbetet med att projektera kan sedan genomföras parallellt med att arbetet med att driva rampen ned till förvaret.

I det efterföljande steget, inför provdrift, planeras detaljkonstruktion av

förslutningskomponenterna att genomföras som ett underlag till att kunna projektera förslutningen. Förslutningsplanen uppdateras och en rivningsplan tas fram.

Remissinstansernas synpunkter

Boverket anger att redovisningen i Fud-programmet pekar på att det finns flaskhalsar i

hanteringskedjan i och med att SFR och SFL inte står färdiga att ta emot avfall som uppstår vid avvecklingen, med hänvisning till beslut om att ytterligare fyra reaktorer ska stängas av. Boverket menar att det är angeläget att utformningen av SFL utvecklas och att en lokaliseringsprocess inleds så snart som det finns underlag som krav på ett sådant område.

Sveriges geotekniska institut (SGI) anger att lokaliseringen av SFL förutsätts ta hänsyn till

nuvarande klimatförändringar och klimatscenarier som IPCC:s olika utvecklingskurvor och successivt uppdaterat material från SMHI. SGI framför att viss egen forskning kan

utbyggnaden av SFR (SR-PSU). Forsknings- och utvecklingsbehov som identifieras utgör i sin tur utgångspunkt för formulerandet av ett långsiktigt forskningsprogram kopplat till långlivat avfall och SFL. SKB betonar att säkerhetsvärderingen även har en viktig roll för arbetet med lokalisering av SFL då den förväntas klargöra kraven på berget som barriär. Avseende strategi för platsvalsprocess anger SKB att val av plats för SFL kommer att baseras på de lokaliseringsfaktorer som planeras att tas fram samt kunskap om olika platser och deras egenskaper. Lokaliseringsfaktorerna och utvärderingsparametrarna kommer bland annat baseras på den kravbild för platsen som säkerhetsvärderingen resulterar i. När lokaliseringsfaktorerna fastlagts genomförs en sammanställning av befintligt material av relevans för lokaliseringen i form av förstudier. Berörda kommuner och andra intressenter involveras i processen. Nästa steg i processen är platsunder- sökningar som innebär att geosfärs- och biosfärsparametrar undersöks och övervakas enligt den metodik SKB utvecklat inom ramen för tidigare lokaliseringar. Arbetet planeras också omfatta utredningar om faktorer som hälsa, miljö, infrastruktur och samhällsresurser.

SKB redogör avslutningsvis för hur långt SKB:s arbete behöver ha utvecklats i den stegvisa prövningen som leder till etablerandet av verksamheten.

Inför tillståndsansökan avser SKB att ta fram en förberedande preliminär säkerhets- redovisning (F-PSAR) och identifiera och beskriva en plats som underlag för analysen. Teknikutvecklingen behöver vara så långt driven att det går att visa att förvaret är säkert efter förslutning. En första version av konstruktionsförutsättningarna behöver presenteras och det ska göras troligt att den tekniska lösningen kan tas fram och installeras så att kravuppfyllelsen kan verifieras. SKB anger att konstruktioner i förvarsdelarna samt tekniska lösningar för återfyllning bedöms vara områden som behöver utvecklas, då dessa skiljer sig jämfört med övriga förvar. Vidare behöver preliminära acceptanskriterier för avfallet finnas liksom redovisningar av tekniska lösningar för att uppfylla dessa krav. I nästa steg av processen, inför uppförande, uppdateras säkerhetsredovisningen till en preliminär säkerhetsredovisning (PSAR). Arbetet med teknikutvecklingen behöver då ha utmynnat i ett underlag för projektering av konstruktioner för förvaret. Arbetet med att projektera kan sedan genomföras parallellt med att arbetet med att driva rampen ned till förvaret.

I det efterföljande steget, inför provdrift, planeras detaljkonstruktion av

förslutningskomponenterna att genomföras som ett underlag till att kunna projektera förslutningen. Förslutningsplanen uppdateras och en rivningsplan tas fram.

Remissinstansernas synpunkter

Boverket anger att redovisningen i Fud-programmet pekar på att det finns flaskhalsar i

hanteringskedjan i och med att SFR och SFL inte står färdiga att ta emot avfall som uppstår vid avvecklingen, med hänvisning till beslut om att ytterligare fyra reaktorer ska stängas av. Boverket menar att det är angeläget att utformningen av SFL utvecklas och att en lokaliseringsprocess inleds så snart som det finns underlag som krav på ett sådant område.

Sveriges geotekniska institut (SGI) anger att lokaliseringen av SFL förutsätts ta hänsyn till

nuvarande klimatförändringar och klimatscenarier som IPCC:s olika utvecklingskurvor och successivt uppdaterat material från SMHI. SGI framför att viss egen forskning kan

krävas som underlag till kommande säkerhetsredovisningar som visar hur valda platser kan komma att påverkas i ett geotekniskt perspektiv av olika scenarier.

Sveriges geologiska undersökning (SGU), anser att det är viktigt att objektivt utgå från

allt tillgängligt underlagsmaterial vid lokalisering av SFL, inklusive sådant kartmaterial och utredningar som tillkommit sedan genomförandet av lokaliseringsstudierna för slutförvaret för använt bränsle. SGU exemplifierar genom att peka på de stora mängder grundvattenrelaterad kartering och utredningsmaterial som tillkommit efter införandet av EU:s vattendirektiv, som på ett tydligare sätt än tidigare visar på områden som är viktiga ur ett grundvattenperspektiv.

SGU anser vidare att det är viktigt att SKB vid lokalisering av SFL inte influeras alltför mycket av de tidsmässiga fördelarna med samlokalisering med annat slutförvar, utan att arbetet får bedrivas objektivt t.ex. ur ett geologiskt och hydrogeologiskt perspektiv. SGU framför att om tidsfördelarna och lokaliseringsprocessen tillsammans fortfarande talar för samlokalisering, så anser SGU att det är viktigt att kunna redovisa eventuella kumulativa effekter på omgivande grundvatten och ekosystem.

SGU lyfter också fram att det i avsnitt 4.3.3 i Fud-programmet beskrivs att SKB endast anser det motiverat att bedriva underhåll av platsmodellen i Forsmark, med hänvisning till att både SFR och Kärnbränsleförvaret är lokaliserade till Forsmark. SGU lyfter frågan om att återuppta modellunderhållet även i Oskarshamn. SGU menar att ett beslut att inte återuppta modellunderhållet i Oskarshamn kan lägga hinder i vägen för en kommande platsvalsprocess, med hänvisning till att SKB deklarerat att en grundläggande

förutsättning i lokaliseringsarbetet är att ”Det politiska och opinionsmässiga stödet behöver vara brett och stabilt”.

Opinionsgruppen för Säker Slutförvaring (Oss), har inkommit med remissynpunkter

formulerade som frågor/frågeställningar enligt nedan.

Oss, undrar om SKB:s formulering ”Planeringen för omhändertagandet av det långlivade låg- och medelaktiva avfallet syftar till ett sammanhållet system för hantering och slutlig förvaring.” innebär att avsikten är att bygga SFL i anslutning till SFR i Forsmark?

Med hänvisning till formuleringen på s.48 ”Som ett nästa steg i utvecklingen påbörjades 2015 en säkerhetsvärdering av det föreslagna förvarskonceptet. Säkerhetsvärderingen planeras att avslutas 2018.” frågar Oss om säkerhetsvärderingen görs oberoende av lokalisering, och varför en önskad eller trolig lokalisering inte är aktualiserad eftersom säkerhetsvärderingen för SFL ska vara klar 2018?

Oss frågar också på vilket sätt principerna för ett tänkt SFL-förvar skiljer sig från principerna för SFR när det gäller långsiktig säkerhet efter förslutning. Är valet av geologisk förvaring är avhängigt, eller inte är avhängigt, lokalisering under havet. Oss noterar att säkerhetsvärderingen görs stegvis vid flera tillfällen (iterativt) för att utröna om valt koncept uppfyller kraven på säkerhet efter förslutning. Oss frågar om samma kriterier vid säkerhetsvärdering gäller oberoende av om det handlar om lokalisering under hav eller på landmassan.

Med hänvisning till att en grundläggande förutsättning för lokaliseringen av SFL formulerats som att ”Det lokala politiska och opinionsmässiga stödet behöver vara brett

och stabilt” undrar Oss om det innebär att inga andra kommuner är Östhammar och Oskarshamn i praktiken kan komma ifråga.

Med hänvisning till formuleringar i dokumentation från samrådsmöte och i Fud-program 2016 undrar Oss om det finns något som motsäger en lokalisering av SFL i Forsmark och om Forsmark är SKB:s huvudalternativ? Oss menar att det är viktigt att veta eftersom det har en direkt koppling till en eventuell utbyggnad av SFR och till tillståndsprocessen för Kärnbränsleförvaret och den aviserade folkomröstningen i Östhammar kommun, och om medborgarna ska ta ställning till ett slutförvar eller till tre.

Miljörörelsens kärnavfallsekretariat (Milkas) efterfrågar en presentation av den

konceptstudie för SFL som genomförts. Milkas efterfrågar också en presentation av nollalternativet.

SSM:s bedömning

SSM konstaterar att SKB:s redovisning avseende utvecklingsarbetet för slutförvaret för långlivat avfall (SFL) försenats, och att de resultat och slutsatser från säkerhets-

värderingsarbetet som var tänkt att redovisas i Fud-program 2016 kommer att redovisas först i Fud-program 2019. SSM noterar i anslutning till detta att planerad start för förstudiearbetet flyttas fram till 2020, en försening med fyra år jämfört med redo- visningen i Fud-program 2013. SSM konstaterar med utgångspunkt från SKB:s redo- visning i övrigt att grundläggande principer samt inriktning för arbetet som redovisades i Fud-program 2013 ligger fast.

SSM noterar dock att den säkerhetsanalys utan specifika platsdata som enligt redo- visningen i Fud-program 2013 planerades genomföras i samband med avslutandet av