9 Påföljder och ingripanden
10.2 Överklagande
I 13 kap. PBL finns reglerna om överklagande, dvs. vilka beslut som får överklagas, vem som får överklaga, i vilka former överklagande skall ske och vilken instansordning som skall gälla i olika typer av ärenden.
Överklagbara beslut
De beslut som är aktuella i det här sammanhanget är beslut som fattas av kommunala nämnder och som inte skall överklagas i den ordning som föreskrivs för laglig- hetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Med beslut av kommunala nämnder avses även sådana beslut som t.ex. en tjänsteman hos nämnden fattar på nämndens vägnar efter delegation.
De beslut som får överklagas genom laglighetsprövning har angetts genom en uttömmande uppräkning. Vilka andra beslut som får överklagas anges däremot inte.
Det rör sig emellertid, såvitt det är av intresse här, i huvudsak om beslut om lov och förhandsbesked, kontrollplan, rivningsplan, ändring av kontrollplan, utfärdande av slutbevis, byte av kvalitetsansvarig samt beslut om påföljder och ingripanden enligt 10 kap. Även beslut om anstånd med avgörandet av ansökningar om lov kan överklagas. Det går dock därvid bara att få till stånd en prövning av om de lagliga förutsättningarna för anstånd föreligger, inte av beslutets lämplighet.
8 kap. 2 § 1 st 2, 7 § 1 och 9 § 3 st PBL 13 kap. 1 och 2 §§ PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 811 f. och 1993/94:178 s.127 jfr prop. 1985/86:1 s. 813
Kommunens ställningstagande till om det erfordras byggsamråd kan inte överklagas. Bland övriga beslut som inte kan överklagas kan nämnas beslut av byggnads- nämnden att begära handräckning eller att tilläggsavgift skall dömas ut. Inte heller byggnadsnämndens fullgöran- de av skyldigheten att lämna upplysningar kan överklagas. Vilka som har rätt att överklaga
Rätt att överklaga har den som beslutet angår, om det gått honom emot. Klagoberättigade är berörda sakägare — fastig- hetsägare och innehavare av annan särskild rätt till fast egen- dom än bostadsrätt och hyresrätt — bostadsrättshavare, hyres- gäster och boende samt hyresgästorganisationer.
Vad gäller beslut om bygglov anses enligt fast praxis sådana beslut angå, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfatt- ningen av det byggande som avses med bygglovet, naturförhållandena på platsen m.m.
Avgörande för frågan om vem som har rätt att överklaga är förhållandena vid tidpunkten för lovbeslutet. Den som t.ex. har blivit hyresgäst först efter det att ett beslut har medde- lats har således ansetts inte ha rätt att överklaga beslutet.
En statlig myndighet har som regel inte rätt att överklaga en annan myndighets beslut utan stöd av uttryckligt bemyndigande i författning. I PBL har ett sådant stöd getts för vissa fall. Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom vissa skydds- eller säkerhetsområden får således överkla- gas av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmyndigheten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning, och i övriga fall av För- svarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten eller Statens räddningsverk eller de myndigheter de bestämmer. Överklagandeavskärande verkan av tidigare beslut Beslut om lov får inte överklagas till den del de avser frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestäm- melser eller förhandsbesked eller avser behovet av bygg- samråd.
Om byggnadsnämnden anser att frågan redan är avgjord i ett tidigare beslut — och den som överklagar har haft rätt att klaga på det — kan nämnden i beslutet ange att det inte får överklagas. Den klagande som menar att frågan i själva verket inte har behandlats tidigare, bör genom att över- klaga kunna få ett ställningstagande i detta hänseende av överinstanserna. Om dessa emellertid finner att kommu- nens meddelade förbud att överklaga var riktigt, blir det ingen ytterligare prövning i sak.
I regeln ligger att en fastighetsägare blir bunden av vad hans företrädare i äganderätten kan ha gjort eller under- låtit, om fastigheten bytt ägare under tiden mellan de båda besluten. 13 kap. 2 § 2 st 2 PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 812 13 kap. 7 § PBL 13 kap. 2 § 2 st 1 PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 367
Instansordning och sättet att överklaga
Besluten får överklagas hos länsstyrelsen. Det sker genom att en överklagandeskrivelse ges in till den myndighet som meddelat beslutet, dvs. det kommunala organ som fattat beslutet. Skrivelsen skall emellertid vara ställd till länssty- relsen. Om beslutet fattats av kommunfullmäktige, skall dock skrivelsen ges in till kommunstyrelsen. I skrivelsen skall den klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs.
Överklagandetiden är tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbe- stämmelser eller en fastighetsplan räknas dock från den dag då justeringen av protokollet med beslutet tillkänna- getts på kommunens anslagstavla.
Kommunen prövar om överklagandeskrivelsen inkom- mit i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall den normalt avvisas. Den skall emellertid inte avvisas om förseningen beror på att kommunen har lämnat klagan- den en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas om den inom överkla- gandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet, dvs. länsstyrelsen. I sådant fall skall länsstyrelsen vidarebefordra skrivelsen till kommunen och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till länsstyrelsen. Om skrivelsen inte avvisas, skall kommunen överlämna denna och övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kan fatta beslut antingen som överklagan- deinstans eller som överprövningsinstans. Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 3 § att helt eller i en viss del upphäva ett beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen. Andra beslut av länsstyrelsen som grundar sig på 12 kap. får inte överklagas. Länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende om antagande, ändring eller upphävande av en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan får överkla- gas hos regeringen.
Sedan den 1 juli 2003 är den nya huvudregeln för över- klagade ärenden om marklov, bygglov och rivningslov m.m. som prövades av regeringen, att dessa skall prövas av allmän förvaltningsdomstol. Ärenden som rör frågor av särskild betydelse för Fortifikationsverket, Försvarets materialverk eller Försvarets radioanstalt skall dock även fortsättningsvis prövas av regeringen. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammarrätt.
När det gäller rätten att överklaga länsstyrelsens beslut är det bara kommunens rätt som behöver kommenteras. Byggnadsnämnden har rätt att överklaga ett beslut av länsstyrelsen som innebär att ett förpliktande beslut eller ett avslagsbeslut från byggnadsnämnden ändras eller upphävs. Däremot har byggnadsnämnden inte rätt att överklaga ett beslut som innebär att ett gynnande beslut av nämnden, t.ex. ett lovbeslut, ändras.
13 kap. 2 och 3 §§ PBL jfr prop. 1994/95:230 s. 106 f. 13 kap. 4 § 1 st PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 816 f.
Kommunen har som huvudregel möjlighet att överklaga domstolens avgörande om kommunens beslut ändras. Rättsprövning
I ett ärende som har avgjorts av regeringen har en enskild part möjlighet att ansöka om rättsprövning hos Regerings- rätten enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Parten har således rätt att begära att Regeringsrätten skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheter- na i ärendet.
Ansökan om rättsprövning skall ges in till Regeringsrät- ten. Den skall ha kommit in dit inom tre