7 Tillsyn och kontroll i byggprocessen
7.3 Bygganmälan
7.3.1 Allmänna förutsättningar
Vissa arbeten får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden underrättats om arbetena genom en bygganmälan.
Bygganmälan syftar till att ge byggnadsnämnden möj- lighet att förbereda sin tillsyn över byggprojektet och att ge nämnden erforderlig tid att preliminärt bedöma kontrollbehovet, bl.a. behovet av byggsamråd. Byggnads- nämnden kan även tidigt behöva förvarna byggherren om att det redan av anmälan framgår att vissa arbeten av någon anledning inte kommer att kunna uppfylla gällande krav och därför inte bör påbörjas.
Bygganmälan skall lämnas minst tre veckor innan arbe- tena avses att påbörjas. Skälet till denna frist är att bygg- nadsnämnden skall kunna hinna få en bild av kontroll- behovet i projektet och behovet av utstakning. Ofta
9 kap. 13 § 1 st PBL 9 kap. 15 § PBL 9 kap. 2 § 1 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 64 ff. 9 kap. 2 § 1 st PBL
behöver byggherren dock ta initiativ till en dialog med byggnadsnämnden betydligt tidigare. Detta kan då lämp- ligen initieras genom att bygganmälan lämnas in i ett tidigt skede och byggnadsnämnden därefter kallar till byggsam- råd (se även avsnitten 7.4—6). Å andra sidan har byggnads- nämnden i enklare fall möjlighet att medge att byggnadsar- betena får påbörjas före treveckorsfristens utgång.
Bygganmälan upphör att gälla, om arbetena inte påbör- jats inom två år från dagen för anmälan.
7.3.2 Anmälningspliktiga arbeten
Bygganmälan krävs om arbetena avser
1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,
2. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruk- tionen av de bärande delarna eller som avsevärt på- verkar dess planlösning,
3. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstä- der, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader,
4. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,
5. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevaran- devärde som omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av områdesbestämmelser eller de- taljplan,
6. anordnande av nöjesparker, djurparker, idrottsplat- ser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplat- ser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motor- banor och golfbanor,
7. anordnande av upplag eller materialgårdar, 8. anordnande av tunnlar eller bergrum som inte är
avsedda för tunnelbana eller gruvdrift,
9. inrättande av fasta cisterner eller andra fasta anlägg- ningar för kemiska produkter, som är hälso- och mil- jöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
10. uppförande av radio- eller telemaster eller torn, 11. uppförande av vindkraftverk, om vindturbinens
diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,
12. uppförande av murar eller plank,
13. anordnande av parkeringsplatser utomhus, 14. anordnande av begravningsplatser,
15. väsentlig ändring av anläggningar som avses i 6—14. Råd
Ovan anges de åtgärder för vilka bygganmälan krävs. Det bör observeras att anmälningsplikten inte kan varieras genom kommunala beslut. Bygglovsbefrielse
9 kap. 2 § 2 st PBL
9 kap. 2 § 3 st PBL
genom beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser påverkar inte anmälningsplikten.
Beträffande anmälningsplikt för sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de bärande delarna bör beaktas att t.ex. ändring av fasad- eller takbeklädnad och uppsättande av större ljusanordning eller skylt på byggnader, kan vara anmälningspliktiga, om åtgärderna berör den bärande konstruktionen eller förutsättningarna för dess dimensionering.
Till vad som avsevärt påverkar respektive innebär väsentlig ändring bör räknas sådana ingrepp inom en befintlig byggnads eller annan anläggnings ram som förändrar byggnaden eller anläggningen i något avseende så att dess förutsättningar att uppfylla egenskapskraven i 3 kap. PBL (inklusive kraven i 2 § BVL) avsevärt påverkas. Detta kan t.ex. gälla åtgärder beträffande en byggnads — planlösning som har betydelse med avseende på
utrymningsvägars anordnande eller byggnadens brandcellsindelning,
— planlösning som påverkar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
— eldstäder eller rökkanaler som påverkar byggnadens brandskydd eller medför påverkan på omgivningen (kan även avse utbyte),
— ventilationssystem som påverkar byggnadens förut- sättningar att uppfylla kraven på erforderlig och kon- tinuerlig luftväxling,
— vatten- och avloppssystem som påverkar bygnadens utsläpp till omgivningen eller som berör brandcells- skiljande konstruktioner eller
— vatten- och avloppssystem som påverkar systemens egenskaper med hänsyn till kraven på hygien och hälsa, buller eller brand.
7.3.3 Ej anmälningspliktiga arbeten
Bygganmälan krävs dock inte om arbetena avser nedan angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):
1. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras vä- sentligt,
2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
3. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 2 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter, 4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedel-
bar närhet av bostadshuset, om byggnadernas sam-
manlagda byggnadsarea inte är större än 10,0 kva- dratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
Bygganmälan krävs inte heller i fråga om följande åtgärder utanför detaljplan beträffande en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse:
5. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,
6. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgär- den inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter. Råd
Vad gäller åtgärder enligt 4—6 ovan bör anmärkas att befrielsen från anmälningsplikt beträffande uppförande av komplementbyggnad eller tillbyggnad inte avser sådana installationer som anges under 3 och 4 i avsnitt 7.3.2. Om t.ex. en mindre tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse förses med eldstad och rökkanal är dessa åtgärder anmälningsplik- tiga, även om de utförs i samband med tillbyggnaden. Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i 2—6 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygganmälan.
Bygganmälan behöver inte heller lämnas för att 7. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomi-
byggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämför- lig näring inom områden som inte omfattas av detalj- plan,
8. inrätta eller uppföra fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om det rör sig om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fas- tighets behov,
9. inrätta eller uppföra sådana mindre radio- eller telemaster eller torn som endast är avsedda för en viss fastighets behov,
10. anordna parkeringsplatser utomhus om det på fastig- heten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd ute- slutande för fastighetens behov eller om parkerings- platsen anläggs med stöd av väglagen eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg, 11. sådana inre åtgärder enligt 2—4 i ovanstående avsnitt
7.3.2 i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting eller
12. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anlägg- ningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.
7.3.4 Bygganmälans innehåll Allmänna förutsättningar
Bygganmälan skall vara skriftlig. För enkla åtgärder räcker det dock med muntlig anmälan. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning.
Råd
Då bygganmälan görs muntligt, bör denna lämpligen bekräftas skriftligt, t.ex. genom en kopia av tjänstean- teckning.
Innehållet i bygganmälan har för övrigt inte reglerats i föreskrifter mer än beträffande vissa grundläggande uppgifter. Bygganmälan skall således alltid innehålla — uppgift om fastighetsbeteckning,
— byggherrens namn och adress och
— en uppgift om när byggnadsarbetena är avsedda att påbörjas.
Råd
I bygganmälan kan lämpligen även anges vem eller vilka byggherren utsett eller avser att utse till kvalitetsansva- rig. Om kvalitetsansvariga utsetts för skilda delar av pro- jektet, bör i så fall även framgå vem som under byggske- det skall vara samordningsansvarig.
Av bygganmälan bör framgå om bygglov sökts eller erhållits. Om en ansökan om bygglov även omfattar bygganmälan, bör detta klart framgå av den ansökan. I handlingarna bör då ingå sådan projektbeskrivning som skall bifogas en bygganmälan och de övriga upp- gifter som normalt skall lämnas i en bygganmälan. Om byggnadsåtgärderna är sådana att de förutom att de är byggnadsanmälningspliktiga även omfattas av krav på rivningsplan, kan byggherren redan i byggan- mälan lämna en sådan plan. På så sätt underlättas handläggningen hos byggnadsnämnden (jfr avsnitt 7.10.3).
Projektbeskrivning
Till bygganmälan skall som nämnts ovan fogas en beskriv- ning av projektets art och omfattning. Den dokumenta- tion som behövs bör i första hand anpassas till projektets komplexitet och omgivningspåverkan. I enkla fall kan det räcka med en muntlig redovisning och en enkel skiss. I andra fall behövs en mer omfattande redovisning.
Även om det i stor utsträckning överlåtits till byggherren själv att med stöd av eventuella råd från den berörda byggnadsnämnden bestämma innehållet i bygganmälan, bör det understrykas att den fortsatta handläggningen hos byggnadsnämnden blir beroende av i vad mån tillräckligt utförliga uppgifter om byggnadsarbetena föreligger redan vid anmälan. Detta gäller särskilt i de fall då bygganmälan inte föregåtts av bygglovsansökan.
9 kap. 4 § PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 65 15 a § PBF jfr prop. 1993/94:178 s. 119 jfr prop. 1993/94:178 s. 65
Nämnden ges då möjlighet att ta ställning till om bygglov krävs och att tidigt avgöra om byggsamråd behövs eller inte. Är nämnden osäker om projektets utformning, riskerar byggherren att nämnden kallar till samråd även i fall då sådant egentligen inte behövs. Även omfattningen och innehållet i den av byggnadsnämnden beslutade kontrollplanen för projektet blir beroende av hur väl insatt i projektet byggnadsnämnden är. Många gånger innebär detta att byggherren bör lämna in handlingar i god tid före samrådsmötet eller att detta delas upp i etapper.
Nämnden kan då på ett bättre sätt förbereda byggsam- rådets genomförande så att det blir effektivt och bl.a. begränsar byggherrens kostnader. En tydlig och välstruk- turerad redovisning av projektet i samband med att bygganmälan lämnas minskar också byggnadsnämndens behov av att kräva in särskilda redovisningar och bestyr- kanden i efterhand.
Råd
Av inlämnade handlingar bör projektets komplexitet, förtillverkningsgrad, i förekommande fall annan myndighetskontroll samt omfattning av byggherrens eget kvalitetssystem och ingående egenkontroll framgå. I förekommande fall bör av bygganmälan även framgå: — vilken typ av byggnad eller anläggning anmälan
gäller,
— om anmälan avser uppförande, tillbyggnad eller annan ändring,
— byggnadens eller anläggningens läge,
— aktuella grundförhållanden och grundläggningssätt,
— material i stommen och principerna för den bärande konstruktionen,
— utvändigt material i fasad och takskikt,
— byggnadens storlek och i förekommande fall antal lägenheter och lägenhetsfördelning,
— befintliga egenskaper hos äldre eller eljest kulturhi- storiskt intressanta byggnader eller anläggningar som avses att ändras (”förbesiktning”),
— byggnadens eller anläggningens huvudsakliga
nuvarande och kommande användning, särskilt med avseende på arbetslokaler,
— om besked om inrättande av skyddsrum lämnats enligt 6 kap. 8 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och, i förekommande fall, för hur många personer skyddsrummet skall vara avsett samt
— uppgift om anlitat försäkringsbolag då byggfels- försäkring krävs.
Av redovisningen kan i förekommande fall även framgå
— vald brandskyddsstrategi och en översiktlig redovis- ning av utrymningsdimensionering,
— hur tillgängligheten och användbarheten för perso- ner med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga avses att tillgodoses då detta inte framgår av inläm- nade ritningar,
— avfallshantering och förvaring,
— va-systemets uppbyggnad och funktion,
— principer för luftbehandling och för värme- eller kylsystem,
— avsedda driftförhållanden vid industriell verksamhet samt
— andra tekniska förhållanden av betydelse, t.ex. speciellt utförande, utformning eller val av bygg- nadsmaterial, system för fukt- och bullerskydd, sär- skilda säkerhetsanordningar eller effekten på större pannanläggning och liknande information av bety- delse för byggnadsnämndens beredning av ärendet. Då bygglov inte sökts bör i förekommande fall även framgå
— resultat från eventuell geoteknisk undersökning och redovisning av grundvattenförhållanden då åtgär- derna avser mark- eller grundläggningsarbeten, — trafikarrangemang och t.ex. tillfarter för räddnings-
tjänstens fordon,
— tomtens anordnande med hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
— ev. anordningar för lastning och lossning av gods eller varor.
Om åtgärderna rör arbetslokaler eller personalrum för verk- samheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbets- givares räkning och det är känt för vilket slag av verksamhet utrymmena är avsedda, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna (se även avsnitten 7.4, 7.5.2 och 7.5.3).
Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbo- städer för sammanlagt minst tio boende, får byggnads- arbetena inte heller påbörjas förrän organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna.
Råd
För att underlätta byggnadsnämndens ställningstagande i dessa frågor bör till bygganmälan i förekommande fall fogas ett bevis om att skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna givits möjlighet att yttra sig över projektet. Om sådant yttrande avgivits, bör detta givetvis ges in till byggnadsnämnden.
Då bygglov inte sökts
9 kap. 5 § 1 st PBL
Arbetslokaler m.m.
7.3.5 Utstakning
När en bygganmälan kommit in, skall kommunen skynd- samt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anlägg- ningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheter- na i övrigt. Om byggnadens eller anläggningens läge är sådant att den är direkt beroende av gränsen mot en grannfastighet, skall grannen kallas till utstakningen.
Det bör observeras att bestämmelsen inte ålägger kom- munen att själv göra utstakningen utan att tillse att ut- stakning sker under sådana former att det finns rimliga garantier för att det som skall utföras placeras på rätt plats när placeringen har stor betydelse. Byggnadsnämnden skall givetvis godta att arbetet med utstakningen utförs av någon med tillräcklig kompetens som föreslås av byggherren.
Kravet att byggnadsnämnden skyndsamt skall låta staka ut byggnader m.m. innebär dock inte att utstakning bör ske innan bygglov lämnats, då sådant krävs.