9 Påföljder och ingripanden
9.4 Ingripanden för att åstadkomma rättelse m.m
9.4.1 Föreläggande att vidta rättelse
För att åstadkomma rättelse kan byggnadsnämnden i flertalet fall välja mellan att ansöka om handräckning eller att meddela föreläggande om rättelse. I första hand torde det bli aktuellt med föreläggande.
Byggnadsnämnden får meddela föreläggande om att vidta rättelse inom viss tid när någon utan lov har vidtagit en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov. Innan ett föreläggande meddelas i ett sådant fall skall emellertid byggnadsnämnden pröva om lov kan lämnas till åtgärden (se vid 10 kap.19 § i avsnitt 9.4.3 nedan). Om ett föreläggande redan har meddelats och lov därefter beviljas, upphör föreläggandet att gälla.
Ett föreläggande om rättelse när någon har företagit en lovpliktig åtgärd utan lov går vanligen ut på att det som utförts skall undanröjas. Det kan emellertid också bli fråga om andra rättelseåtgärder, såsom vid olovligt ianspråkta- gande av en byggnad för annat ändamål eller att ändra sådant som utförts olämpligt.
Föreläggande om rättelse vid olovlig rivning kan t.ex. aktualiseras när en rivning påbörjats men inte fortskridit så långt att ett återställande ter sig meningslöst.
Ett föreläggande som avser en åtgärd som har utförts utan bygglov får förenas med ett förbud att upprepa åtgärden. Denna möjlighet är avsedd att tillämpas i fråga om åtgärder som lätt kan undanröjas och därefter åter vidtas. Det kan t.ex. gälla anordnande av upplag, uppstäl- lande av husvagnar eller andra lätt flyttbara anordningar eller olovligt ianspråktagande av byggnader.
Föreläggande om rättelse får också meddelas om någon visserligen har vidtagit en åtgärd med stöd av lov, men lovet har ändrats eller upphävts av en överinstans.
Slutligen får föreläggande om rättelse meddelas när någon i annat fall än när det rör sig om olovligt byggande m.m. har vidtagit en åtgärd som strider mot PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av
10 kap. 3 § 3 och 4 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 83 10 kap. 14 § PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 776 10 kap. 14 § 2 st PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 778
lagen. Vad som avses med åtgärd som strider mot PBL, föreskrift eller beslut har kommenterats ovan (avsnitt 9.1).
För att en åtgärd skall kunna strida mot en bestämmelse krävs att bestämmelsen är direkt bindande för den enskilde. Exempel på sådana bestämmelser är kraven på byggnadsverk i BVL och BVF. Om kraven inte uppfylls, kan således byggnadsnämnden meddela föreläggande om rättelse. Huruvida slutbevis har utfärdats saknar betydel- se. Som exempel på överträdelser av beslut som kan leda till rättelseföreläggande kan nämnas att någon underlåter att iaktta villkor som byggnadsnämnden har ställt upp i ett bygglov eller att en icke bygglovspliktig åtgärd har vidta- gits i strid mot en planbestämmelse.
Ett föreläggande om rättelse skall riktas till den som vid föreläggandetidpunkten är ägare av den fastighet, bygg- nad eller anläggning som frågan gäller. Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden begära handräckning.
Byggnadsnämndens möjligheter att ingripa med föreläg- gande är underkastade regler om tioårspreskription. Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd av det ovan behandlade slaget vidtogs, får således byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggan- de att vidta rättelse. Denna regel skall dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 § första stycket 3 PBL har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för väsentli- gen annat ändamål än bostadsändamål. Byggnadsnämn- den kan alltså utan hinder av preskription begära hand- räckning eller utfärda förelägganden så länge en olovlig användning av en bostadslägenhet pågår.
9.4.2 Föreläggande att vidta åtgärder m.m.
I PBL finns flera bestämmelser som ålägger fastighetsägaren att vidta åtgärder av olika slag. Framför allt märks kraven i 3 kap. på underhåll av byggnader och andra anläggningar och vård av tomter. Skyldighet att vidta åtgärder kan också föreligga enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, t.ex. om plantering på tomt enligt 3 kap. 17 §. Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom enligt sådana bestämmel- ser, föreskrifter eller beslut, får byggnadsnämnden förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden.
För att byggnadsnämnden skall kunna komma till rätta med eftersatt underhåll får nämnden uppdra åt en sakkunnig per- son att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhålls- åtgärder. En förutsättning härför är att det konstateras att det föreligger brister i fråga om underhållet. Innan föreläggande beslutas, torde det alltså regelmässigt bli nödvändigt att byggnadsnämnden genom besiktning eller på annat sätt skaffar sig kännedom om den aktuella byggnadens skick i stort. Med ledning av den redovisning som sedermera lämnas kan byggnadsnämnden ta ställning till om det är påkallat att ingripa t.ex. med föreläggande enligt 10 kap. 15 §.
jfr prop. 1985/86:1 s. 777 10 kap. 27 § 2 st PBL 10 kap. 15 § PBL 10 kap. 20 § PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 784
Byggnadsnämnden har i vissa fall möjlighet att förelägga om rivning av byggnad eller annan anläggning eller att besluta om användningsförbud.
Om en byggnad eller annan anläggning är förfallen eller om den är skadad till väsentlig del och inte sätts i stånd inom skälig tid, får således byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom en viss tid riva byggnaden eller anläggningen.
Om en byggnad eller annan anläggning har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av den, får byggnadsnämnden meddela an- vändningsförbud. Ett sådant förbud kan avse även annan byggnad än den som kan bli föremål för rivningsföreläg- gande. Ett användningsförbud får riktas mot ägaren, en nyttjanderättshavare eller båda. Förbudet får inte göras mer omfattande än vad säkerheten kräver. Kan bristerna hänföras till en viss del av en byggnad, bör således förbu- det begränsas till att avse den bristfälliga delen. Beslut om användningsförbud gäller omedelbart och till dess byggnadsnämnden bestämmer annat.
I sammanhanget bör även erinras om den form av använd- ningsförbud som regleras i 9 kap. 10 § PBL (se avsnitt 7.9.2). Användningsförbud enligt den bestämmelsen kan tillgripas om förutsättningarna för att utfärda slutbevis brister.
Inom områden med detaljplan kan fastighetsägare åläggas att vidta åtgärder med hänsyn till trafiksäkerheten. Om en byggnad eller annan anläggning på grund av ändrade förhållanden har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten, får således byggnads- nämnden förelägga ägaren att ta bort den eller vidta någon annan åtgärd med den. Detta kan ske även om byggnaden tillkommit i laga ordning och ligger planenligt. Beträffande byggnader får dock sådant föreläggande meddelas bara om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller är av ringa värde. Ägaren har rätt till ersättning av kommunen för den skada han lider (14 kap. 3 § PBL).
Om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, får byggnadsnämnden vidare förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar. Ägaren har rätt till ersättning av kommunen för den skada han lider till följd av ändring av utfart eller annan utgång (14 kap. 3 § PBL). Krav på anordnande av stängsel berättigar däremot inte till ersättning.
Om det behövs till skydd mot olycksfall, får byggnads- nämnden också meddela föreläggande om att anordna stängsel kring en byggnad eller annan anläggning för industriändamål som inte längre används. Inte heller ett sådant krav berättigar till ersättning.
9.4.3 Vissa bestämmelser om förelägganden
och förbud Viten m.m.
Förelägganden om att vidta åtgärder av olika slag får förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om
10 kap. 16 § PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 780 10 kap. 17 § PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 782 10 kap. 18 § 1 st PBL
föreläggandet inte följs, kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges bekost- nad. I beslut om föreläggande får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart. Förbud får förenas med vite.
I fråga om vitesförelägganden skall även lagen (1985:206) om viten, viteslagen, tillämpas. Enligt 2 § viteslagen skall ett vitesföreläggande vara riktat till en eller flera namngiv- na fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas. Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft. Ett vitesföreläggande skall delges adressaten enligt delgivningslagen.
Vitet skall fastställas till ett belopp som kan antas förmå adressaten att följa föreläggandet. Hänsyn skall härvid tas till bl.a. adressatens ekonomiska förhållanden. Vite skall fastställas till ett bestämt belopp, om det inte är fråga om ett löpande vite (3 § viteslagen).
Regler om löpande vite finns i 4 § viteslagen. Löpande vite får användas, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Det finns tre former av löpande viten.
Till en början kan vitet bestämmas till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts. Ett sådant föreläggande kan exempelvis utformas på följande sätt:
Råd
I egenskap av ägare till fastigheten x föreläggs Ni att senast den 1 augusti 2004 ta bort byggnaden från fastigheten. Underlåter Ni det, förpliktas Ni att utge ett vite om tjugotusen (20 000) kr. Ni förpliktas vidare att utge samma belopp för varje period om tre månader, räknat från den 1 augusti 2004, under vilken byggnaden står kvar.
Om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, bestäms vitet i stället till ett visst belopp för varje gång adressaten underlåter att fullgöra förpliktelsen.
Om vitesföreläggandet innefattar ett förbud, kan be- stämmas att vitet skall betalas för varje gång föreskriften överträds.
Som nämndes ovan kan ett föreläggande förenas med föreskrift att åtgärden kan utföras genom byggnadsnämn- dens försorg. Om ett sådant föreläggande inte följs, skall nämnden, om det inte finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall ske. Därvid skall tillses att det inte uppstår oskäliga kostnader. I beslutet får förordnas att det skall gälla omedelbart. Kronofogdemyn- digheten skall lämna det biträde som behövs för att beslutet skall kunna genomföras.
10 kap. 18 § 3 st PBL
jfr prop. 1984/85:96 s. 50
10 kap. 18 § 2 och 4 st PBL
Ett föreläggande om vidtagande av en åtgärd eller ett för- bud som meddelats någon i egenskap av fastighetsägare, tomträttshavare eller ägare av en byggnad på mark som tillhör någon annan gäller även mot ny fastighetsägare, tomträttshavare eller ägare av byggnaden. Annat vite än löpande vite gäller däremot inte mot ny ägare. Byggnads- nämnden får emellertid i särskilt beslut sätta ut vite för denne.
Ett löpande vite gäller mot ny fastighetsägare eller tomt- rättshavare (utom vid förvärv genom arv eller på grund av testamente) under förutsättning att vitesföreläggandet har antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
När byggnadsnämnden har meddelat ett föreläggande om tvångsutförande eller förbud skall nämnden genast sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteck- ning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Byggnads- nämnden skall vidare genast anmäla till inskrivningsmyn- digheten om ett föreläggande eller förbud återkallas, upphävs genom lagakraftvunnet beslut, upphör att gälla eller har följts.
Handräckning
I stället för att byggnadsnämnden meddelar föreläggande om rättelse och, om detta inte följs, eventuellt ansöker om handräckning hos Kronofogdemyndigheten, kan nämnden i flertalet fall ansöka om handräckning direkt. I vissa fall måste emellertid nämnden först ha meddelat ett föreläg- gande som inte följts innan handräckning kan meddelas. Dessa fall finns angivna i 10 kap. 12 § 4 PBL. Det gäller t.ex. förelägganden om underhåll, rivning och åtgärder med hänsyn till trafiksäkerheten.
Möjligheten att begära handräckning är underkastad regler om preskription på samma sätt som möjligheten att besluta om föreläggande (se ovan avsnitt 9.4.1).
Föreläggande att söka lov
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan sådant lov men det framstår som sannolikt att lov kan meddelas till åtgärden, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller föreläggande meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om lov.
Normalt bör det vara möjligt för byggnadsnämnden att, när det olovligt byggda upptäcks, bedöma om lov kan kom- ma i fråga. I något fall kan det dock hända att en sådan bedömning blir felaktig och att den som har lämnats till- fälle att ansöka om lov sedermera får avslag på sin ansökan. De olägenheter som möjligen kan uppkomma i sådana fall har dock vid utformningen av lagstiftningen inte tillmätts någon avgörande betydelse.
Byggnadsnämnden bör inte avstå från att bereda ägaren tillfälle att ansöka om lov på grund av att det olovligt byggda avviker från vad som kan godtas vid en lovpröv-
10 kap. 21 § PBL 10 kap. 22 § PBL 10 kap. 23 § PBL 10 kap. 12 § PBL 10 kap. 27 § 2 st PBL 10 kap. 19 § PBL jfr prop. 1975/76:164 s. 81 jfr prop. 1975/76:164 s. 80 f.
ning. Rättelse kan i dessa fall åstadkommas genom att byggnadsnämnden i efterföljande lov bestämmer att nödvändiga ändringar skall vidtas.
Om ansökan inte kommer in inom föreskriven tid, får byggnadsnämnden trots detta pröva frågan om lov till åtgärden. Nämnden får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen.