Kvalitetsansvarig enligt PBL

Vad gäller kvalitetsansvarig vid rivning hänvisas till redovisningen under avsnitt 7.10.4.

7.2.1 Allmänna förutsättningar

För att sådana åtgärder som kräver bygganmälan (se avsnitt 7.3) skall få påbörjas skall det finnas en eller flera kvalitetsansvariga, som skall utses av byggherren. Syste- met med kvalitetsansvarig är till för att samhället skall ha garantier för att byggherren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att ta sitt ansvar i byggprocessen. Den kvalitetsansvarige skall bl.a. se till att den kontrollplan (se avsnitt 7.7) följs som är en förutsättning för kontrollen av att samhällskraven kan antas komma att uppfyllas.

Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvalitetsansvarig enligt PBL. Detta måste ske innan arbetena påbörjats och innan byggsamråd ägt rum (se även avsnitten 7.4 och 7.5). Frågan om vem som skall vara kvalitetsansvarig bör dock ofta klaras ut av byggher- ren betydligt tidigare för att säkerställa en god kvalitets- uppföljning. Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga vägval som har betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen.

7.2.2 Den kvalitetsansvariges roll enligt PBL

Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att sam- hällets krav på projektet uppfylls och att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning för att säkerställa att så kan ske. Den kvalitetsansvariges uppgift enligt PBL är således inte att övervaka den totala kvaliteten i projek- tet utan enbart den del av byggherrens kontrollsystem som syftar till att säkerställa att de väsentliga samhälls- kraven uppfylls.

Den kvalitetsansvariges uppgift är inte att leda eller övervaka arbetet i sig utan att för byggherrens räkning övervaka kontrollen av att samhällskraven uppfylls. Det är alltså fråga om en annan funktion än den ansvariga arbetsledare som skulle utses enligt äldre regler i PBL. Närvaro vid kontroll och besiktningar

Den kvalitetsansvarige skall se till att kontrollplanen följs. Även om det inte finns någon kontrollplan, skall den kvalitetsansvarige se till att erforderlig kontroll utförs. Han skall vidare delta i byggsamråd och närvara vid besikt- ningar och andra kontroller. Kravet på att en kvalitetsan- svarig skall närvara vid besiktningar och andra kontroller avser i första hand sådan kontroll som ligger inom ramen för kontrollplanen och sådana besiktningar (arbetsplats- besök) som byggnadsnämnden kan företa i egenskap av tillsynsmyndighet. 9 kap. 13 § PBL 9 kap. 13 § 1 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 80 9 kap. 1 § PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 125 9 kap. 13 § 2 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 125

Råd

Omfattningen av en kvalitetsansvarigs närvaro vid kontroll m.m. bör diskuteras vid byggsamråd enligt PBL och kan läggas fast i kontrollplanen.

Relationen till byggherren

Den kvalitetsansvarige skall biträda byggherren med tillsyn över kvalitetsstyrningen och kvalitetssäkringen i projektet så att de väsentliga samhällskraven uppfylls. Om byggherren skulle driva arbetena i strid mot kontroll- planen eller gällande föreskrifter och inte rätta sig efter den kvalitetsansvariges berättigade anvisningar, måste den kvalitetsansvarige, för att kunna behålla sitt förtroen- de i egenskap av kvalitetsansvarig, lämna sitt uppdrag. Råd

Om den kvalitetsansvarige lämnar sitt uppdrag, bör nämnden omgående upplysas om detta.

Om byggnadsarbetena inte omedelbart avbryts, innebär det att byggherren bryter mot kravet att det skall finnas en kvalitetsansvarig för anmälningspliktiga arbeten. Om byggherren inte omgående utser en ny kvalitetsansvarig, kan nämnden förbjuda att arbetena fortsätts (se även avsnitt 7.8). Sådant förbud får förenas med vite. I sådana fall bör byggnadsnämnden även överväga om kontroll- planen behöver ändras.

Relationen till entreprenör m.fl.

Den kvalitetsansvarige skall, om det finns sådan kontroll- plan som avses i 9 kap. 9 § PBL, se till att kontrollen genomförs enligt planen och i enlighet med förutsätt- ningarna för planen. Arbeten måste ibland avbrytas, t.ex. i avvaktan på en föreskriven sakkunnigkontroll, eller göras om i fall då de underkänts vid en kontroll enligt kontroll- planen. Ansvaret för att så sker läggs från samhällets sida helt på byggherren. Bestämmelserna i PBL ger inte den kvalitetsansvarige någon självständig rätt att kräva att arbetena avbryts eller görs om. Den kvalitetsansvarige kan dock av byggherren även ges andra uppgifter än de som följer av bestämmelserna i PBL. Vilka befogenheter den kvalitetsansvarige har gentemot entreprenörer och andra i projektet verksamma beror således på vilka befogenheter byggherren givit honom. Sådana tillkommande uppgifter regleras då helt av civilrättsligt avtal mellan byggherren och den kvalitetsansvarige. Byggherren kan givetvis även ha egna kvalitetsansvariga för andra delar av projektet än sådana där samhället genom byggnadsnämnden kräver kontroll.

I förhållande till sådana fristående sakkunniga kontrol- lanter som kan anges i kontrollplanen har den kvalitets- ansvarige inga andra uppgifter än att för byggherrens räkning se till att de gör sina kontroller vid rätt tidpunkt och avger sina utlåtanden i tid.

jfr prop. 1993/94:178 s. 81 f. jfr 9 kap. 13 § och 10 kap. 3 § 1 st PBL jfr 9 kap. 9 § 3 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 82 jfr 9 kap. 9 § 1 st PBL

7.2.3 Vem kan eller bör utses till kvalitetsansvarig Den kvalitetsansvarige skall utses av byggherren, men måste antingen ha behörighet för ändamålet meddelad av ett ackrediterat certifieringsorgan (riksbehörighet) eller ha godkänts för den aktuella uppgiften av byggnadsnämn- den. Kvalitetsansvarig skall ha den utbildning och erfaren- het som behövs och vara lämplig för uppgiften.

Den kvalitetsansvariges arbetsuppgifter enligt bestäm- melserna i PBL ligger som tidigare nämnts inom ramen för byggherrens egenkontroll. Byggherrens egenkontroll innefattar givetvis en kontroll av att arbetena utförs på ett tillfredsställande sätt. Den kvalitetsansvarige bör normalt inte samtidigt vara ansvarig för arbetenas utförande. Med hänsyn till mindre omfattande eller enklare arbeten, har dock i förarbetena uttalats ”att denna princip av praktiska skäl måste tillämpas med viss moderation”. Det finns därför inget formellt hinder för byggherren att utse någon som samtidigt är ansvarig för arbetenas utförande som kvalitetsansvarig, men detta är normalt inte en önskvärd ordning. Detta är en fråga för byggherren att ta ställning till mot bakgrund av sitt byggherreansvar, entreprenad- form etc. Avgörande för om en kvalitetsansvarig skall godtas av byggnadsnämnden är endast kraven på dennes utbildning, erfarenhet och allmänna lämplighet för uppgiften.

Med riksbehörighet

Ett beslut om riksbehörighet för en kvalitetsansvarig skall vara tidsbegränsat och får begränsas till att avse ett visst slag av arbeten.

I likhet med systemet för bl.a. certifiering av funktions- kontrollanter är det SWEDAC som skall ackreditera de certifieringsorgan som skall pröva ansökningar om riksbehörighet för kvalitetssansvariga. Som underlag för såväl SWEDAC:s prövning som certifieringsorganets bedömning har Boverket meddelat närmare föreskrifter om certifiering av kvalitetsansvariga med riksbehörighet. I föreskrifterna anges bl.a. sådana kompetenskrav, t.ex. utbildning och praktisk erfarenhet, som skall läggas till grund för certifieringen.

Riksbehörighet får enligt Boverkets föreskrifter lämnas enligt följande:

— Behörighet E för kontroll av enkel art, t.ex. kontroll av uppförande av en- och tvåbostadshus eller monte- ringsfärdiga lagerbyggnader.

— Behörighet N för kontroll av normal art, t.ex. kontroll av arbeten rörande byggnader med högst fyra våningsplan eller mindre industribyggnader.

— Behörighet K för kontroll av komplicerad art, t.ex. kontroll av uppförande av skyddsrum eller större skol- byggnader.

Indelningen i olika behörighetsklasser syftar till att underlätta certifiering av kvalitetsansvariga för arbeten av

9 kap. 13 och 14 §§ PBL samt 17 § 1 st PBF jfr prop. 1993/94:178 s. 81 17 § 2 st PBF BFS 1996:55 Behörighet

olika svårighetsgrad med avseende på kontrollbehov. Det är således inte arbetenas art i sig som är avgörande för vilken kompetens som behövs utan i första hand kontrol- lens omfattning och komplexitet.

Om inte särskilda omständigheter föranleder annat, skall byggnadsnämnden godta kvalitetsansvariga som har riksbehörighet. Vid bedömningen av om en kvalitets- ansvarig skall godtas för det enskilda byggprojektet bör kraven på behörighet därvid inte ställas vare sig högre eller lägre än vad som kan anses skäligt med hänsyn till projek- tets svårighetsgrad med avseende på kontrollbehovet. I det enskilda byggprojektet kan således godtas en kvalitetsan- svarig med annan behörighet än vad som följer av en strikt tillämpning av de exempel på olika typer av projekt som finns i Boverkets föreskrifter. Så kan t.ex. vara fallet vid komplicerade geokonstruktioner, vid byggnadsarbeten som berör kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller vid enkla eller begränsade ändringsarbeten i större byggnader. Utan riksbehörighet

I de fall byggnadsnämnden finner att någon särskild kvalitetsansvarig inte erfordras kan byggherren, om denne är en fysisk person, godkännas som kvalitetsansvarig. Detta kan t.ex. gälla vid enklare arbeten av begränsad omfattning och som är av sådan art att byggsamråd bedöms onödigt eller där kontrollplan inte behövs eller är av begränsad omfattning.

Om byggnadsnämnden bedömer att en byggherre, som är fysisk person, eller någon anställd inom hans företag har tillräcklig kompetens att styra och följa upp projektet, kan denne utses som kvalitetsansvarig även vid arbeten av normal eller komplicerad natur. Detta kan ofta vara det bästa alternativet då det rör sig om kvalificerade bygg- herrar med dokumenterad erfarenhet av kvalitetsarbete och kvalitetsuppföljning, eftersom det i första hand är byggherrens egenkontroll som skall ligga till grund för kontrollplanens innehåll.

Om byggherren saknar tillräcklig kompetens, kan denne skaffa sådan kompetens på konsultbasis. Även i dessa fall kan byggnadsnämnden i det enskilda fallet godta att en person som saknar riksbehörighet får ta på sig uppgiften som kvalitetsansvarig. De kompetenskrav som tillämpas för certifiering av kvalitetsansvariga i olika behörighets- klasser kan därvid vara vägledande för byggnadsnämn- dens bedömning. Den personliga kännedomen om den sökandes kompetens och erfarenhet av den aktuella typen av projekt kan därvid dock tilläggas större vikt än vad som är fallet vid en mer formell meritvärdering i samband med en certifiering för riksbehörighet. Även den som brister vad avser teoretisk utbildning kan således godtas som kvalitetsansvarig i det enskilda fallet, om bristerna kom- penseras av dokumenterad erfarenhet av praktiskt kvali- tetsarbete på det aktuella området.

18 § PBF och BFS 1996:55

jfr prop. 1993/94:178 s. 125

7.2.4 Flera kvalitetsansvariga enligt PBL

Olika kvalitetsansvariga kan utses för skilda delar av ett byggprojekt. Om flera kvalitetsansvariga utses, skall bygg- herren bestämma vem av dem som skall ha samordnings- ansvar. Om flera kvalitetsansvariga enligt PBL utses, skall nämnden underrättas om samtliga och om vem som är samordningsansvarig.

Behovet av att utse flera kvalitetsansvariga för olika delar av ett projekt är en fråga för byggherren att ta ställning till. Det kan t.ex. bli aktuellt i större projekt, där antalet kon- troller kan vara stort och där arbetena kan vara olika långt framskridna i olika etapper av projektet. Behovet av flera kvalitetsansvariga kan även aktualiseras i sådana fall då byggherren anser att en kvalitetsansvarig med speciell inriktning på ett visst sakområde, t.ex. installationer eller murningsarbeten, bör utses för att övervaka den del av kontrollplanen som avser sådana arbeten. Det kan också bli aktuellt då kontrollen är av speciellt komplicerad natur eller eljest kan kräva speciell kunskap vid uppföljning av kontrollplanen. Så kan t.ex. vara fallet vad gäller varsamhets- och tillgänglighetskrav vid ändring av byggnad. Vid arbeten som rör kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan byggher- ren behöva biträde av en kvalitetsansvarig med antikvarisk utbildning. Alternativt kan uppfyllandet av varsamhetskravet behöva verifieras genom en fristående sakkunnig kontrollant med motsvarande kompetens (jfr avsnitt 7.7.3).

7.2.5 Utbyte av kvalitetsansvarig

Byggnadsnämnden får besluta att en ny kvalitetsansvarig skall utses, om nämnden finner att den kvalitetsansvarige åsidosatt sina skyldigheter. Om den kvalitetsansvarige har riksbehörighet, skall nämnden anmäla sitt beslut till det certifieringsorgan som meddelat riksbehörigheten. Certi- fieringsorganet har då möjlighet att ta ställning till om certifikatet skall återkallas.