7 Tillsyn och kontroll i byggprocessen
7.5 Byggsamråd
7.5.1 Allmänna förutsättningar
När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden skyndsamt kalla till byggsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. Byggnadsnämnden är således normalt skyldig att kalla till byggsamråd. Kallelse bör ske snarast möjligt efter det att bygganmälan gjorts, så att byggherren får kännedom om att nämnden påkallar byggsamråd innan byggnadsarbe- tena påbörjas. Byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av samråd får inte överklagas.
Om byggnadsnämnden finner att samråd inte är nöd- vändigt, skall byggherren meddelas detta för att undvika oklarheter och missförstånd. Sådant meddelande skall lämnas utan oskäligt dröjsmål. Oberoende av om bygg- nadsnämnden kräver byggsamråd eller ej, skall samråd alltid hållas om byggherren begär det.
Formerna för byggsamrådet har inte detaljreglerats i lag eller föreskrifter utan bör anpassas till förutsättningarna i varje enskilt fall.
Vid byggsamrådet skall en genomgång göras av
1. arbetenas planering,
2. de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att byggnaden eller anlägg- ningen skall kunna antas komma att uppfylla de krav som avses i 3 kap. PBL (inkl. 2 § BVL),
3. den samordning som behövs.
Krav på en genomgång av arbetenas planering och av den samordning som behövs syftar till att skapa förutsättning- ar för ett så effektivt utnyttjande av byggresurserna som möjligt. Detta kan ske genom bl.a. samordning av olika projektörers och entreprenörers arbete och av kontroll- och besiktningsarbetet i projektet. Samhällets behov av tillsyn och kontroll bör därvid på ett så effektivt sätt som möjligt samordnas med och anpassas till byggherrens och entreprenörens egna kontrollsystem så att dubbelarbete undviks. jfr prop. 1993/94:178 s. 83 10 kap. 3 § 1 st PBL 9 kap. 7 § PBL 9 kap. 7 § 2 och 3 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 72 9 kap. 8 § 1 st PBL jfr prop 1993/94:178 s. 51 f. Planering och samordning
7.5.2 Kallelse
Till byggsamrådet skall byggherren, den som anmälts som kvalitetsansvarig och andra som bestäms av nämnden kallas. Förutom byggnadsnämndens representant kan det vara lämpligt att t.ex. entreprenörer, konsulter och i vissa fall representanter för andra berörda myndigheter och kommunala förvaltningar deltar i byggsamrådet, t.ex. räddningstjänsten och miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Om byggfelsförsäkring erfordras, skall byggnadsnämn- den bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara.
Vid behov skall även Arbetsmiljöverket kallas (se även avsnitten 7.3.4, 7.4 och 7.5.3).
Syftet med att vid behov kalla Arbetsmiljöverket till byggsamråd är i första hand att underlätta den samord- ning av myndigheternas krav som är av betydelse för byggherrens planering av projektet. Arbetsmiljölagen (1977:1160) lägger ett ansvar dels på byggherren, dels på arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar i byggprocessen att beakta arbetsmiljöaspekterna redan vid projekteringen. Det gäller både arbetsmiljön för dem som bygger och för dem som senare skall utföra service, reparation och fastighetsdrift liksom för dem som skall bedriva verksamhet och arbeten i lokaler inom byggnaden eller anläggningen eller ombesörja leveranser.
Byggsamråd på byggherrens begäran
Oberoende av om byggnadsnämnden anser att byggsam- råd skall genomföras eller ej kan byggherren begära sam- råd, om denne finner behov av det. Eftersom byggherren är den som har det fulla ansvaret för byggnadens egen- skaper och skall tillhandahålla den verifiering av dessa som behövs, är det naturligt att det ofta är byggherren som tar initiativet till samrådet även om det är byggnads- nämnden som formellt kallar till samråd. Det kan till exempel påkallas redan på projekteringsstadiet och ligga till grund för byggherrens överväganden om han skall söka bygglov eller inte. Samråd kan å andra sidan i vissa fall aktualiseras först sedan arbetena påbörjats. Detta kan bl.a. bli aktuellt om byggherren bedömer att samrådet inte har någon betydelse för t.ex. schaktning och förberedelserna för grundläggningen och byggnadsnämnden för sin del inte krävt att samråd skall ske innan byggnadsarbetena påbörjas. Råd
Av byggherrens begäran om samråd bör framgå — anledning,
— önskad tid och plats,
— förslag på personer eller parter att kalla,
— vem eller vilka som utsetts som kvalitetsansvarig samt — byggherrens övriga representanter.
9 kap. 7 § 1 st PBL
Arbetsmiljöverket
7.5.3 Projektredovisning
Genomgång av de tekniska egenskapskraven m.m. Vid byggsamrådet skall bl.a. omfattningen, sättet och formen för bestyrkande av byggnadens eller anläggning- ens överensstämmelse med samhällets krav bestämmas. Råd
Byggsamrådet bör därvid inriktas på att klarlägga — vilka samhällskrav som ställs på projektet, — vad som skall kontrolleras,
— kontrollens omfattning och vem som ansvarar för vilken kontroll,
— vilken dokumentation och vilka bestyrkanden som erfordras.
Vid byggsamrådet skall byggnadsnämnden vid behov informera byggherren om de samhällskrav som ställs på projektet och deras innebörd. Med denna utgångspunkt redovisar byggherren projektet och de tekniska lösningar som han anser tillgodoser kraven. Han skall då även presentera en plan över den kontroll och övrig tillsyn som han anser behövs för att verifiera att kraven uppfylls. Byggnadsnämnden skall då ta ställning till vilka övriga åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att byggnaden eller anläggningen skall kunna antas komma att uppfylla samhällets krav. Det är således byggherren som ansvarar för den valda tekniska lösningen och för att byggnadsverket kommer att uppfylla samhällets krav avseende t.ex. hygien och hälsa, säkerhet, energihushållning och tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Byggnads- nämnden har å sin sida möjlighet att förvissa sig om att byggherren tar sitt ansvar genom att begära särskilda bestyrkanden av att samhällskraven är uppfyllda i den utsträckning nämnden anser att det behövs.
Råd
Exempel på frågor som bör beaktas i byggsamrådet är — projektets och arbetenas överensstämmelse med
lämnat bygglov då sådant krävs och med områdesbe- stämmelser eller bestämmelser i detaljplan,
— behov av att kontrollera byggnadens eller anlägg- ningens läge (lägeskontroll), varsamhet vid tillbygg- nad eller annan ändring av byggnad,
— förekomst av hälso- och miljöfarliga material, ohyra, virkesförstörande insekter eller hussvamp i befintlig byggnad som skall byggas till eller ändras på annat sätt, — behov och omfattning av dimensionerings-, mottag-
nings- eller utförandekontroll avseende bärande kon- struktioner,
— grundläggningsförhållanden och grundläggningssätt,
— byggnadens fuktskydd,
jfr 9 kap. 8 § 1 st 2 PBL
jfr prop. 1993/94:178 s. 121 f.
— arbetsmiljö, för avsedd verksamhet, för tillfällig servicepersonal och för fastighetens skötselpersonal, — bostäders lämplighet för sitt ändamål,
— tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, — barnsäkerhet,
— tillträdes- och skyddsanordningar för takarbete, — bullerskydd,
— emissionsvärden eller andra hygieniska gränsvärden, — lufttäthet och lufttryck för byggnad i radonsäkert
eller radonskyddande utförande,
— värme- och/eller luftbehandlingssystemets uppbygg- nad och funktion,
— behov av tryckprovning och renspolning av va-instal- lationen,
— behov av samordnad funktionskontroll av samtliga installationer innan driftsättning,
— behov av senare provning eller kontroll som inte utförts till drifttagandet på grund av årstidsberoende temperaturförhållanden e.d.
Behovet av särskild sprängplan och rivningsplan bör i förekommande fall klargöras för beaktande av erfor- derliga anmälningar och tillstånd samt behov av sär- skild kontroll.
Beträffande brandskydd bör särskild uppmärksamhet ägnas åt
— brandskyddsteknisk dokumentation och vald brand-
skyddsstrategi för bl.a. utrymning och tekniska in- stallationer,
— säkerställande av brandcellsgränsernas funktion, — beklädnad och ytskikt i utrymningsvägar,
— eldstäder, rökkanaler och avgaskanaler,
— behov av tryckprovning av rök- och avgaskanaler, — kontroll av analytisk dimensionering och dimensio-
nering genom beräkning,
— brandskyddstekniska installationer som automatiskt brandlarm, sprinklers, brandventilation, fläktav- stängning o.d.,
— tillgänglighet för räddningstjänsten.
Vid byggsamrådet skall även en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum skall kunna antas komma att uppfylla kraven i 6 kap. 6 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och i bestämmelser som meddelats med stöd av 6 kap. 7 § samma lag. Bestämmelserna i PBL om kontroll m.m. och om slutbevis skall därvid tillämpas även på arbetet med att inrätta skyddsrummet.
Beträffande skyddsrum bör vidare observeras att när ett skyddsrum eller skyddat utrymme är färdigbyggt och innan ersättning beslutas skall besiktning äga rum. Besiktningen skall beroende av skyddsrumstyp utföras av kommunen, länsstyrelsen eller Statens räddningsverk.
6 kap. 9 § lagen (1994:1720) om civilt försvar Skyddsrum 6 kap. 8—11 §§ förordningen (1995:128) om civilt försvar
Denna besiktning har dock inte någon koppling till kraven i PBL eller BVL.
Arbetsmiljöverkets roll
Vid byggsamråd enligt PBL skall, utöver frågor om skydds- rum enligt ovan, endast frågor om byggnadens eller anläggningens förutsättningar att uppfylla de krav som avses i 3 kap. PBL behandlas. Krav som kan ställas enbart med stöd av exempelvis arbetsmiljölagstiftningen skall således inte beaktas i den kontrollplan som skall beslutas av byggnadsnämnden.
Äldre bestämmelser i 8 kap. 30 § PBL om att Arbetsmiljö- verket alltid skulle yttra sig i ärenden som avser arbets- lokaler eller personalrum har numera upphävts. Arbets- miljöverket har emellertid kvar sitt ansvar för tillsyn enligt arbetsmiljölagen. Att Arbetsmiljöverket vid behov skall kallas till byggsamråd syftar till att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utöva sin tillsyn över projektet (se även avsnitt 7.5.2).
Kravet på yttrande från Arbetsmiljöverket har således uteslutits. Det förutsätts att byggnadsnämnden och Arbetsmiljöverket själva finner lämpliga rutiner för
samarbete i arbetsmiljöfrågor. Dessa kan t.ex. innebära att nämnden för kännedom översänder bygganmälningar till Arbetsmiljöverket, om byggnadsarbetena avser arbets- lokaler m.m. eller att Arbetsmiljöverket alltid kallas till byggsamråd i vissa sådana ärenden. Då det gäller dessa objekt är det viktigt att Arbetsmiljöverket får tillgång till erforderliga handlingar så tidigt som möjligt.
Givetvis skall eventuella yttranden från skyddsombud m.fl. företes för byggnadsnämnden. I de fall yttranden inte avges får byggnadsnämnden avgöra från fall till fall om den skall infordra något särskilt bevis om att berörda beretts tillfälle att yttra sig, vilket är en förutsättning för att byggnadsarbetena skall få påbörjas (se även avsnitt 7.3.4 och 7.4). Det ligger emellertid i första hand i byggherrens eget intresse att inhämta synpunkter från de berörda, annars kan han riskera ingripanden i efterhand med stöd av annan lagstiftning.
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljölagstift- ningen. Om bestämmelserna inte följs kan Arbetsmiljö- verket ställa krav på efterrättelse både under projektering- en, byggtiden och då byggnaden har tagits i bruk. De krav som Arbetsmiljöverket ställer utifrån sin tillsynsverksam- het, kan resultera i förelägganden om omprojektering, ombyggnad eller förbud att använda byggnaden till visst ändamål intill dess arbetsmiljölagens regler uppfylls. Förelägganden kan förenas med vite.
Kontrollbehov
Utgångspunkt för byggnadsnämndens bedömningar vad avser kontrollplanens innehåll är omfattningen och kvalitén på byggherrens egenkontroll (se även avsnitt 7.7.3). Denna kan på olika sätt förstärkas genom att
jfr 9 kap. 7 § 1 st PBL Yttrande beträffan- de arbetslokaler jfr prop. 1993/94:178 s. 119 jfr prop. 1993/94:178 s. 119 jfr prop. 1993/94:178 s. 69
byggherren vid upphandlingen ställer krav på att projek- tören och entreprenören skall ha kvalitetssäkringssystem och att typgodkända produkter eller produkter som visats överensstämma med svensk standard eller annan godtag- bar europeisk teknisk specifikation skall användas.
Byggherrens kvalitetssystem med ingående kvalitets- och kontrollplaner bör presenteras på sådant sätt att de kan utgöra grund för byggnadsnämndens bedömningar beträffande behov och omfattningen av tillkommande kontroll och bestyrkanden samt nämndens eget tillsyns- behov. För att byggsamrådet skall kunna genomföras på ett effektivt sätt bör sådana uppgifter, liksom uppgifter om kompetens m.m. för berörd personal, ha lämnats i god tid före byggsamrådet (se även avsnitt 7.3.4).
Råd
Av byggherrens redovisning av kontrollen bör framgå: — Omfattningen av byggherrens egenkontroll samt hur
kontrollen kommer att dokumenteras.
— Omfattningen av den kontroll som respektive projek- tör eller konsult ansvarar för inklusive kontroll som redan utförts eller som kommer att utföras i projekte- ringsskedet.
— Omfattningen av huvud- och underentreprenörers egenkontroll enligt kvalitetsplan, besiktningsplan eller andra kontrollprogram ingående i entreprena- den (se bl.a. de allmänna Bestämmelser för bygg- nads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB) som ges ut av Föreningen Byggandets Kontrakts- kommitté.
— I vilken utsträckning samgranskning av entrepre- nadhandlingarna sker med avseende på installatio- nernas funktion, deras utrymmesbehov och utform- ningen samt om kontrollen omfattat både ritningar och beskrivningar.
Genomgången bör klarlägga i vilken utsträckning och på vilket sätt samhällets krav på projektet beaktas inom ramen för byggherrens, entreprenörernas och projek- törernas kvalitets- och kontrollplaner.
Byggnadsnämndens informationsansvar
Om byggnadsnämnden finner anledning anta att ett projekt som inte kräver bygglov, fordrar tillstånd av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa byggherren om detta under byggsamrådet.
Om byggnadsnämnden funnit att byggsamråd är obe- hövligt, skall upplysningarna lämnas i samband med att nämnden meddelar byggherren om detta.
Vid byggsamrådet skall byggnadsnämnden även lämna råd och upplysningar inom ramen för sitt allmänna informationsansvar. Byggnadsnämnden skall därvid lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet och upplysa om och vid behov förklara de regler som byggherren måste följa. Informationen bör
9 kap. 8 § 3 st resp. 8 kap. 25 § PBL Tillstånd från annan myndighet 9 kap. 7 § 2 st PBL 11 kap. 1 § 1 st 4 PBL Råd och upplys- ningar
ingå som en väsentlig del i byggsamrådet. Det kan även finnas skäl att upplysa byggherren om dennes skyldig- heter enligt arbetsmiljölagstiftningen.
Informationen bör dock inte gå så långt eller lämnas på ett sådant sätt att byggnadsnämnden fungerar som teknisk konsult åt byggherren och i praktiken tar ansvaret för byggnadens egenskaper.
Mindre avvikelser från kraven i Boverkets föreskrifter Byggnadsnämnden har möjlighet att i vissa fall medge mindre avvikelser från de tekniska kraven i Boverkets bygg- och konstruktionsregler, BBR och BKR (se även avsnitt 7.1.4).
Det bör observeras att ett sådant medgivande lämnas inom ramen för byggnadsnämndens allmänna informa- tionsansvar och skyldighet att vid behov klargöra regler- nas innebörd.
Råd
Byggnadsnämndens medgivande till mindre avvikelse från Boverkets föreskrifter kan meddelas vid byggsam- råd och dokumenteras i protokollet från samrådsmötet.
7.5.4 Protokoll från byggsamråd
Över samrådet skall föras protokoll.
7.5.5 Förfarande i enkla ärenden
Råd
Vid mycket enkla ärenden kan också förfarandet med byggsamråd göras enkelt och obyråkratiskt. Hela för- farandet med bygganmälan, byggsamråd och upprät- tande av kontrollplan bör kunna klaras muntligt över telefon. Efter det att byggherren redovisat sina avsikter kan byggnadsnämnden ofta ta ställning till om några särskilda bestyrkanden behövs och informera byggher- ren om detta.
Att byggnadsnämnden då även skall upplysa byggher- ren om nämnden finner anledning anta att projektet kräver tillstånd av någon annan myndighet framgår direkt av lagstiftningen.
Byggnadsnämnden bör registrera anmälan och bekräf- ta vad som överenskommits skriftligen till byggherren. Så snart byggherren inkommit med begärda yttranden eller andra handlingar kan byggnadsnämnden meddela slutbevis för ärendet.
Även i andra fall kan förfarandet göras enkelt. Kon- trollplanen för projektet kan exempelvis ingå som en del i samrådsprotokollet, om den är mindre omfattande.
7.5.6 Uppdelning i etapper
Byggsamrådet kan delas upp i etapper och genomföras successivt under arbetenas gång om det bedöms lämpligt. En sådan uppdelning kan i många fall bli aktuell, framför
jfr prop. 1993/94:178 s. 71 och 89 9 kap. 8 § 2 st PBL jfr prop. 1993/94:178 s. 71 f. 9 kap. 8 § 3 st PBL
allt i större projekt eller då projekteringen sker efterhand som projektet färdigställs (se även avsnitten 7.1.3 och 7.7.7).