efterlevnad, som inte är kopplad till lovprövningen eller tillsynen och kontrollen av byggprocessen.
8.1 Lovfria åtgärder
I fråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygg- anmälan skall kraven i 3 kap. 1, 2 och 10 §§ PBL tillämpas i den utsträckning som kan krävas med hänsyn till åtgär- dens art och omfattning. Detsamma skall gälla i fråga om de andra anläggningar än byggnader som omfattas av PBL:s prövningssystem.
Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall vidare utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 4 § första stycket och som inte kräver lov. Det rör sig om vissa mindre ingripande åtgär- der på en- eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader (se avsnitt 2.2.5).
Råd
Med andra anläggningar torde här avses anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket. Sådana anlägg- ningar, som sopdestruktionsanläggningar, bryggor för enskilda fastigheters behov, handelshamnar och flygplat- ser omfattas inte av PBL:s prövningssystem och berörs inte av kraven i 3 kap. eller omedelbart av planbestäm- melser. Enligt vad som föreskrivs särskilt får dock beslut enligt vissa andra författningar än PBL inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. När det t.ex. gäller uppförande av bygglovsfria frigge- bodar innebär dessa regler att byggnadsnämnden kan ingripa i efterhand med stöd av kraven i 3 kap. 1, 2 och 10 §§ i skälig utsträckning, medan däremot planbe- stämmelser inte kan åberopas som stöd för ingripande.
8.2 Byggnadsunderhåll
Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Bestämmelserna gäller alla byggnader oavsett om de har uppförts före eller efter PBL:s ikraftträdande och om de är bygglovspliktiga eller inte.
3 kap. 11 § PBL 3 kap. 14 § PBL 5 kap. 36 § 2 st PBL 5 kap. 36 § 3 st PBL 3 kap. 13 § 1 st PBL Yttre underhåll m.m. 3 kap. 11 § PBL
Bestämmelserna gäller också för byggnader med särskilt bevarandevärde. För dessa byggnader gäller dessutom att de skall underhållas så att deras särart bevaras. Detta innebär att både byggnadens yttre och inre delar träffas av det särskilda underhållskravet.
Generellt gäller således att underhållsåtgärder skall utföras så att de värden som finns i bebyggelsen och dess karaktär bibehålls. Kravet innebär t.ex. att materialval och färgsättning skall anpassas till byggnadens värde, karaktä- ren på omgivningen och till lokala traditioner.
Om fastighetsägaren eftersätter sin underhållsskyldig- het, kan byggnadsnämnden förelägga honom att vidta erforderliga åtgärder. Normalt kan ett sådant föreläggande bara avse att åtgärden skall utföras, inte sättet för utföran- det. Om underhållsåtgärden visar sig inte uppfylla lagens anpassningskrav, kan emellertid byggnadsnämnden förelägga fastighetsägaren att rätta det utförda. Detta är naturligtvis en ganska omständlig procedur. I praktiken torde den emellertid inte bli aktuell så ofta, eftersom det av det första föreläggandet dock måste framgå klart vilken åtgärd fastighetsägaren skall vidta.
När det gäller byggnader som har särskilt bevarandevär- de ställer sig saken något annorlunda.
För sådana byggnader kan det finnas anledning att ställa krav på ett mer aktivt underhåll för att byggnadens yttre och dess inre skall hållas i stånd på sådant sätt att dess särart bevaras. Kravet på underhåll kan avse att vissa fasaddetaljer, invändiga takmålningar eller speciella delar av en inredning skall underhållas på visst sätt. För att sådana krav skall kunna hävdas måste skyddsbestämmel- ser — som kan berättiga till ersättning — ha meddelats genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Om sådana skyddsbestämmelser har meddelats, är fastighetsägarna skyldiga att följa dessa när de underhåller sina byggnader. Sköter de inte underhållet, kan de föreläggas att göra detta och att därvid iaktta skyddsbestämmelserna.
För byggnader av det här slaget finns det också möjlighet att införa bygglovsplikt avseende underhållsåtgärder. Genom en förhandsprövning kan man undvika att ställas in- för situationen att behöva tillgripa föreläggande om rättelse. Byggnadsverk skall underhållas så att de tekniska egen- skaperna i huvudsak bevaras. Det krävs vidare att anord- ningar som avser att tillgodose de väsentliga tekniska egenskaperna hålls i stånd. (Jfr avsnitt 7.1.2.)
Byggnader som har uppförts och för vilka byggnadslov beviljats före den 1 juli 1960 skall, om det behövs, vara för- sedda med anordningar dels för uppstigning på taket, dels till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket.
I fråga om byggnader som har uppförts före den 1 juli 1974 eller för vilka byggnadslov har sökts före den dagen skall portar och liknande anordningar vara så utförda att risk för olycksfall inte uppkommer.
Till byggnader som har uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilka byggnadslov har beviljats före den dagen skall
3 kap. 13 § 2 st PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 514 jfr prop. 1985/86:1 s. 513 f. 10 kap. 15 § PBL 10 kap. 12 § 3 och 14 § 1 st PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 514 f. 8 kap. 6 § 1 st 3 PBL 2 § 3 st BVL 13 § BVL Upprätthållande av tekniska egenska- per 17 kap. 20 § PBL Förbättringskrav
höra sådana anordningar som skäligen kan fordras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållanden för dem som hämtar avfall från byggnaden.
De ovan redovisade retroaktiva kraven får inte påtagligt avvika från vad som kunde krävas enligt motsvarande äldre bestämmelser.
I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter. Boverket har gett ut sådana föreskrifter, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19), HIN 1.
8.3
Tillsyn av planföreskrifter
I detaljplan kan ha föreskrivits t.ex. att bullerbelastningen på ett område inte får överskrida en viss nivå vid områdes- gränsen, vilket kan föranleda ingripande från byggnads- nämnden om nivån överskrids.
8.4 Tomtmarksunderhåll
På bebyggda tomter får bestämmelserna för ”nybyggnads- situationen” om lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning samt om friyta vid bostäder, förskolor och skolor tillämpas i skälig utsträckning.
Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmä- lan krävs skall tomten anordnas så att den uppfyller samtliga krav för ”nya” tomter, så långt det efter omstän- digheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
Byggnadsnämnden kan således föreskriva att friyta för lek och utevistelse samt utrymme för parkering m.m. skall anordnas på en bebyggd tomt. Underlåter ägaren att vidta åtgärder, kan kravet hävdas genom ett föreläggande enligt 10 kap. Kravet på anordnande av friyta och parkering kan ställas oavsett om särskilda bestämmelser om detta har tagits in i ett planbeslut eller ej. Det kan dock i befintlig bebyggelse föreligga stora tekniska och ekonomiska svårigheter att anordna utrymmen för fordonsuppställning. Ett noggrant studium av möjligheterna, varvid gemensamma lösningar oftast torde visa sig vara den enda utvägen, bör därför föregå ingripande från byggnadsnämnden. Det kan därvid visa sig nödvändigt att genomföra en parkeringsutredning i detalj- planens form.
För att det skall kunna föreskrivas att ett utrymme som används för fordonsuppställning skall tas i anspråk för att tillgodose kravet på friyta förutsätts att tillräckligt utrym- me för fordonsuppställning kan anvisas på någon annan plats i tomtens närhet. Om kommunen ställer krav på att friyta för lek och utevistelse skall anordnas på en inner-
PBL 17 kap. 21a§ BFS 2003:19 5 kap. 7 § 1 st 11 PBL 3 kap. 16 § PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 522 f.
stadsgård och möjligheter saknas att finna annan lämplig plats för parkering, måste uppställning på gatumark kunna godtas.
Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.
Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven rörande ”nya” tomter, skall hållas i stånd i skälig utsträck- ning. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Betydande olägenheter får inte uppkomma för omgiv- ningen. Exempelvis får vegetationen inte tillåtas växa så högt att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt.
Byggnadsnämnden har således möjlighet att kräva planteringar även på obebyggda tomter. Krav kan också ställas t.ex. på att plantering utförs på gårdar i en inner- stad vid en gårdssanering, även om den genomförs utan samband med andra byggnadsåtgärder. Krav kan vidare ställas på skyddsplantering kring en avriven tomt i ett stadskvarter.
3 kap. 17 § PBL
jfr prop. 1985/86:1 s. 524