Innehåll
I ett beslut varigenom lov lämnas, skall anges lovets gilt- ighetstid samt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.
Villkor måste ha stöd i PBL eller i föreskrifter meddelade med stöd av PBL.
Har beslut fattats om antagande, ändring eller upphä- vande av detaljplan, områdesbestämmelser eller fastig- hetsplan, får bygglov, rivningslov eller marklov ges med villkor att planbeslutet vinner laga kraft.
Bestämmelsen tar sikte på situationer då behovet av en ny eller ändrad plan blir klarlagt först då byggstart är nära förestående. Avsikten är att stadgandet skall tillämpas bara när någon konflikt om planbeslutet inte föreligger, dvs. den nya eller ändrade planen som erfordras är av begränsad betydelse, okomplicerad till sin natur och inte mer kontroversiell än själva bygglovet. I sådana fall kan lov ges under förutsättning att planbeslutet vinner laga kraft.
Bestämmelsen kan tillämpas för alla typer av lov. Proces- sen blir snabbare för att den inte behöver delas upp i ett planbeslut med efterföljande bygglov och för att, om såväl
8 kap. 26 § PBL jfr. prop. 1985/86:1 s. 738 8 kap. 18 a § PBL jfr prop. 1990/91:146 s. 51 f. och 85 f.
planen som lovet överklagas, besvärsprövningen kan löpa parallellt. Lovprövningen skall ske mot den plansituation som följer av planbeslutet. Denna skall också ligga till grund för bedömningen av vilka som skall beredas tillfälle att yttra sig över lovansökningen.
Av lovbeslutet måste tydligt framgå att beslutet inte gäller innan planen har vunnit laga kraft. I annat fall kan kommunen bli skadeståndsskyldig gentemot såväl en klagande som den bygglovssökande.
Vid bedömningen av frågan om villkorat lov kan ges gäller i övrigt samma förutsättningar som vid prövning av lov i allmänhet. Om t.ex. bygglov inte får ges i avvaktan på att fastighetsbildning har skett, kan inte heller villkorat lov ges.
Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åt- gärd som kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa sökanden om detta. Det är den sökande som har det yttersta ansvaret för att nödvändiga tillstånd enligt annan lagstiftning finns. Det ingår dock i byggnadsnämndens serviceuppgifter att upplysa sökanden om att det vid sidan av bygglovet kan finnas andra tillstånd som han är tvungen att söka. Sökanden skall erinras om detta och upplysningen skall tas in i lovbeslutet.
Bortsett från de formella kraven på beslutsmotivering finns mycket att vinna på tydliga och välmotiverade be- slut. I synnerhet gäller detta vid avslagsbeslut eller beslut i ärenden med flera intressenter där någon inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Den som förstår beslutet och bevekelsegrunderna för det har lättare att acceptera det och blir mindre benägen att överklaga. Vidare kan en eventuell överklagandeprocess underlättas, om under- instansen har ett välmotiverat beslut.
Underrättelse om beslut
Sökanden skall av byggnadsnämnden omedelbart under- rättas om innehållet i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Underrättelse skall också sändas till sådan i 8 kap. 22 § första stycket PBL omnämnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i någon annan handling.
Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökande får delgivning dock inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428), vilket innebär att kun- görelsedelgivning inte får användas för att delge denne samt att s.k. surrogatdelgivning inte får användas för att delge en sökande som är enskild person. Sökanden skall alltså alltid nås med en personlig underrättelse.
Anvisning om hur man överklagar skall således lämnas i fall då beslut går någon emot. I ärenden där flera parter uppträder, som ju är vanligt i lovärenden, är det särskilt viktigt att ta ställning till om någon missgynnas av beslu-
8 kap. 25 och 26 §§ PBL jfr prop. 1985/86:1 s. 737 Upplysningar i övrigt 8 kap. 27 § PBL
tet. Ett gynnande beslut för en av de inblandade kan ju mycket väl innebära ett missgynnande för någon annan. Det är då viktigt att denne får en sådan anvisning med beslutet. Överklagandetiden räknas från delfåendet. Ut- gångspunkten för beräkningen av tidpunkten för del- fående är beroende av sättet för delgivning. När underrät- telse sker via brev är utgångspunkten datum på mottag- ningsbevis eller delgivningskvitto, när delgivning sker via kungörelse är utgångspunkten normalt datum för senaste offentliggörande. Det är viktigt att byggnadsnämnden skaffar sig bevis om att underrättelse om beslut har nått fram till alla som skall underrättas och till alla som kan tänkas vara berörda på ett sådant sätt att de också är berättigade att överklaga det. I annat fall kan byggproces- sen förlängas eller problem uppstå sedan ett byggprojekt eventuellt är genomfört.
Det bör uppmärksammas att byggnadsnämndens un- derrättelseskyldighet inte omfattar alla som är berättigade att överklaga ett lovbeslut. Förutom sökanden är det bara de som omnämns i 22 § första stycket och som yttrat sig i ärendet som skall underrättas om beslutet. Även de som inte yttrat sig i ärendet kan emellertid vara berättigade att klaga på beslutet. Tiden för rätt att överklaga börjar löpa först när de klagoberättigade har fått del av beslutet. Det kan därför ligga i sökandens intresse att se till att samtliga grannar och andra som kan beröras av beslutet erhåller en bevislig underrättelse om detta.
Överprövning av beslut om lov
Länsstyrelsen eller regeringen kan för ett visst område för- ordna att bestämmelserna i 12 kap. PBL om prövning av planbeslut skall tillämpas på beslut att lämna lov och för- handsbesked. Om ett sådant förordnande har meddelats, skall byggnadsnämnden genast sända sådana beslut om lov och förhandsbesked som omfattas av förordnandet till länsstyrelsen, som inom tre veckor kan besluta om över- prövning av det kommunala beslutet.
Skyldighet att utge ersättning eller vidta ändring
I beslut om bygglov får bestämmas att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersätt- ning för gator eller andra allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen. Om bygglov eller marklov med- delas till en åtgärd som redan utförts, får i beslutet om lov bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken ändringarna skall vara utförda.
Giltighetstid för lov
Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.
Bygglov för tillfällig åtgärd får lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem
8 kap. 28 § PBL
12 kap. 4 § PBL
8 kap. 32 § PBL
8 kap. 33 § PBL
år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte översti- ga tjugo år.
För att en åtgärd skall anses påbörjad krävs att de egent- liga byggnads-, rivnings- eller markarbetena har kommit igång. Det räcker inte att förberedande åtgärder har vid- tagits. I fråga om medgivande till ändrat användningssätt krävs att byggnaden tas i anspråk för det nya ändamålet inom tvåårsfristen. Den omständigheten att en detaljplans genomförandetid går ut under tvåårsfristen innebär inte att lovet upphör att gälla.
Råd
Om beslut om lov överklagas, bör rimligen tiden räknas från den dag beslut i ärendet meddelas av sista instans. Samma tolkning har gjorts av Bostadsutskottet vad gäller motsvarande regel om förhandsbesked (8 kap. 34 § PBL, BoU 1986/87:1 s. 108).
jfr prop. 1985/86:1 s. 751