•
Fördelning av boendeformer områdesvis/stads-delsvis (villa, hyresrätt, bostadsrätt m.m.). Fältindikator
•
Befolkningsutveckling.•
Befolkningstäthet.•
Genomsnittlig hushållsstorlek.•
Boendekostnad i förhållande till grannkommu-ner, länet och riket.
Övriga indikatorer
Planindikator•
Andel bostäder som uppfyller normen för godventilation.
•
Antal nybyggda bostäder per år.•
Antal affärer med handikappanpassade entréer.•
Utsläpp av närsalter från regionen: andel avbefolkning som är ansluten till gemensamma anläggningar. Andel bostäder i kust- och skär- gårdsområden med enskilda anläggningar.
•
Riskområden med förhöjda halter av radon imark och grundvatten.
•
Antal byggnader/bostäder/skolor och försko-lor/arbetsplatser och andra lokaler med radon-
halter >200 Bq/m3.
•
Andel strålningsalstrande störningszoner.•
Antal mötesplatser för olika åldersgrupper.Fältindikator
•
Miljöcertifierat boende: andel hushåll av dettotala antalet med miljöcertifiering. Antal mil- jödeklarerade bostäder.
•
Cancerframkallande ämnen i inomhusluft.•
Antal PCB-sanerade bostäder.•
Skador relaterat till fukt- och mögelskador.•
Antal biobesök per invånare.•
Utsläpp av närsalter från regionen: befolk-ningsutveckling. vattenförbrukning per capita. Andel kväve som renas av det totala utsläppet via gemensamma anläggningar.
•
Mängd resurser som satsas på centrummiljön ikommunen, som inverkar på turism, handel och service.
•
Promenadkvaliteten för boende.•
Antal studieplatser på kommunens högskola.•
Andel av befolkningen som känner sig otrygg.•
Antal vuxna på stan fredagar och lördagar efter22.00.
160
Fördjupningsstudier
Några slutsatser ur SAMS temastudier har presen- terats i introduktionen till denna skrift.
I SAMS ryms också ett antal beställda expertrap- porter och egna fördjupningsstudier. En del av dessa har tryckts och kan beställas på samma sätt som fallstudie-, tema- och slutrapporter. Andra kan hämtas på SAMS hemsida: www.environ.se/sams/. Delrapporten Översiktsplanering för hållbar utveckling – exempel från 5 kommuner kompletterar den bild som fallstudierna ger med konkreta exempel på hur kommunerna arbetar för att nå en hållbar utveck- ling med stöd av översiktsplanering.
De kommuner som tas upp är Sala, Kungälv, Karlstad, Vallentuna och Umeå. Dessa har alla arbe- tat med lokala miljömål. Rapporten behandlar särskilt den process som bedrivits i kommunen för att formulera och förankra målen, hur målen anpas- sats till regionala mål och nationella miljökvalitets- mål samt hur konsekvensanalyser använts som stöd i planeringsarbetet. Mellankommunala och regio- nala frågor, som kommunen identifierar i planerna, har också lyfts fram. Rapporten ingår i underlaget till En idékatalog.
Fördjupningsstudien Bioenergi och kretslopp
land/stad – en samsyn lyfter fram en ”multifunktio- nell” syn på odling av biobränslen – Salix och rör- flen. Ekologiska och ekonomiska förutsättningar analyseras och effekterna beskrivs, både de primä- ra med utgångspunkt i klimatmålet och de ytterli- gare effekter man kan nå med hänsyn till när- ingskretsloppet stad-land. Jordbrukets miljöbelast- ning i form av växthusgasemissioner, näringsläcka- ge och erosion kan minska när fleråriga energigrö- dor ersätter ettåriga livsmedelsgrödor producerade med konventionella odlingsmetoder. Energigrödor påverkar den biologiska mångfalden och kan vara ett alternativ till igenväxning vid nedläggning av jordbruk.
Odlingar av energiskog (Salix) och energigräs (rör- flen) kan utnyttjas för rening av avloppsvatten, dag- vatten, lakvatten och avloppsslam. I ett hållbart samhälle blir det viktigt att samordna flera funktio- ner och nyttja synergieffekter och systemtänkande i multifunktionella lösningar. I framtiden blir det
därför nödvändigt för kommunerna att planera för kretsloppslösningar och övergripande systemlös- ningar för avfalls-, energi- och va-försörjning samt för rening av diffusa utsläpp från exempelvis jord- och skogsbruksvatten.
Energiskog kan dessutom användas som skydds- plantering mot störande verksamheter t.ex. industrier och vägar, som hinder för snödrev längs utsatta vägar och som markrenare vid diffusa utsläpp. Energiodlingar kan till och med nyttjas för att åtgärda förorenad mark. Med utvalda kloner av Salix kan kadmiumhalten i åkermark reduceras. Försök pågår också med att sänka nitrathalten i grundvatten genom bevattning och upptag i salix- odling.
Ett exempel redovisas: Kväverening i Enköping (återges i del 1).
Fördjupningsstudien Sams om vatten – samhällspla- nering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning tar upp problemet att många svenska städer och mindre orter saknar uthållig vattenförsörjning. En orsak kan vara att de inte alltid är belägna där den goda vattenförsörjningen finns. Ofta har kommu- nerna dessutom genom exploatering eller täktverk- samhet förbrukat isälvsavlagringarna i tätorternas närhet. En växande mellankommunal fråga är att många kommuner behöver andra kommuners vat- tentillgångar för sin försörjning – bli sams om vat- ten. Rapporten pekar på problemen och möjlighe- terna att hantera landskapets dricksvattenresurser på ett mer framsynt sätt och föreslår tio känneteck- en för säker vattenförsörjning:
1.Säkrad vattenresurs i ett flergenerationsper-
spektiv.
2.Robusthet inför klimatförändringar.
3.Flera vattenförsörjningsalternativ.
4.Goda reservvattentäkter.
5.God råvattenkvalitet.
6.Balans mellan vattenuttag och nybildning.
7.Inga hot som inte är under kontroll.
8.Skydd av inströmningsområden, infiltrations-
161
GIS-verktygets roll i regionplaneprocessen – med tonvikt på SPREAD-modellen och SMB-arbetet. Den ankny- ter till fallstudien Planera med miljömål! Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning i Regionplan 2000 och till temastudien GIS och miljömål i fysisk plane- ring. I denna rapport ges en bild av hur en region kan använda GIS-verktyget i sin regionplanering. Peggy Lerman, Lagtolken PL AB, har i uppsatsen Fysisk planering arena för samspel behandlat miljö- mål, miljökvalitetsnormer, indikatorer och konse- kvensanalyser som redskap i den fysiska planering- en för att ge underlag till fortsatta diskussioner mel- lan planerare och experter på olika slags miljöfrå- gor.
Lillemor Lewan, Miljövetenskapligt Centrum, Lunds Universitet, utvecklar i studien Ekologiska fotavtryck och Biokapacitet de grundtankar och beräkningsmetoder som kan göra ekologiska fotav- tryck till indikator på en regions roll i den globala resurshushållningen ur konsumtions- och recep- tionssynvinkel.
Stockholms stads miljöförvaltning har utarbetat en Hjälpreda kopplad till ett kommunalt beslut om att miljökonsekvenser ska beskrivas i alla fysiska pla- ner. Den är tänkt att vara dels ett hjälpmedel i mil- jöförvaltningens eget arbete, dels information till andra aktörer. Den finns tillgänglig via www.miljo- porten.stockholm. Se Beslutsfattare/Styrdokument Praxis.
Alexander Ståhles uppsats Sociotop som redskap i grönområdesplanering introducerar begreppet socio- top som motsvarighet till biotop när det gäller mänsklig användning och upplevelse av natur- och kulturlandskapet. Den utgår från samma tillämp- ningsexempel, Stockholmsdelen av Nationalstads- parken, som Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, biologisk mångfald i fysisk planering. SAMS har också givit metodstöd och tryckbidrag till några studentuppsatser. Barbara Eggimann genomför i Fysisk planering med strategisk miljöbe- dömning (SMB) för hållbarhet en teoretisk diskussion och förslag till SMB-process med områdesprogram i Stockholms stad som modell. Richard Sånnek pre- senterar i Ekologiska fotavtryck en förenklad meto- dansats som utgår från Rees och Wackernagels internationellt kända idéer. Den har prövats i Trollhättan för tillämpning i samhällsplaneringen framför allt som pedagogiskt hjälpmedel.
9.Goda skyddsmöjligheter och bra skyddsområ-
den.
10.De regionala vattenförsörjningsbehoven finns
beaktade i STRAM eller översiktsplan. Fördjupningsstudien Siffror, lägen och upplevelser – Idéskisser för användning av GIS i samhällsplanering visar på GIS som verktyg för visualisering av sam- band mellan människa och miljö. Hur gör man lägesbestämd information begriplig för den allmän- het som deltar i planeringsprocessen? Detta leds vidare i exempel på hur GIS kan användas för att överlagra och analysera information med lägesbe- stämda data. Materialet anknyter till Helsingborgs fallstudie. Vidare ges exempel på hur mer personli- ga värderingar av de miljökvaliteter och störningar som man upplever i vardagslivet kan omformas till geografisk information. Denna kan översättas till mentala kartor som underlag för t.ex. åtgärdspro- gram.