• No results found

Förslag till lokala delmål

Mål 1 Markanvändning: Användningen av mark

och vatten i den byggda miljön i Trollhättan ska grundas på långsiktigt god hushållning.

Mål 2 Trafik och transporter: Resande och trans-

porter i Trollhättan ska vara säkra och långsiktigt hållbara.

Mål 3 Kulturhistoria och estetik:De kulturhisto-

riska och estetiska värdena i Trollhättan ska förstär- kas och utvecklas.

Mål 4 Grön- och vattenområden:Natur- och park-

områden i Trollhättan ska tas tillvara och förstärkas.

Mål 5 Boende- och fritidsmiljö: Boende- och fri-

tidsmiljön i Trollhättan ska vara långsiktigt hälso- sam.

Mål 6 Vardagslivet i staden:Den bebyggda miljön

i Trollhättan ska främja ett rikt vardagsliv för alla som bor och vistas i Trollhättan.

Mål 7 Stadens kretslopp: Trollhättans material-,

energi- och vattenkretslopp ska vara långsiktigt hållbara. miljömålsarbete sektorsplaner ÖP-arbete utvecklingsstrategi för Trollhättan miljöledningssystem tidsaxel

Figur 23. Olika kopplingar mellan miljömålarbe- tet och andra processer och verksamheter inom den kommunala organisationen. Efter Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö

Figur 24. En tänkt gruppering av miljömålen. Källa: Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö

Den bebyggda • God bebyggd miljö

miljön • Säker strålmiljö

Luften • Frisk luft

• Begränsad klimatpåverkan • Skyddande ozonskikt

Vattnet • Grundvatten av god kvalitet

• Levande sjöar och vattendrag • Ingen övergödning

Landskapet • Myllrande våtmarker

• Ett rikt odlingslandskap • Levande skogar

I nedanstående exempel på miljömål och indikato- rer för Trollhättan kommer följande modell att användas: Målformulering det innebär att att-sats • Preciserade mål – indikatorer

Mål 3 Kulturhistoria och estetik

De kulturhistoriska och estetiska värdena i Trollhättan ska förstärkas och utvecklas

det innebär

att Trollhättan, som relativt ung stad, måste hävda

miljöer och objekt av kulturhistoriskt värde i förhållande till stadens ålder och utveckling.

• I planeringen måste man ta vara på de

historiska spår, karaktärsdrag och helhetsbil- der som finns i en befintlig miljö.

• Vid nybyggnation och/eller förändring av en

befintlig miljö ska de estetiska och historis- ka värdena respekteras och krav på kvalitet ställas.

• Vid förvaltning och underhåll skall man

välja metoder och material som bäst stäm- mer med omgivningens förutsättningar.

• Åldersvariationen i staden ska tydliggöras

och förstärkas.

att Älvens koppling till Trollhättan som stad görs

tydligare och förstärks.

• Historiska spår i vår vardagsmiljö som har

koppling till bl.a. det tidiga utnyttjandet av vattenkraft, sjöfarten m.m. ska stärkas.

• Verka för att ”Älvrummet” blir national-

stadspark.

• Se till att syftet med nationalstadsparken

uppfylls och efterlevs.

att kommunen regelbundet uppdaterar och för-

djupar kulturmiljöprogrammet.

• Kulturmiljöprogrammet skall revideras vart

10:e år.

• Tidsperspektivet i kulturmiljöprogrammet

ska inkludera tiden fram till nutid så att alla tidsepoker avspeglas i den bebyggda miljön.

att kommunen tar fram ett arkitekturpolitiskt pro-

gram med tillhörande åtgärdsprogram och kon- sekvensbedömning.

• Kommunen tar politisk ställning till utveck-

lingen av stadsmiljön och god arkitektur.

• Kommunen tar fram ett åtgärdsprogram

med konsekvensbedömning.

att kommunens alla beslut som berör närmiljön/

den bebyggda miljön ska vara vackra. Beslu- tens estetiska påverkan måste beaktas i ett helhetsperspektiv.

• Ett skönhetsråd som bevakar de estetiska

frågorna i kommunen och den kommunala verksamheten bildas.

• Trollhättans starka tradition att försköna sta-

den genom sina parker och planteringar ska bevaras och utvecklas.

att Trollhätteborna får information och insikter

om sin stads kulturhistoriska och estetiska vär- den.

• Ta fram en beskrivning av Trollhättans arki-

tektur i text och bilder, fram till nutid.

• Ta fram en beskrivning av Trollhättans

offentliga konst/utsmyckning i text och bilder.

• Stadsvandring med olika teman.

• Involvera och medvetandegöra fastighets-

ägarna om deras fastigheters betydelse för stadens kulturhistoria och estetik.

Mål 6 Vardagslivet i staden

Den bebyggda miljön i Trollhättan ska främja ett rikt vardagsliv för alla som bor och vistas i Troll- hättan

det innebär

att kommunens alla invånare skall beredas möjlig-

het till delaktighet i kommunens offentliga dialoger med allmänheten (samråd, utställ- ningar, förfrågningar m.m.).

• Kommunen ska verka för att alla ska kunna

delta i offentliga dialoger med allmänheten.

• Alla kommuninvånare som har behov av

tolk ska erhålla sådan service.

• Kommunala dokument skall alltid översät-

tas vid behov.

71

• Antal personer som deltar i offentliga dialo-

ger (samråd och utställning av planer eller annan kontakt med myndigheter).

– Antal personer/samhällsgrupper som del-

tar i offentliga dialoger (samråd och ut- ställning av planer eller annan kontakt med myndigheter).

– Antal uppdrag per år för kommunens

tolkar.

– Antal översatta kommunala dokument.

att utbudet av bostäder, arbetsplatser, service och

kultur i Trollhättans tätorter skall vara varierat så långt möjligt.

• Det ska vara gôtt att leva i Trollhättan.

• Behovet av varierat utbud av bostäder,

arbetsplatser och service bör tillfredsställas i varje stadsdel.

• Kulturutbudet ska vara stort och varierat.

• Trollhättan ska vara en attraktiv bostadsort

med låga kommunala kostnader.

• Högskolan ska ständigt utvecklas och för-

bättras.

• Mötesplatser, offentliga platser och rum

utformas så att de är lämpliga för alla grup- per av människor.

– Andel av befolkningen som har mer än

500 meter till livsmedelsaffär och sam- lingslokal.

– Antal trollhättebor per restaurang, post-

kontor, bank etc.

– Antal biobesök per invånare m.m.

– Fördelning av boendeformer områ-

desvis/stadsdelsvis (villa, hyresrätt, bostadsrätt m.m.)

– Boendekostnad i förhållande till grann-

kommuner, länet och riket.

– Antal studieplatser på HTU (Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla) i Trollhättan.

– Antal mötesplatser för olika ålders-

grupper.

att tillgängligheten i den bebyggda miljön anpas-

sas till alla grupper i samhället.

• Ta fram, utveckla och följa upp tillgänglig-

hetsplanen med tillhörande åtgärdsprogram.

• Handikappsanpassningen prioriteras.

– Antal butiker/affärer med handikappan-

passad entré i förhållande till antal buti- ker/affärer.

att Trollhättan ska vara trygg och säker för alla

som bor eller vistas här oavsett tid på dagen.

• Kommunens alla invånare ska under hela

dygnet känna sig trygga för sin personliga säkerhet oavsett var man befinner sig.

• Kommunens alla invånare ska under hela

dygnet känna sig trygga för sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner som t.ex. skolor och daghem.

• Ta fram, utveckla och följa upp trygghets-

planen med tillhörande åtgärdsprogram.

– Andel av befolkningen som upplever sig

otrygg i Trollhättan (enkät).

– Antal vuxna på stan fredagar och lördagar

efter 22.00.

– Antal patrullerande poliser.

Kommentar:

De delmål och indikatorer som redovisas ovan är bara ett fåtal exempel. En bruttolista finns i Trollhättans egen fallstudierapport. Indikatorerna som har tagits fram genom ”brainstorming” har karaktären av bruttolista och är av olika slag, har olika mätbarhet och tidshorisont. Fler exempel på indikatorer föreslagna i Trollhättan finns i del 3 av denna bok.

Problemet som man uppmärksammat i Trollhättan är svårigheten att hantera den stora mängden mål, delmål och tänkbara indikatorer på lång och kort sikt. En genomtänkt målstruktur behövs. De idéer till delmål och indikatorer som förs fram i rapporten är ännu inte prövade i praktiken. Sannolikt bör bara en liten del av dem väljas som plan- och fältindika- torer anknutna till ett begränsat antal mål, även med den hierarki som visas. (För närmare beskriv- ning av begreppen planindikator och fältindikator se del 3, Verktygslåda).

Stockholm

Biologisk mångfald i