I Kungälv pågår arbetet med en ny översiktsplan, Kommunplan 2000. Inom ramen för arbetet har kommunen arbetat med scenarier, visioner, målfor- muleringar och konsekvensanalyser. Kommunens intention är att översiktsplanen ska vara ett strate- giskt instrument som ger vägledning för hur kom- munen ska utvecklas.
Kommunens mål tar utgångspunkt i ”fyra nycklar” som bl.a. används i Kungälvs lokala Agenda 21, se Översiktsplanering för hållbar utveckling. Målen är bredare än vad som kan uppnås med fysisk planer- ing.
Planarbetet inleddes med ett visionsarbete för att försöka nå enighet om bebyggelseutvecklingen i Kungälvs kommun. Fyra tänkbara framtidsbilder togs fram:
121
värna den historiska< bebyggelsemiljön< värna det historiska< odlingslandskapet< bevara värdefull< landskapsbild< nyexploatering< genom förtätning< integration arbetsplatser<,< bostäder – service< goda kollektivtrafik-< förbindelser< ren luft –< externa effekter< ren luft –< lokala effekter< hållbar dricksvatten-< försörjning< ekologiskt hållbara< sjöar och vattendrag< minimera buller –< externa effekter<
minimera buller –< lokala effekter<
säkerställ grönområden< med höga naturvärden< för biologisk mångfald< 5< 5< 5< 4< 5< 5< 5< 3< 5< 4< 5< 3< 4<
I S1 finns viss risk att delar av bebyggelsen inom planområdet förfallerJ.J I S2 upprustas den bebyggelse som finns.J
S2 innebär att upplevelsen av det historiska odlingslandskapetJ (riksintresseområde) norr om sjukhusområdet minskar på grund avJ tillkommande bebyggelse.J
I båda alternativen behålls den övergripande strukturen även om detJ öppna landskapsrummet begränsas av företagsbyn och bostäder österJ om sjukhuset i S2. S2 innebär att karaktären av jordbrukslandskap norrJ om sjukhusområdet begränsas och ersätts med en mer urban strukturJ.J Sett från E4:an kommer Storstockholms front att flyttas längre ut i S2.J Den förtätning och återanvändning av nuvarande bebyggelse som skerJ i S2 uppfyller detta mål vilket också innebär minimering av ingrepp iJ nuvarande naturmiljö.J
Den tillkommande bostads- och verksamhetsbebyggelsen i S2 skaparJ ett bra underlag för service.J
Underlag för kollektivtrafik är lågt i S1. I S2 är underlaget stort tack vare integreringen av bostäder och arbetsplatserJ.J
I S2 utsätts fler människor för luftföroreningar från motorvägen än i S1,J men det finns bättre ekonomiska förutsättningar för åtgärder i S2.J S2 alstrar mer trafik än S1. Inga gränsvärden/miljökvalitetsnormerJ torde överskridas.J
Båda alternativen är acceptabla. S2 medför underlag för fjärrvärme,J nya ledningar och säkerhetsåtgärder vid verksamheterJ.J
S2 alstrar mer dagvatten från P-ytor till Fysingen/övrig recipient. LokaltJ omhändertagande av dagvatten svårt på grund av grundvattentäkt.J I S1 är det ett fåtal som utsätts för bullerstörningarJ, i S2 är antaletJ utsatta högre men det finns ekonomiska möjligheter att vidta åtgärderJ för att dämpa bullret.J
S2 alstrar mer trafik än S1. Hastighetsdämpning och bullerskyddJ utmed Stockholmsvägen och E4 (utöver åtgärder vid Hagängen somJ ingår i båda alternativen) begränsar störningen.J
Inget alternativ innebär väsentlig påverkan. S2 medför intrång iJ skogsdungar och även lite i strandzonen (inom strandskyddsområdetsJ gräns, 100 m).J alternativ vikt< S1< S2< kommentar huvudmål/aspekter hög grad av måluppfyllelseJ medelgrad av måluppfyllelseJ låg grad av måluppfyllelseJ Figur 58. Utdrag ur konsekvensbedömningen av de föreslag-
na utvecklingsalternativen för Löwenströmska sjukhusområ- det i Upplands Väsby kommun. Källa: Planprogram för Löwenströmska sjukhusområdet m.m.
122
1. Kust och glesbygd.Innebär att bebyggelseut-
vecklingen till största delen sker i kust- och grönzonen genom nybebyggelse och tillbygg- nader samt genom permanentning av fri- tidshus.
2. Serviceorter.Beskriver en utbyggnad som till
största delen sker i tätorterna Kungälv, Ytterby, Diseröd, Kode, Kärna och Marstrand.
3. Serviceorter och stråk.Innebär att byggna-
tion nästan uteslutande sker i anslutning till befintliga tätorter (samma som för scenario 2) samt längs några huvudstråk som förbinder tätorterna.
4. Lokalsamhällen.Innebär att bebyggelsen till
största delen förläggs till områden med samlad bebyggelse på landsbygden.
Därefter gjordes konsekvensbeskrivningar för de fyra framtidsbilderna utifrån aspekterna Kretslopp/ Agenda 21, folkhälsa, kommunens ekonomi (lång och kort sikt) samt robusthet/sårbarhet. Utifrån resultatet av konsekvensbeskrivningarna gjordes ett förslag till vision för Kungälv år 2015. Resultatet återfinns i kommunens målformuleringar och i för- slagen för användningen av mark och vatten. Konsekvensbeskrivningen för aspekten Krets- lopp/Agenda 21 visas i figur 59. Aspekten har bru- tits ner i fyra delfrågor: kollektivtrafik/biltrafik, när- het till arbete, hushållning med markresurser samt va-frågan.
Kungälv har även gjort en konsekvensbeskrivning av översiktsplaneförslaget. Konsekvensbeskriv- ningen genomfördes i flera steg och remissbehand- lades i omgångar. Beskrivningen har koncentrerats till konsekvenserna av de viktigaste strategiska för- ändringarna i Kommunplan 2000:
•
Nya områden för bostäder.•
Nya områden för verksamheter.•
Förändringar av vägnätet.•
Nya riktlinjer för utvecklingen av fritidsbe-byggelsen.
•
Områden för vindkraftverk.Konsekvenserna av planen belyses på tre sätt:
•
Konsekvenser för miljö, samhällsekonomi ochsociala frågor samt i vissa fall för säkerhet och robusthet.
•
Planen jämförs med de mål som ska vägledakommunens utveckling.
•
Planen jämförs med ”de fyra nycklarna” iKungälvs lokala Agenda 21.
Vid jämförelsen med nycklarna konstateras att själ- va utformningen av Kommunplan 2000 inte innebär någon betydande förändring i riktning mot ett mer miljöanpassat samhälle som är hållbart på lång sikt. Men om många av målen i Kommunplan 2000 kan uppnås kommer Kungälvs kommun att förändras i riktning mot en ”hållbar utveckling”, se figur 60. Lästips
Eggimann, Barbara. 1998. Fysisk planering med strategisk miljö- bedömning (SMB) för hållbarhet – en teoretisk diskussion och för- slag till SMB-process med Stockholm stad som modell. Examens- arbete KTH. Boverket och Naturvårdsverket. ISBN Boverket 91- 7147-583-4, Naturvårdsverket 91-620-5041-9.
Konsekvensbedömning av Regionplan 2000 – en kompletterande ansats. 2000. Regionplane- och trafikkontoret. RTK Arbetsprome- moria 4:2000.
Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg, tillgänglighet till miljöanpassade transportsystem. 2000. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-628-8, Naturvårdsverket 91-620-5102-4.
Planera med miljömål! Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbe- dömning av Regionplan 2000. 2000. Boverket och Naturvårds- verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, Naturvårdsverket 91-620-5108-3.
Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-631-8, Naturvårdsverket 91-620-5105-9. Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5. Planprogram för Löwenströmska sjukhusområdet mm. Samrådsversion. 1999. Locum. FFNS Arkitekter. SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårdsverket 91-620-5096-6.
Översiktsplanering för hållbar utveckling – exempel från 5 kom- muner. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094-X.