I arbetet med den nya regionplanen, som ersätter Regionplan 91, har RTK valt att integrera konse- kvensbedömningar för miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållanden. Den strategiska miljöbe- dömningen är således en av tre processer i konse- kvensbedömningen. Målsättningen är att de tre be- dömningarna ska samspela så att de tillsammans ger ett bra underlag för planering, samråd och beslut. En arbets-/referensgrupp, kallad miljöbedömnings- gruppen, bildades som stöd för arbetet med SMB av regionplanen. I gruppen ingick kommunala tjänstemän, tjänstemän från Länsstyrelsen samt representant för Naturskyddsföreningen i Stock- holms län.
Avsikten med den integrerade plan- och bedöm- ningsprocessen har dels varit att de tre konse- kvensbedömningarna ska ge underlag till att for- mulera strukturalternativen och dels att dessa alter- nativ ska konsekvensbedömas för att i sin tur ge underlag till att formulera alternativa planförslag, se figur 54.
Utifrån planerings- och kunskapsunderlag har mil- jöbedömningsgruppen formulerat tio strategiska frågor som ligger till grund för miljöbedömningen. Syftet är att med utgångspunkt från dessa frågor belysa regionplanens följder, både konsekvenser och måluppfyllnad.
Effektområden avseende Aspekt/Strategisk fråga:
miljö i regionplaneringen Ger Regionplanen förutsättningar för...
Globalt perspektiv ...att minska regionens närsaltbelastning på Östersjön? ...att minska regionens koldioxidutsläpp?
Hushållning med regionens strukturer ...att bevara och utveckla regionens grönstruktur?
...att stadsbygdens kulturhistoriska värden och karaktärer värnas och utvecklas? ...att skärgårdens natur- och kulturvärden bevaras?
...att transportinfrastrukturen inte medför skadliga intrång?
Hushållning med energi och material ...att minska regionens energianvändning och miljöanpassa energi-systemen? ...att minska och energieffektivisera transporterna inom regionen och i de
externa förbindelserna?
Livskvalitet ...en god folkhälsa och en trygg livsmiljö? ...en stimulerande och tilltalande fysisk miljö? Figur 52. Regionplane- och trafikkontorets tio strategiska frå-
gor som ligger till grund för den strategiska miljöbedömningen av Regionplan 2000. Källa: Planera med miljömål! Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning av Regionplan 2000
115
planprogram konsekvens- bedömningar ekologiska sociala ekonomiska planalternativ alternativ 1 alternativ 2 konsekvens- bedömningar planförslag omvärlds scenarier plan- ansatserFigur 54. Den integrerade plan- och bedömningsprocess som Region- plane- och trafikkontoret använt i arbetet med den nya regionplanen. Efter Planera med miljömål! Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning av Regionplan 2000
aspekt 1. minska närsaltbelastningen aspekt 3. bevara och utveckla
regionens grönstruktur aspekt 6. undvik skadliga intrång av transportsystemet
aspekt 7. minska energianvändningen och miljöanpassa energisystemen aspekt 8. minska och energieffektivisera
interna och externa transporter analys av osäkerhet om målsamverkan eller målkonflikt signifikant samverkan signifikant målkonflikt trolig målsamverkan trolig målkonflikt + – +? –? ? ? ? + – + –? –? –? + +
Figur 53. Matrisen används för att identifiera målkonflikter och målsynergier som finns mellan de mål som tagits fram i den aktuella planeringssituationen. Figuren visar resultatet av en av workshopgruppernas analys. Enligt analysen sam- verkar t.ex. målet ”bevara och utveckla regionens grönstruk- tur” med målet ”undvik skadliga intrång av transportsyste- met”, medan detta mål kan komma i konflikt med målet ”minska och energieffektivisera interna och externa transpor- ter.” Efter RTK AP 4/2000
steg 1 steg 2 steg 3
miljömål sociala och ekonomiska mål
förutsättningsanalys
alternativ, syntes
konsekvensbedömning
Analysera hur negativa effekter kan undanröjas/ förebyggas/reduceras i alternativ K respektive P.
Modifiera/komplettera K och P också med avseende på socio- ekonomiska mål. Syntes Strategi J J J Rangordna/välj de strategiska frågor som har störst relevans. Identifiera målkonflikter/ målsynergier mellan miljöaspekter. Jämför K och P med avseende på miljö –J identifiera konflikter mellan sociala, eko- nomiska och miljömål.
Jämför/modifiera K och P med avseende på alla mål. Identifiera ytterligare konflikter/ synergier.
Figur 55. Figuren illustre- rar det arbetssätt som tillämpats i RTK:s fallstu- die för samspel mellan mil- jöbedömningen och planer- ingsprocessen. Efter RTK AP 4:2000
116
Planerade arbetsmöten och spontana diskussioner har varit viktiga för att återföra de resultat som kommit fram i de tre konsekvensbedömningarna till planeringen. Regionplaneringen är emellertid en komplex process och det har under arbetets gång uppstått ett behov av att utveckla dialogen mer än vad som kunnat inrymmas i det dagliga arbetet med planen. Det uppstod även behov av att samordna de tre konsekvensbedömningarna för sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. Mot denna bakgrund genomfördes tre seminarier/ workshops där miljöbedömningsgruppen, region- planekontorets planerare samt sakkunniga inom de tre sektorerna miljö, ekonomi och sociala förhållan- den deltog. Det övergripande syftet var att identifi- era de strategiska sociala, ekonomiska och miljö- mässiga aspekter som är relevanta för Stockholms regionplanering samt även att identifiera målsyner- gier och målkonflikter, se figur 53.
Vid seminarierna tillämpades ett iterativt arbetssätt för att utveckla utbytet mellan miljöbedömningen och planeringsprocessen. Med interativt avses att man arbetar i växelverkan mellan olika arbetssteg för att t.ex. kunna ringa in konsekvenser och före- slå förbättringar i planförslag, se figur 55.
I regionplanearbetet har två alternativa markan-
vändningar tagits fram, alternativ K(koncentrerat)
och alternativ P(perifert). Alternativ K innebär att
fler nya bostäder och arbetsplatser huvudsakligen byggs i den centrala delen av regionen. Alternativ P innebär att fler nya bostäder och arbetsplatser huvudsakligen byggs i de yttre förortskommuner- na. I båda fallen sker stadsbyggandet i hög grad genom förtätning och komplettering eller i nära anslutning till redan byggda områden.
En erfarenhet från workshoparbetet är att proces- sen för att sammanväga de tre konsekvensbedöm- ningarna och analysera konflikter dem emellan borde ha inletts tidigare. På grund av tidspressen inför regionplanens samrådsskede fanns det inte utrymme för att innan dess återföra de uppkomna synpunkterna till planeringsprocessen. Det visade sig även svårt att samordna de sociala, ekonomis- ka och miljömässiga konsekvensbedömningarna eftersom olika metoder använts.