Picabue-metoden, se nedan. En utvärdering av metoden har genomförts. Den visar att metodiken
tar tillvara medborgarnas kunskap, intresse och åsikter i planarbetet och kommuninvånarna ges möjlighet att påverka och att informera om vad de tänker och vill. Metoden skapar en bättre förståel- se för miljöfrågornas koppling till fysisk planering samt utvärderar kommunens miljö och styr den mot en hållbar utveckling.
Men i vissa avseenden är metodens pedagogik bristfällig och språket är svårt. Erfarenheter från praktisk tillämpning är också begränsade. Vissa del- tagare ansåg metoden alltför akademisk och verk- lighetsfrämmande. Vid samarbete med allmänhet är det viktigt att samtalen inte sker på fackspråk: en pedagogisk och lättfattlig inledning hade förmodli- gen gett ett bättre slutresultat. Picabue-mötena var utspridda i tiden vilket gjorde det svårt att få kon- tinuitet i gruppen. En viktig aspekt är att det tar tid att penetrera och diskutera frågorna ordentligt. För att kunna genomföra en process som Picabue krävs det att en eller flera personer utses som pro- cessledare. De bör självfallet vara väl insatta i meto- diken och kunna avsätta tid för att delta i hela pro- cessen. Därutöver bygger metoden på frivilligt del- tagande av medborgare.
Processen kan spänna över en tidsperiod från några veckor till ett par månader, beroende på intervallen mellan mötena. Det är viktigt att det inte går alltför lång tid mellan Picabue-mötena, då det finns risk för att man mister kontinuiteten.
1. principles RundabordssamtalJ begreppet hållbarJ utveckling.J Picabue- modellens sju steg 2. identify Identifiering avJ angelägna områden.J 3. construct KJonstruktion av livs-J kvalitetsindikatorerJ.J 4. augment Prövning av livskvalitets-J indikatorer mot de nyaJ hållbarhetsprinciperna.J
5. boundary difficulties
Modifiering av indikatorernaJ så att hänsyn tas till gränsfall.J
6. uncertainty indicators KJomplettering avJ hållbarhets indikatorerJ med osäkerhetsindikatorerJ 7. evaluate Utvärdering av indikatorerna.J
Figur 76. Figuren visar Picabue- modellens steg. Källa: Agenda 21 Miljöförvaltningen, Stockholms stad
143
Burlöv
”Picaburlöv”
I Burlöv har Picabue-metodens medborgarsamtal varit en viktig del av fallstudien. Basen för fallstu- diearbetet var en ”Picabue-grupp” med 12–20 engagerade kommuninvånare.
Burlöv har bl.a. kunnat konstatera att en grönskan- de miljö befrämjar trivsel, trygghet, god hälsa och samhörighet. Användandet av miljöindikatorer har engagerat medborgarna, riktat uppmärksamheten på viktiga förhållanden och gett incitament för framtida positiva förändringssträvanden.
Det långsiktiga målet är att skapa en god livsmiljö för de boende i Burlöv. I fallstudien fokuseras såväl de ekologiska och sociala som ekonomiska fakto- rerna. Picabue-gruppens arbete har inriktats på att identifiera relevanta miljöindikatorer och att finna användbara grunder för att bedöma föreslagna för- ändringars konsekvenser för en god livsmiljö. Sammanlagt nio rundabordssamtal har genomförts med mellan 12 och 20 medverkande. Tre möten ägnades åt mentala kartor, se verktyget Mentala kartor. Mötena pågick i mellan två och fyra timmar. Här är en kort summering av de rundabordssamtal som berört indikatorer:
1. Bakgrund till Picabue-modellen samt idén
om plan- och mätindikatorer diskuteras. Hemuppgift till var och en att välja ut de fem mest intressanta indikatorerna.
2. Presentation och motivering till urval av indi-
katorer. Diskussion och sammanställning av ett 40-tal indikatorer.
3. Bearbetning och diskussion om indikatorerna
så att de kan förstås av en bredare publik av kommuninvånare och beslutsfattare och där- med förstärka processen. Resultatet från en kurs med inriktning på uthållig utveckling, scenarier och indikatorer på Sveriges Lantbruksuniversitet i Burlöv presenteras som inspiration i fortsatt arbete.
4. Medborgarmöte och presentation av grup-
pens arbete med indikatorer. Diskussion om praktiska frågor för miljöförbättringar samt kontakter med referenskommunerna i
SAMS-studien.
5. Slutligt urval av fält- och planindikatorer.
Dessa tas fram genom bearbetning av materi- al från Picabue-gruppen, studenternas arbete, referenskommunernas erfarenheter och refe- rensgruppen (Länsstyrelsen, Banverket och Vägverket). Urval av relevanta indikatorer för GIS-analys.
6. Framtagande av visionsförslag Burlöv 2050 i
två grupper. Hemuppgift att pröva indikato- rerna mot de fyra hållbarhetsprinciperna. Start för arbete med mentala kartor.
7. Indikatorerna prövas mot de fyra hållbar-
hetsprinciperna. Livlig diskussion följer. Det kan konstateras att den sociala och ekonomis- ka dimensionen saknas. Fortsatt arbete med mentala kartor.
8. Steg 7 i Picabue – komplettering, utvärdering
och urval av indikatorer. Övningen går ut på att välja en indikator, som kopplas till miljö- mål och förändring över tiden: nu (1999), översiktsplanen (2010) och visionen (2050). På så sätt kan förslagens konsekvenser utlä- sas. Tre grupper bildas. Indikatorerna som väljs är buller och luftkvaliteten före och efter infrastrukturens utbyggnad, grönytors tillgänglighet och fördelning, fridfullhetsom- råden, fritt växande natur, närhet till grönom- råden och stadens attraktivitet.
9. Arbete med mentala kartor.
I figur 77 redovisas de 37 mät- och planindikatorer som Picabue-gruppen i Burlöv tagit fram. Dessa har analyserats utifrån Agenda 21:s fyra hållbar- hetsprinciper med aspekter på framtid, demokrati, rättvisa och miljö. I tabellen markeras med fetstil de indikatorer som valdes ut vid sista mötet och som även lagts till grund för olika GIS-analyser. Burlövs Picabue-arbete följer inte slaviskt den mo- dell som lanserats av Leeds universitet. Två ytter- ligare moment har fogats in: mentala kartor och vi- sionsförslag. Dessa moment visade sig viktiga för att relatera de framtagna indikatorerna till invånarnas upplevelse av miljön och visioner inför framtiden. Burlövs Picabue-process har till stor del nått de uppsatta målen. Erfarenheterna och resultaten kommer att utvecklas vidare, bl.a. i Agenda 21-arbe-
144
tet och vid arbetet med kommunens Miljöprogram 2000. Erfarenheterna kommer även att beaktas då fördjupade översiktsplaner och förslag till områdes- bestämmelser upprättas för berörda tätorter. Ett av de viktigaste resultaten av arbetet är det kontaktnät som vuxit fram under processens gång.
Lästips
Mitchell G, May A, McDonald A. 1995. PICABUE: A Methodo- logical Framework for the Development of Indicators of Sustainable Development. International Journal of Sustainable Development & World Ecology. nr 2/1995.
Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, livsmiljöprojektet. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147- 627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6.
Figur 77. Picabuegruppens indikatorer med analys av förslagen utifrån Rio- mötets 4 grundprinciper: Framtid, Demokrati, Rättvisa och Miljö.
Uppfyller kriterier ur följande aspekter:
INDIKATORER Framtid Demokrati Rättvisa Miljö Summa
1 Andel hushåll med 400 m till service 0 0 3 2 5
2 Andel hårdgjorda ytor 2 0 0 4 6
3 Tillgång till fridfullhetsområden 3 1 1 2 7
4 Antal personer störda av förorening och buller 1 2 2 1 6
Bullerstörda efter Ringvägen 1 2 1 1 5
5 Fritt växande natur 3 0 1 2 6
6 Tillgång till Alnarpsparken 0 2 1 1 4
7 Iordningställande av grönområden 2 1 1 1 5
8 Medvetandegörande 1 2 0 1 4
9 Närrekreationsstruktur 3 1 1 1 6
10 Grönytors tillgänglighet och fördelning 2 1 2 0 5
11 Bebyggelseområden med värdefulla rekreations-
och landskapsvärden 2 1 4 1 8
12 Bostadsområden med 400 m till grönområden 2 2 3 2 9
13 Andel inv med max 5, 10, 15 min till grönområden 2 3 3 0 8
14 Andel yta park och grönområden 2 1 2 1 6
15 Grönområden/mark för trafik 2 1 1 3 7
16 Andel allemansrättslig mark 1 2 1 2 6
17 Fragmentering av grönområden 0 0 0 4 4
17a Ytors storlek och form 17b Avstånd mellan/tillgänglighet 17c Ytors kvalitet
17d Antal ytor 17e Bredd på korridorer 17f Ev sammanvägt index
18 Historiska landskapsvärden 3 0 0 1 4
19 Kontakt med landsbygden 2 1 0 1 4
20 Alnarps ängar 1 0 0 4 5
21 Vattenfördröjning 0 0 0 4 4
22 Yta våtmark 1 0 0 4 5
23 Sammanhängande grönområden 1 0 0 4 5
24 Biotopstruktur 1 0 0 2 3
25 Barriär för fågel etc 0 0 0 2 2
26 Antal hotade arter 0 0 0 3 3
27 Antal människor hotade av luftföroreningar 1 1 3 2 7
28 Andel transportnätverk 1 0 2 3 6
29 G/C-vägar (km) 0 1 1 1 3
30 Säkra G/C-vägar (km) 0 0 1 1 2
31 Kompensationsytor 2 1 0 1 4
32 Planskilda korsningar 1 2 0 1 4
33 Barriärer för icke bilburna 0 2 2 0 4
34 Reslängd per transportsätt 1 1 0 3 5
35 Hur vi transporterar varor 1 1 0 1 3
36 Ton per km per tåg 37 Ton per km totalt
Summa aspekter 45 32 36 67 180
1 = Uppfyller ej 5 = Uppfyller helt