Så kallade blockkartor har upprättats för landets åkerareal som underlag för utdelning av EU:s areal- stöd. Blockkartan är upprättad på underlag av eko- nomiska kartan och redovisar block som samman- hängande åkerarealer avgränsade av vägar, åkerhol- mar, vattendrag osv. Bönder som söker bidrag redo- visar årligen användningen av respektive block (vil- ken gröda eller om marken ligger i träda) i s.k. SAM-ansökningar till länsstyrelsen, som admini- strerar EU-stödet. För vissa block söks inget stöd varför uppgift saknas i dessa fall. Huruvida bonden väljer att inte söka stöd eller om marken har tagits ur produktion kan inte utläsas av statistiken. Näst intill 100 % av odlingsmarken i länet är kartlagd genom blockkartorna.
Tillgänglighet till information: För detta projekt
har Jordbruksverket tillhandahållit uppgifter ur IAKS-registret (IAKS är förkortning för Integrerat Administrations- och Kontrollsystem och är ett register för ansökningar om EU-stöd som hand- läggs av jordbruksverket). Blockkartorna är till- gängliga och hålls aktuella på länsstyrelsen.
Metodik: Genom sammankoppling av lantbruks-
enhetens IAKS-register och blockkartorna kan ana- lyser göras av hur marken används och presenteras med hjälp av GIS. I ett första skede i studien prö- vades att förfina blockkartorna genom skärmdigita- lisering av åkerarealernas olika grödor eller använd- ning. Ett block kan innehålla ett antal åkerskiften eller markslag. Genom studier av SAM-ansökning- ar och jämförelse med karta samt ibland efter kon- takter med bönder kunde blockinformationen delas upp på användning för spannmål, slåttervall, betesvall, naturbete, potatis, trädgårdsväxter, träda och övrig mark.
När EU-stöd söks för en stor andel av arealerna ger blockkartorna en mycket god bild av markanvänd- ningen i odlingslandskapet. En detaljerad redovis- ning ger naturligtvis en fullständigare bild av mark- användningen. Det har störst betydelse i odlings- landskap med större mångformighet i markanvänd- ningen, som t.ex. områden med mycket djurhåll- ning. Markanvändning som indikerar förutsättning- ar för större biologisk mångfald framträder också tydligare, t.ex. naturbetesmark.
Den metod som torde vara lämpligast för generell användning är att för varje helt block redovisa den övervägande användningen uppdelad på fleråriga grödor (vallodling), ettåriga grödor (spannmålsod- ling) eller träda. ”Uppgift saknas” kan också före- komma. Detta arbetssätt kan delvis automatiseras och är tämligen enkelt att utföra om tillgång finns till data. Precisionen är dock inte så hög.
I IAKS-register (SAM-ansökningar) kan sökning ske av naturbetesmark som får miljöstöd. Andel naturbetesmark bör därför kunna vara en användbar fältindikator. Det bör vara relativt enkelt att dessu- tom komplettera med uppgifter för mark som inte söks stöd för. I första hand kan uppgifterna använ- das för jämförelse mellan olika områden och som indikation på uppfyllelsen av miljömål gällande bio- logisk mångfald och långsiktig produktionsförmåga.
62
N avrinningsområde bebyggelse, ospecificerad industriområde låg bebyggelse sankmark sankmark, svårframkomlig sjöar kraftledningar järnvägar vattendrag hus bilvägar ingen uppgift övervägande spannmål övervägande vall övervägande träda höjdkurvor 0 markslag jordbruksmark DALSJÖ < < Uppgifter fr. 1998 2000meter avrinningsområde hus 1 2 3 4 – 5 vägar vattendrag bebyggelse, ospecificerad industriområde låg bebyggelse sankmark sankmark,J svårframkomlig uppgift saknas korn havre råg/vete blandsäd höstvete vårvete oljelin träda naturbete slåttervall betesvall potatis trädgårdsväxter övrigt sjö och älv kraftledningar järnvägar höjdkurvor jordbruksmark kantzoner markslag 2000 4000
63
Arealen som har beviljats miljöstöd för ekologisk odling framgår ur SAM-ansökningarna.
En studie gjordes också om blockkartans redovis- ning skulle kunna ge uppgifter om kantzonslängd- er i odlingslandskapet. Blockkartans avgränsning av block görs ju mot naturliga gränser i terrängen som vägar, skogsbryn eller vattendrag. En jämförelse gjordes mot ekonomiska kartans redovisning för samma områden. När det gäller kantzoner och möj- ligheten att använda blockkartan som redovisning av dessa i jämförelse med ekonomiska kartans redovisning, så är i nuläget varken blockkartans eller ekonomiska kartans redovisning tillräckligt bra för att vara användbar. Någon signifikant skill- nad mellan metoderna kunde dock inte utläsas. En systematisk fältstudie skulle behöva göras för en riktig utvärdering.
Slutsatser
Informationen gav en god bild av olika markan- vändning i odlingslandskapet. Av särkilt intresse är den redovisning av naturbetesmark och av mark som saknar uppgift som blev mer precis genom denna bearbetning. Men arbetsinsatsen är för stor för att motivera att metoden ska tillämpas på hela kommuner. Särskilt med tanke på att arbetet stän- digt skulle behöva göras om, eftersom dessa upp- gifter ändras årligen.
Informationen i SAM-ansökningarna kopplade till blockkartorna bör redovisas årligen i bearbetad form till kommunerna för att ge en överblick över utvecklingen i odlingslandskapet. Redovisningen bör både innehålla kartor och statistik, t.ex. genom redovisning av fältindikatorer. Materialet bör även vara tillgängligt för möjlighet till fördjupade studi- er i delområden.
Ekonomiska kartan
I studien prövades också att använda den digitala ekonomiska kartan (skalområde 1:5 000 till 1: 20 000) för att beräkna längden kantzoner i kilometer eller meter per hektar i pilotområdena.
Tillgänglighet: Lantmäteriverkets digitala kartor
finns att köpa.
Omfattning:Den digitala kartan är skiktad på olika
markanvändningar. Däremot saknas information knuten till konturlinjen av respektive skikt. Det finns heller ingen information kopplad till linjere- dovisningen av exempelvis vägar, enkelstreckade vattendrag eller kraftledningar.
Metodik:För att kunna använda den ekonomiska
kartan för analys av kantzonslängder komplettera- des markanvändningsskikten med information knuten till konturlinjen. Parallellt med detta gjor- des en kvalitetsvärdering av kantzoner i en 5-gradig värdeskala. Olika typer av kantzoner viktades enligt nedan, beroende av dess bedömda värde för den biologiska mångfalden:
Figur 21. Jämförelser talar för att en redovisningsform, där den dominerande grödan inom varje EU-block visas (till vänster) ger en god översikt som väl överensstämmer med kartbilden där varje EU-block är uppdelat (till höger) jämte observationer i fält. Källa: Planera med miljömål! Fallstu- die Falun/Borlänge, skogs- och odlingslandskapet
Värde 1: Brukad åker gränsar mot vägkant, vägslänt eller vallodling.
Värde 2: Brukad åker gränsar mot brukningsväg eller dike.
Värde 3: Brukad åker gränsar mot skog, betesmark, alléplanterad väg, igenväxningsmark (1–10 år).
Värde 4: Brukad åker gränsar mot lador, husgrun- der, bäck eller å.
Värde 5: Brukad åker gränsar mot våtmark/sjö. Under fältsäsongen kontrollerades kartanalysen av kantzoner i fält.
Värdet ovan kan multipliceras med kantzonsläng- den för respektive biotop/landskapselement och summeras områdesvis. På så sätt kan olika områ- dens karaktär och innehåll av förutsättning för bio- logisk mångfald beskrivas och jämföras.
Slutsatser
Ekonomiska kartan är idag inte användbar för ana- lys med användande av gränser mellan olika mark- slag. Arbetsinsatsen för att komplettera kartan för hela kommuner är svår att motivera.
Mycket talar dock för att när planeringen av mark- användning övergår till en mer förvaltande funk- tion och integreras med miljöplaneringen så ökar behovet av analyser med hjälp av intelligenta kar- tor. Utvecklingen av geografisk informationstekno- logi gör att omfattande analyser tämligen lätt kan utföras.
Den officiella digitala ekonomiska kartan, som framställs av Lantmäteriverket/Metria, komplette- rad med mer intelligens skulle kunna vara ett användbart redskap för samhällsplanering med mil- jömål. En del av den användbara informationen finns för övrigt i den digitala topografiska kartan. Hur ofta kartan aktualiseras är en annan faktor att värdera.
Markkartering
Markkarteringsuppgifter från 1960-talet och framåt finns på länsstyrelsen och är sammanställda för
vissa kommuner, bl.a. Falun och Borlänge. Upp- gifterna kan ge värdefull information och indika- tion på markens status. Till exempel i fallet Dalsjö där marken har överskott på fosfor och det vore lämpligt att tillföra kompostjord – en viktig iaktta- gelse i ett stad-landperspektiv. Däremot är mark- karteringsuppgifter inte så lämpliga som miljöindi- katorer då de endast är stickprover och inte kan ge en heltäckande bild över utvecklingen.
Kommentar: Kommunen konstaterar att behovet
av allmänna intelligenta kartor när det gäller t.ex. miljökvaliteter förväntas öka i takt med att den kommunala planeringen blir mer förvaltande. Såväl blockkartor för EU-stöd som ekonomiska kartan, kulturhistoriska kartor och satellitbilder har en potential att utvecklas till värdefulla planeringsun- derlag. Kommunen anser även att Lantmäteri- verket borde utveckla markanvändningsskikten i främst den digitala ekonomiska kartan. Även länsstyrelsen i Dalarna betonar det mycket stora behovet av och möjligheterna att utveckla faktare- dovisningen i kartorna för att kunna utnyttja GIS som verktyg.
Rapporten konstaterar att arbetsinsatsen är för stor för att motivera att blockkartor analyseras för hela kommuner, men när markanvändningsplaneringen övergår till en mer förvaltande funktion och inte- greras med miljöplaneringen så ökar behovet av analyser med hjälp av intelligenta kartor. I ett sådant läge ökar behovet av planindikatorer. Åsikterna om jordbruksstödets utformning är fall- studiens egna och ligger utanför SAMS bedömning.