A-finska

A-lärokursen i finska inleds som obligatoriskt språk för de enspråkigt svenska eleverna i årskurs 3. Kursen kan ytterligare nivåindelas ifall särskilt behov föreligger och det är praktiskt möjligt.

I årskurserna 3 – 6 läggs tonvikten på de vanligaste orden och de viktigaste basstrukturerna så att eleverna klarar sig i alldagliga språksituationer.

I årskurserna 7 – 9 utvidgas ordförrådet och strukturbehärskningen så att eleverna kan uttrycka sig utförligare, även i formella situationer. Samtidigt förbättras skrivförmågan.

Eleverna ska utveckla en positiv attityd till språket så att de upplever att de kan och vill lära sig det. Till grundstudierna hör också kännedom om landets tvåspråkiga kulturarv, såsom platser, sedvänjor, talesätt, sånger och berättelser. Samhälls- och kulturkännedom tas upp i anknytning till läroplanens allmänna temaområden och undervisningen i andra ämnen.

Det innehåll som presenteras här årskursvis kan kastas om vid behov.

Årskurs 3, KOTI JA KOULU

Tyngdpunktsområde: de muntliga färdigheterna

MÅL Eleven

 kan ställa enkla frågor och formulera svar i jakande presens

 kan med några ord berätta om sig själv och sin närkrets

 förstår enkelt tilltal, t.ex. frågor, uppmaningar, begäran

 kan skriva enkla meningar och frågor

 övar sig att läsa korta berättelser om vardagsliv

 lär sig att använda ordlista

 får en inblick i finska traditioner och högtider

CENTRALT INNEHÅLL

Tema: Jag, familjen, skolan och närmiljön

 presentera mig och min familj, husdjur

 artighetsfraser, t.ex. hälsa, tacka

 enkla frågor och svar om personer och föremål (Kuka hän on? Mikä tämä on?)

 berätta vad någon har (Minulla on…) och vems något är (Kenen…?)

 berätta vad någon gör

 berätta var något finns (Missä on…?)

 vanliga adjektiv

 skolord Strukturer

 frågeord (Kuka, Mikä, Missä, Millä, Kenellä, Kenen?, Millainen?, Minkä värinen?)

 personliga pronomen (minä, minulla, minun)

 nominativ och genitiv singular (auto : auton)

 inessiv och adessiv singular (autossa, autolla)

 nominativ plural (autot)

 grundtalen 1 – 20 oböjda; känna till jämna tiotal och hundratal till 1000

 jakande presens (ajan)

TIPS:

 verbets grundform (ajaa) Årskurs 4, KUNTA JA LÄHIYMPÄRISTÖ

Tyngdpunktsområde: öva de skriftliga färdigheterna med speciell uppmärksamhet på olikheterna till svenskans ljud-/skrivsystem

MÅL Eleven

 kan i sitt tal tillämpa ord och uttryck från

 de aktuella temaområdena

 kan svara nekande på en fråga i presens

 förstår lättare faktatexter om t.ex. djur

 skriver korta berättelser och skriver efter diktamen

 utvecklar sin läs- och skrivförmåga och speciellt beaktar

 finskans särdrag (diftonger, ljudlängd, o/u, ä/e)

 kan använda lättare uppslagsverk

CENTRALT INNEHÅLL Tema: Klädsel

 de vanligaste begreppen och uttrycken

 beskriva någons klädsel

 berätta om favoritkläder Tema: Djur och natur

 namnen på vanliga växter, blommor, träd, svampar och bär

 vilda djur i Finland och vanliga världsdjur

 livet på landet Tema: Tiden

 årstider, månader, veckodagar

 tider på dygnet, klockslag

 tidtabeller Strukturer

 nekande presens (ei pure)

 partitiv singularis (kukkaa)

 ablativ och allativ sing. (minulta, sinulle)

 imperativ 2 p. singularis (Katso! Älä katso!)

 objektet i jakande/nekande sats och imperativ (Näetkö leijonan? En näe pensasta. Sulje portti!)

 grundtalen 21 – 100 oböjda

 antal: montako?

 enkla tidsuttryck: milloin? (talvella, aamulla, maanantaina, kello kolme)

TIPS:

Gör affischer med klädesplagg eller djur eller bilder från hemkommunen. Skriv bildtexter till.

Årskurs 5, ELÄMME SUOMESSA Tyngdpunktsområde: läsförståelse

MÅL Eleven

 kan berätta och läsa om händelser i dåtid

 lär sig läsa broschyrer och enkla bruksanvisningar

 bekantar sig med tidskrifter och dagstidningar

 använder hela meningar i sitt tal

 kan berätta varifrån hon kommer och berätta om sina

 intressen

 skriver brev

 förstår finska språkets betydelse i Finland

 kan använda ordböcker

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 väder, väderstreck

 månaderna och ytterligare tidsuttryck

 högtider

 ortnamn

 kroppsdelar

 föda, t.ex. råvaror, recept

 fritid, intressen Strukturer:

 yttre och inre lokalkasus i singular (autolla, autolta, autolle, autossa, autosta, autoon)

 jakande imperfekt (Eilen kävin Helsingissä.)

 infinitiv I (Tahdon matkustaa Rovaniemelle.)

 ordningstalen 1 – 10

 possessivsuffix

 objektsformen av personliga pronomen (Näen sinut. En katso häntä.)

 ämnesord i partitiv (Juomme limsaa.)

 mängd- och prisuttryck (Kuppi kahvia maksaa kaksi euroa.)

Årskurs 6, SUOMEKSI SANOTTUNA

Tyngdpunktsområde: kommunikation - att våga uttrycka sig på finska

MÅL Eleven

 kan uttrycka känslor, åsikter och framtidsplaner på finska

 uppmuntras att använda finska i vardagliga situationer

 kan skriva en berättande text och binda ihop meningar på

 enkla sätt

 läser en lättläst bok på finska

 uppmuntras att följa med nyheter på finska

 förstår enklare information och instruktioner på finska

 lär sig att söka fakta på Internet

TIPS:

Bjud in en helt finskspråkig yrkesman/-kvinna som berättar om sitt yrke och låt eleverna förbereda frågor. priser eller beställa något.

Kolla även annonser i tidningen!

 känner till Finlands nationalepos

 får en fortsatt positiv attityd till finska språket och kulturen och finsktalande personer

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 yrken och redskap, tex. diskutera drömyrke, centrala yrkesbegrepp

 kommunikationsmedel och massmedia, t.ex. nyheter, reklam, datorn, netikett, telefonvett

 idrott och hälsa, t.ex. idrottsgrenar, sjukdomar, beskriva symptom, ringa nödsamtal

 Kalevala Strukturer:

 nekande imperfekt (et ymmärtänyt)

 introduktion av perfekt och pluskvamperfekt

 verbets 4 temaformer (yskiä : yskin : yski : yskinyt)

 translativ och essiv singularis (sairaaksi, terveenä)

 partitivobjekt

 befästa frågeorden

Bedömning

Vid bedömningen i åk 3 – 6 läggs huvudvikten vid förmågan att tala finska och vid behärskningen av grundläggande ord och strukturer.

Nedanstående nivåbeskrivningar för vitsordet 8 är riktgivande. Alla skolor i kommunen borde följa samma kriterier.

Profil för goda kunskaper i finska i årskurs 6:

HÖRFÖRSTÅELSE

A1.3 Fungerande elementär språkfärdighet

 Förstår enkla yttranden (personliga frågor och vardagliga anvisningar, önskningar och förbud) i rutinmässiga diskussioner med stöd av sammanhanget.

 Kan följa med enkla samtal som anknyter till den omedelbara situationen eller den egna erfarenheten.

 Förståelsen förutsätter talat, till lyssnaren riktat standardspråk i långsammare tempo än normalt, också då det gäller enkla ärenden.

TAL

A1.3 Fungerande elementär språkfärdighet

 Kan berätta kort om sig själv och sin närmaste krets. Reder sig i de allra enklaste dialogerna och servicesituationerna. Behöver ibland hjälp av samtalspartnern.

 Kan uttrycka sig flytande om det mest bekanta, annars är pauser och avbrott mycket vanliga.

 Uttalet kan ibland orsaka förståelseproblem.

 Behärskar ett begränsat antal korta utantill-lärda uttryck, det mest centrala ordförrådet och några grundläggande satsstrukturer.

 Grundläggande grammatikaliska fel förekommer i hög grad också på elementär nivå.

TIPS:

Börja lektionen med att fråga ”Onko teillä uutisia?” och diskutera kort aktuella

händelser.

LÄSFÖRSTÅELSE

A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede

 Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privatbrev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar)

 Förstår huvudtankarna i texten och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget.

 Det går långsamt att läsa och förstå också korta textstycken.

SKRIFT

A1.3 Fungerande elementär språkfärdighet

 Reder sig i enkla lätt förutsebara skrivuppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter

 Kan skriva enkla texter (enkla postkort, personuppgifter, enkel diktamen).

 Behärskar de vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några få meningar med en sats.

 Många slags fel förekommer i fritt skrivande, också på elementär nivå.

Utöver dessa kriterier beaktas elevens

 kunskaper om viktiga skillnader mellan finska och svenska

 kännedom om viktiga namn, platser och sedvänjor i Finland

 förmåga att arbeta ändamålsenligt

 attityd till och intresse för ämnet

Årskurs 7, OLEN SUOMALAINEN

Tyngdpunktsområde: grundläggande realia om Finland

MÅL Eleven

 kan berätta om sin fritid

 kan skriva korta meddelanden och översätta enkla meningar

 förstår huvudinnehållet och viktiga detaljer i texter av olika slag

 kan återge kortare nyheter

 känner till grundläggande realia om Finland

 läser en finsk bok och avger rapport

 lär sig att hålla ordning på sitt material

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 vardagen: skola och fritid

 finsk kultur: våra seder och vanor, minoriteter, viktiga sevärdheter

 Finlands geografi: havsområden, län, väderstreck, att resa i Finland, vägbeskrivningar

 djur och natur; i staden, på landet Strukturer:

 verbböjning: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt

 repetition av inre och yttre lokalkasus (ortnamnen!)

 objektet i pågående/avslutad handling

 grundreglerna för finskans subjekt

 stadieväxling

 possessivsuffix

 partiklar (luona, ilman, hitaasti, vasemmalle)

 partitiv pluralis och pluralböjning

Årskurs 8, HUOMENTA SUOMI, HYVIN PYYHKII

Tyngdpunktsområde: att våga uttrycka sig på finska, på ett artigt sätt

MÅL Eleven

 lär sig att uppträda artigt i vardagssituationer

 kan benämningarna på de vanligaste

 kroppsdelarna och sjukdomarna

 kan redogöra för sitt hälsotillstånd med enkla fraser

 följer med finska TV-program och väderleksrapporter

 kan berätta om vädret

 förstår enklare (skrivna) instruktioner

 gör ett projektarbete med sammanhängande text

 om ett bekant ämne

 bekantar sig med Lönnrot och berättelser i Kalevala

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 artighet: telefonsamtal, servicesituationer, brev, samtal

 kroppsdelar och sjukdomar

 väderlek

 media

 ungdomskultur, t.ex. ungdomstidningar, -böcker och –program, slang

 Kalevala, Lönnrot Strukturer:

 böjning av pronomen

 infinitiv III (juoksemassa, juoksemasta, juoksemaan, juoksemalla, juoksematta)

 presens och perfekt konditionalis (juoksisin, olisitte sanoneet)

 känna till presens och perfekt potential (juossen, lienee saapunut)

 imperativ med objekt

 adjektiv och adverb samt komparation

 konjunktioner, att binda ihop satser

TIPS:

Eleverna skriver symptom på kort, och sjukdomens namn på annat kort. Korten kan sedan användas på många sätt.

Årskurs 9, KUN SUOMI PUTOS PUUSTA

Tyngdpunktsområde: att läsa faktatexter och tillgodogöra sig det väsentliga i dem

MÅL Eleven

 kan berätta om sin skolgång och arbetserfarenhet

 lär sig att uttala datum och årtal

 kan tyda de vanligaste förkortningarna

 visar att hon förstår huvudinnehållet i hörd eller läst text

 kan skriva korta sammandrag och översätta texter

 med hjälp av ordbok

 kan särskilja tal- och skriftspråk

 kan grundfakta om Finlands näringsliv

 kan presentera någon känd finländare

 läser en finsk ungdomsbok och presenterar den

 får en fortsatt positiv attityd till finska språket och kulturen och finsktalande personer

CENTRALT INNEHÅLL

Teman:

 sport

 Lappland

 miljö och samhälle, bl.a. rättigheter och skyldigheter

 det finska näringslivet: yrken, jordbruk, handel, teknik, arbetsintervju

 finsk design och mode: några finska designprodukter; beskriva ungdomsmode

 reklam och konsumtion; matkultur Strukturer:

 böjning av grundtal och ordningstal

 tidsuttryck

 verbets böjning i passiv (mennään, ei myydä)

 unipersonella uttryck (jonkun täytyy…)

 objektet i passiv sats och med unipersonella uttryck

 känna till nominaluttryck (juostakseen, juosten, juostessa, juokseminen, juokseva, juossut, juostava, juostu)

 känna till satsmotsvarigheter

BEDÖMNING

I bedömningen tas både under och efter varje avsnitt hänsyn till elevernas förmåga att studera och lära sig språket samt till deras arbetssätt och kommunikationsförmåga.

Kriterier för vitsordet 8 i finska vid slutbedömningen HÖRFÖRSTÅELSE

B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet

 Förstår huvudtankar och viktiga detaljer i tal som behandlar i skolan, på arbetet eller under fritiden återkommande teman inklusive kort referat.

 Förstår det centrala innehållet i radionyheter, filmer, tv-program och tydliga telefonmeddelanden.

 Kan följa tal som baserar sig på gemensam erfarenhet eller allmänbildning.

 Förståelsen av längre talsekvenser förutsätter tydligare och långsammare standardspråk än normalt.

Upprepningar behövs då och då.

TAL

A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede

 Kan med korta satser berätta om sin närmaste krets. Reder sig i enkla sociala möten och i de vanligaste servicesituationerna. Kan inleda och avsluta en kort dialog men kan sällan själv uppehålla en längre diskussion.

 Vissa bekanta avsnitt är flytande, men i det talade förekommer många klart uppenbara pauser och felaktiga inledningar.

 Uttalet är förståeligt trots att den främmande betoningen är mycket uppenbar och trots att det felaktiga uttalet kan vålla enstaka problem med förståelsen.

 Behärskar det lätt förutsebara basordförrådet och många av de mest centrala strukturerna (såsom konjunktioner och tempusformer i förfluten tid).

 Behärskar i fritt tal den allra enklaste grammatiken på elementär nivå, men fortfarande förekommer många fel även i språkets grundstrukturer.

LÄSFÖRSTÅELSE

A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling

 Förstår huvudtankarna och vissa detaljer i meddelanden på några stycken i vardagliga sammanhang som i viss mån är krävande (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller) och faktatexter (bruksanvisningar, smånotiser)

 Kan skaffa ny lätt-förutsebar information om bekanta ämnen i välstrukturerade texter på några stycken. Kan utgående från språkdräkt och kontext sluta sig till betydelsen av främmande ord.

 Upprepad läsning och hjälpmedel är ofta nödvändiga för förståelsen av ett textstycke.

SKRIFT

A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling

 Reder sig i skrivuppgifter i rutinmässiga vardagssituationer.

 Kan skriva en mycket kort, enkel beskrivning av händelser, tidigare aktiviteter och personliga erfarenheter eller om det vardagliga i sin livsmiljö (korta brev, minneslappar, ansökningar, telefonmeddelanden).

 Behärskar det grundläggande vardagliga ordförrådet, strukturerna och de vanligaste sätten att binda ihop ord och satser.

 Skriver enkla ord och strukturer rätt men gör fel i ovanligare strukturer och former och använder klumpiga uttryck.

 förmågan att skriva korta texter

 intresset för finskan

 de uppnådda insikterna om landet och den nationella kulturen

In document OBS! Detta dokument är i en mindre storlek för webben. (Page 50-58)