Historia

Syftet med undervisningen i historia är att handleda eleven i att växa upp till en ansvarsfull aktör som kritiskt kan behandla händelser i nuet och i det förgångna. Eleven handleds att förstå att den egna kulturen och andra kulturer är resultat av en historisk utvecklingsprocess. I undervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia.

Syftet med undervisningen är att ge eleven stoff för att bygga upp sin identitet, för att sätta sig in i begreppet tid och för att förstå människans verksamhet och värdet i intellektuellt och kroppsligt arbete.

åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9

ÅRSKURSERNA 5 - 6

Historieundervisningens uppgift i årskurserna 5–6 i den grundläggande utbildningen är att göra eleven förtrogen med den historiska kunskapens natur, hur kunskapen inhämtas och dess grundläggande begrepp samt med sina rötter och med vissa händelser och fenomen som har blivit betydelsefulla inom historien från förhistorisk tid ända till den stora franska revolutionen. Innehållet som fastställts i grunderna för läroplanen genomförs genom att man i undervisningen betonar det dynamiska i historien och elevens förmåga att leva sig in i det förflutna.

MÅL Eleven

 förstår att historisk kunskap är historikernas tolkningar som kan förändras på grund av nya källor eller nya sätt att studera

 kan indela historien i tidsperioder och använda begreppen förhistorisk tid, historisk tid samt tidsepokerna gamla tiden, medeltiden och nya tiden

 känner till den egna familjens och hembygdens historia

 kan beskriva förändringar som väsentligt har ansetts påverka människornas liv, t.ex. jordbrukets uppkomst, uppfinningar och geografiska upptäcktsresor

 inser att den historiska utvecklingen är ett resultat av människans handlingar och att vi därför kan påverka den

CENTRALT INNEHÅLL

 De egna rötterna och den historiska kunskapen

 den egna familjens och hembygdens historia

 känna till var de historiska källorna finns

 Förhistorisk och historisk tid samt de första högkulturerna

 stenåldersmänniskans levnadsförhållanden och förändringar som inträffade i dem till följd av att bronset och järnet uppfanns

 hur jordbrukets uppkomst, staternas tillkomst och skrivkonsten inverkade på människornas liv i t.ex.

Egypten och Mesopotamien

 Den europeiska civilisationens uppkomst

 samhället och kulturen i det antika Grekland och i Romarriket

 antikens återspegling på nutiden

 Medeltiden

 religionens inverkan på människans liv

 vikingatiden

 införlivandet av Finland som en del av Sverige

 livet i staden och på landet

 Den nya tidens genombrott

 förändringarna i den europeiska människans världsbild och världen vid övergången från medeltiden till den nya tiden:

 renässansen inom konsten

 reformationen inom religionen

 den nya världsbilden

 de geografiska upptäckterna

 boktryckarkonsten

 Finland som en del av det svenska riket

 vasatiden

 stormaktstiden

 stora nordiska kriget och stora ofreden

 gustavianska tiden

 Europa under nya tidens första skede

 England som sjömakt

 Enväldet i Frankrike

 Frihetens ideologi vinner terräng

 Franska revolutionen och USA:s uppkomst

 Dessutom kan ett av följande teman behandlas (från förhistorisk tid fram till 1800-talet):

 någon utomeuropeisk högkultur

 handelns utveckling

 utvecklingen av trafik- och transportmedlen

 förändringar hos befolkningen

Profil för elevens goda kunskaper i historia i slutet av årskurs 6 Att skaffa sig kunskap om det förgångna

 Eleven kan inhämta och bearbeta historisk kunskap.

Att förstå historiska fenomen Eleven

 vet att det förflutna kan indelas i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska drag för samhällen och tidsperioder

 förstår hur olika händelser påverkas av varandra från en tidsperiod till en annan

 kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.

Att använda historiska kunskaper Eleven

 kan återge det som behandlats och förklara händelsen eller fenomenet, samt känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt

Profil för elevens goda kunskaper i historia i slutet av årskurs 6 enligt LPG 2004 Att skaffa sig kunskap om det förgångna

Eleven

 kan skilja fakta från åsikter

 kan skilja källan och tolkningen av den från varandra.

Att förstå historiska fenomen Eleven

 vet att det förflutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nämna karakteristiska drag för olika samhällen och tidsperioder

 känner igen händelsernas kontinuitet från en tidsperiod till en annan och förstår att förändring inte är detsamma som framsteg och att förändringar inte heller betyder detsamma ur olika människors och gruppers synvinkel

 kan leva sig in i en människas situation förr i tiden, kan förklara varför människor under olika tidsperioder tänkte och handlade på olika sätt.

Att utnyttja historiska kunskaper Eleven

 kan skildra ett aktuellt tema som behandlas genom att förklara händelsen eller fenomenet ur vissa aktörers synvinkel

 känner till att en del saker kan tolkas på olika sätt och kan förklara varför.

ÅRSKURSERNA 7 - 9

Syftet med historieundervisningen i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen är att fördjupa elevens uppfattning om den historiska kunskapens natur. Undervisningen i historia har som uppgift att förstärka elevens egen identitet och göra eleven förtrogen med andra kulturer och deras inflytande.

MÅL Eleven

 kan skaffa och utnyttja historiska kunskaper samt använda olika källor, jämföra dem och bilda sig en egen åsikt

 förstår att historisk information kan tolkas på olika sätt

 inser att den historiska utvecklingen är ett resultat av mänsklig verksamhet

 kan bedöma framtida alternativ med hjälp av kunskap om historisk förändring.

CENTRALT INNEHÅLL

De temaområden som behandlas hänför sig till Finlands historia och världshistorien på 1800- och 1900-talen.

 Repetition av den franska revolutionen

 Det autonoma Finland

 1808-09 års krig

 Borgå lantdag

 Livet på 1800-talet och nationalitetsidén

 livet i 1800-talets Finland, exempelvis familjeliv, kvinnans ställning i samhället

 idéströmningar (konservatismen, liberalismen, nationalismen) och hur dessa kom att påverka samhällsutvecklingen i Europa efter Wienkongressen

 kulturen som återspeglare av nationalitetsidén i Finland samt den nationella väckelsen

 Norden på 1800-talet

 Den industriella revolutionen

 tekniska uppfinningar

 industrialiseringen och dess inverkan på människornas liv, exempelvis urbaniseringen, marxismen och arbetarrörelsen

 Det finländska samhället omvandlas

 autonomin vidgas, det moderna Finland formas

 befolkningsutvecklingen – landsbygd kontra stad, emigrationen

 Finlands ofärdsår

 Nordamerika på 1800-talet

 USA befolkas, nybyggare och indianernas öde

 inbördeskriget

 USA:s utveckling till stormakt

 Imperialismen

 imperialismen och dess inverkan på Europas stormakter

 imperialismens följder för urbefolkningen exempelvis Afrika

 utomeuropeiska kulturer (Kina, Indien)

 Första världskriget och dess följder

 första världskriget, dess orsaker och följder

 Ryska revolutionen och förverkligandet av kommunismen

 det ryska kejsardömets fall och revolutionerna år 1917

 Sovjetunionens uppkomst och utveckling

 Finlands självständighet och landets utveckling under 1920- och 1930- talen

 Finland blir självständigt

 inbördeskriget

 landets politiska utveckling under 1920- och 1930-talen

 Depressionens och totalitarismens tid

 världsekonomins ras och dess verkningar i Europa

 diktaturernas uppkomst i Italien och Tyskland

 Tiden under andra världskriget

 andra världskriget, dess orsaker och följder

 Finland i andra världskriget: vinterkriget, fortsättningskriget, hemmafronten, vapenstilleståndet och freden

 Finland från 1950-talet till i dag

 Finlands utveckling från ett agrarsamhälle till ett modernt välfärdssamhälle

 inrikespolitik

 utrikespolitik och samarbete i öst och väst

 Från konflikterna mellan öst och väst till motsatsförhållandet mellan syd och nord

 det kalla kriget

 de två supermakternas utveckling samt Sovjetunionens fall

 världens uppdelning i fattiga och rika stater

 En enda värld (slutet av 1900-talet och början av 2000-talet)

 Förenta Nationerna

 Europas karta förändras

 den europeiska integrationen

 en värld av konflikter och samarbete

 det västerländska konsumtionssamhällets uppkomst och följder

Dessutom kan det ingå ett av följande teman, vars utveckling behandlas från 1800-talet fram till nutid:

 någon utomeuropeisk kultur

 från ett splittrat till ett enat Europa.

 idrottshistoria

 lokalhistoria

Kriterier för vitsordet 8 i historia vid slutbedömningen Att inhämta kunskap om det förgångna

Eleven

 känner till hur man inhämtar och bearbetar historisk kunskap med hjälp av olika källor

 förstår att vissa frågor kan tolkas på olika sätt.

Att förstå historiska händelser Eleven

 kan tidsbestämma kronologiskt de händelser som studerats

 förstår att människors agerande är beroende av tidsperioden

 förstår historiska händelsers orsak och verkan.

Att använda historiska kunskaper Eleven

 förstår det förflutna med hjälp av olika källors tolkning och bearbetning

 kan bilda sig en uppfattning om händelser samt motivera sin åsikt.

Kriterier för vitsordet 8 i historia vid slutbedömningen enligt LPG 2004 Att inhämta kunskap om det förgångna

Eleven

 kan skilja mellan förklarande och irrelevanta faktorer

 kan läsa och tolka källmaterial av olika slag.

Att förstå historiska händelser Eleven

 kan placera in händelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang och kan på såvis tidsbestämma dem

 kan förklara varför människor på vissa livsområden handlade annorlunda förr än i dag

 kan anföra orsaker till och följder av historiska händelser.

Att använda historiska kunskaper Eleven

 kan besvara frågor om det förflutna med hjälp av information ur olika källor, även information som skaffats med hjälp av modern teknologi

 kan bilda sig en uppfattning om händelser och fenomen samt motivera och bedöma sin uppfattning.

In document OBS! Detta dokument är i en mindre storlek för webben. (Page 136-141)