Modersmålsinriktad lärokurs

Den modersmålsinriktade lärokursen (mofin) inleds som obligatoriskt språk i årskurs 3 för de tvåspråkiga eleverna. Syftet med den är att fördjupa elevernas kunskaper i finska och göra dem medvetna om sitt språk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Eleverna ska inse fördelarna med att kunna sina båda hemspråk flytande. Samtidigt får de enspråkigt svenska eleverna i lugnare tempo lära sig det andra inhemska språket.

Det ultimata målet är att de tvåspråkiga eleverna anammar sådana kunskaper, färdigheter och strategier att de kunde fortsätta sina studier i finska läroanstalter.

Undervisningen skall helst anordnas i särskilda mofigrupper. Om eleverna är integrerade, ska mofin inte bara vara ett komplement till A-finskan med inslag av självstudier. Den modersmålsinriktade undervisningen följer egen målsättning och bedömning och bör inte jämföras med A-finskan.

Slutliga gruppindelningen (A-finska/mofi) bestäms av skolan i samråd med föräldrarna. Eleverna följer samma lärokurs grundskolan ut. Byte kan ske av väl motiverade skäl, t.ex. grava läs- och skrivsvårigheter;

då också i samråd med föräldrarna.

Undervisningsspråket i mofi är finska. Eleverna borde lära sig strax från början att använda finska under alla arbetsskeden. Eleverna sporras till att läsa finsk litteratur och följa med finsk media samt hålla kontakter till finsktalande och på så sätt hela tiden öka sitt ordförråd och förbättra sin fluency. Eleverna uppmanas att skaffa sig finsk-svensk-finsk ordbok, åtminstone i de högre årskurserna. Eleverna ska också lära sig att ta väl hand om sitt material och se till att ha materialet med sig till lektionen.

Det innehåll som här presenteras årskursvis kan kastas om vid behov.

Årskurs 3, UUDESSA KOULUSSA

Tyngdpunktsområde: de muntliga färdigheterna

MÅL Eleven

 kan berätta om sin familj och sina hobbyer

 kan beskriva sitt hem, sina kläder

 övar sig att läsa olika slags texter flytande

 bekantar sig med finsk barnlitteratur

 reflekterar över finska traditioner och högtider

 lär sig att använda ordbok

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 jag, min familj, mitt hem

 fritidssysselsättningar

 skolan

 inhemska djur

 lite om Finlands geografi, ortnamn

 finska sånger, lekar, skönlitteratur

TIPS:

Bjud in en finsk dagistant som leker/sjunger/läser med barnen

TIPS:

Gör ett besök till biblioteket eller be någon därifrån ha

”kirjavinkkaus” (boktips).

 finska högtider och traditioner (t.ex. jul, påsk), ramsor och sånger

Strukturer:

 alfabetet, vokaler och konsonanter

 ljudlängd (aa – a, kk – k)

 ordslut (t.ex. tahtoo tahtoa)

 avstavning (kiin-nos-ta-va)

 verbets grundform (oppia) och presens (asun, emme nuku)

 frågeord

 adjektiv

 grundtal

 två temaformer av nomen och verb (koti : kodin, asua : asun)

Årskurs 4, OMA MAA MANSIKKA

Tyngdpunktsområden: att särskilja standardspråket från talspråket samt läsning

MÅL Eleven

 kan berätta om favoritmat och beskriva sjukdomssymptom

 känner till namnet på vanliga växter/djur

 lär sig att skilja mellan talspråk och vårdat språk (aktiv/passiv, pronomen, ordval)

 skriver sagor eller korta berättelser

 kan diskutera sagor

 lär sig att göra upp en tankekarta

 läser en finsk barnbok

CENTRALT INNEHÅLL Teman:

 föda, hälsa, kroppen, klädsel, sjukdomar

 artnamn (inhemska växter och djur) och texter om några arter

 väder

 finska sagor

 finska högtider (t.ex. mors-/farsdag, självständighetsdagen)

 Kalevala

 serier Strukturer:

 diftonger (ai, oi, eu, yö, ie, uo, ei…)

 sammansatta ord (koiratarha)

 imperfekt jakande och nekande (sain, ei tehnyt)

 adjektivets komparation (paha : pahempi : pahin)

 partitiv singular och plural (pakkasta, puseroita)

 fyra temaformer av nomen och verb (noita : noidan : noitaa : noitia,

 taikoa : taion : taikoi : taikonut)

 enkla befallningar och förbud (Varo! Älä mene!)

Läroplan i Kronoby kommun 55 Årskurs 5, SUOMEKSI SANOTTUNA

Tyngdpunktsområde: skriftliga färdigheter

MÅL Eleven

 kan använda uppslagsverk

 läser korta faktatexter och kan detaljerat redogöra för dem

 författar brev på finska

 lär sig att iaktta skillnader mellan finskans och svenskans

 sätt att uttrycka sig samt mellan talspråk och skriftspråk

 kan aktivt delta i en finsk diskussion och delge sina åsikter

 speciellt om skolan

 historiska milstolpar Strukturer:

 tempus: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt

 aktiva och passiva verbformer

 konjunktioner, skiljetecken

 adverb

 ordningstal

Årskurs 6, MUU MAA MUSTIKKA

Tyngdpunktsområde: läsförståelse och kritisk läsning

MÅL Eleven

 följer med finsk media och diskuterar det man läst/hört

 samt använder media för kunskapssökning

 kan berätta om sitt drömyrke

 kan läsa och berätta om resor och tolka tidtabeller

 kan ta reda på fakta i olika texter och göra anteckningar

 läser en finsk bok och presenterar den

 kan skriva en sammanhängande berättelse med bra

 disposition och flyt

 anammar en positiv attityd till vardera nationalspråket

 skapar en realistisk bild av sin språkförmåga så att hon kan och vill lära sig mer också på egen hand CENTRALT INNEHÅLL

Teman:

 Internet, netikett

TIPS:

Skaffa en vänklass i någon finsk skola som ni brevväxlar med eller ha eleverna att föra dagbok under en viss tid.

TIPS:

Förbered frågor och intervjua mänskor inom

 media

 yrken och redskap

 resor, kommunikationsmedel, tidtabeller

 finska högtider och traditioner Strukturer:

 nomenböjning i singular

 possessivsuffix

 kasus jämfört med prepositionsuttryck

 rektionsfrågor

 samman- och särskrivning av ord

 skiljetecken

BEDÖMNING

Kriterierna för goda kunskaper i ämnet är riktgivande, men man borde sträva till att hålla samma linje i alla kommunens skolor.

Profil för goda kunskaper i modersmålsinriktad finska i årskurs 6:

HÖRFÖRSTÅELSE

B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet

 Förstår tydlig, faktabaserad information som anknyter till bekanta och allmänna ämnen i

sammanhang som i viss mån är krävande (indirekta förfrågningar, arbetsdiskussioner, förutsebara telefonmeddelanden)

 Förstår huvudpunkterna och de viktigaste detaljerna i en pågående, formell eller informell vidare diskussion.

 Förståelsen förutsätter standardtal eller en relativt bekant accent samt sporadiska upprepningar och omformningar.

 Diskussioner mellan infödda i snabbt tempo samt okända detaljer om främmande ämnesområden orsakar problem.

TAL

B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet Före slutet av åk 6 ska alla mofi-elever ha

 läst en finsk bok

 gjort ett mindre projektarbete på egen hand

 lärt sig använda ordböcker, uppslagsverk, Internet

 lärt sig disponera texten i uppsatser

 hållit en kortare muntlig presentation

 lärt sig ordens böjning i fyra temaformer

 lärt sig grundläggande fakta och namn i Finlands kultur, natur och geografi

 Kan uppehålla förståeligt tal men pauser och tveksamhet förekommer i längre talsekvenser.

 Uttalet är klart förståeligt trots att den främmande betoningen tidvis är uppenbar och uttalsfel i viss mån förekommer.

 Kan använda ett ganska omfattande vardagligt ordförråd samt några allmänna fraser och idiom.

Använder många olika slag av strukturer.

 I fritt tal i vidare mening är grammatikfel vanliga (t.ex. artiklar och ändelser saknas), men de stör sällan förståelsen.

LÄSFÖRSTÅELSE

B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet

 Kan läsa texter på några stycken om många slags ämnesområden (tidningsartiklar, broschyrer, bruksanvisningar, enkel skönlitteratur) och klarar också av texter som kräver en viss

slutledningsförmåga i praktiska situationer som är viktiga för eleven själv.

 Kan söka och kombinera uppgifter ur olika texter på några sidor för att utföra en viss uppgift.

 Vissa detaljer och nyanser i långa texter kan förbli oklara.

SKRIFT

B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet

 Kan skriva förståelig text som i viss mån kommunicerar detaljerad vardagskunskap om verkliga eller fiktiva ämnen som intresserar eleven.

 Kan skriva koherent text genom att foga enskilda uttryck till avsnitt (brev, beskrivningar, berättelser, telefonmeddelanden) genom att binda ihop ord och satser på ett enkelt sätt. Kan på ett effektivt sätt kommunicera bekant information genom de vanligaste formerna av skriftlig kommunikation.

 Behärskar ett tillräckligt ordförråd samt strukturer som behövs för texter i de flesta bekanta situationer, trots att interferens och uppenbara omskrivningar förekommer.

 Det rutinmässiga språkstoffet och grundstrukturerna är redan relativt felfria, men en del mer krävande strukturer och ordfogningar orsakar problem.

Utöver dessa kriterier beaktas elevens

 medvetenhet om sitt språk och sin språkförmåga

 vilja att iaktta och korrigera sitt språk

 kännedom om grundläggande skillnader mellan finska och svenska

 intresse för och förmåga att läsa för åldern lämplig skönlitteratur på finska

 grundläggande kunskaper om landets kultur, natur och geografi

TIPS:

Finland, låt dem ha frågesport för varandra.

Årskurs 7, TUHANSIEN JÄRVIEN MAA

Tyngdpunktsområden: ändamålsenliga arbetssätt; kunskap om hemlandet

MÅL Eleven

 utvidgar sitt aktiva ordförråd

 lär sig att samtala och berätta naturligt och nyanserat om teman som behandlas i kursen

 håller korta anföranden eller referat om varierande teman

 läser längre faktatexter på finska och kan återge det centrala innehållet

 lär sig att skriva skildringar, brev och meddelanden

 läser skönlitterära texter och lär sig att diskutera innehåll och språk

 lär sig att göra anteckningar och tankekartor

 lär sig att arbeta ändamålsenligt och reflektera över sina egna kunskaper

 lär sig mer om hemlandet

TEMAN

Finlands natur och kultur

 havsområden och vattendrag

 landskap och län

 väderstreck

 ortnamn

 nationalarter

 Finlands minoriteter

 nationella helgdagar

 Aleksis Kivi

 talesätt Vardag och fritid

 skolord

 kroppsdelar, sjukdomar och symptom

 klädsel, reklam

 fritidsintressen, redskap

 telefonvett, brevfraseologi Litteratur, genrer och stilarter

 dikt, saga, novell, musiktexter

 skildring

 högläsning

 bokreferat: barn- eller ungdomsbok

Massmedia och samhälle

 dagstidningen: nyheter, annonser

 tidskrifter

 aktuella händelser

STRUKTURER OCH SPRÅKRIKTIGHET

 tempus i aktiv och passiv indikativ

 kasusböjning av nomen

 svåra böjningstyper

 komparation

 vanliga avledningsändelser (-la, -ja, -ton)

 jämföra kasusformer med svenska prepositionsuttryck

 repetera possessivsuffix och stadieväxling

 partiklar

Årskurs 8, ANTAA KAIKKIEN KUKKIEN KUKKIA Tyngdpunktsområde: läsning och läsförståelse

MÅL Eleven

 läser skönlitterära texter och lär sig att göra en elementär analys av texten

 läser saktexter och lär sig att sammanfatta informationen på finska och/eller svenska

 lär sig att disponera och skriva berättelser och redogörelser på god finska

 håller ett längre anförande om givet tema

 lär sig att självständigt söka kunskap och tillämpa den

TEMAN

Natur och kultur

 artnamn och artkännedom

 allemansrätten

 väder, årstiderna

 viktiga händelser och personer i Finlands historia, Mikael Agricola

 seder och traditioner

 viktiga sevärdheter Vardag och fritid

 mopeddelar, viktiga trafikregler

 nödsamtal, skador, första hjälp

 yrken, redskap, tekniska apparater

 instruktioner, bruksanvisningar Massmedia och samhälle

 massmedier

 användning av Internet

 regler för unga

 aktuella händelser Litteratur och konst

 prosa: novell, kåseri, roman

 underhållningslitteratur

 faktalitteratur, statistik

 bokreferat: deckare, fantasy eller scifi

 något om finsk konst

STRUKTURER OCH SPRÅKRIKTIGHET

 modus

 infinitiverna

 infinitiver i satsmotsvarigheter

 verbalsubstantivet –minen

 böjning av räkneord

TIPS:

Låt eleverna ta reda på fakta om olika djurarter och skriva ett sammandrag på A4. Kopiera till ett häfte åt alla. Eleverna presenterar muntligt och visar bilder på OH. De skriver dessutom 3 frågor om sina djur, som övriga ska söka svar på i kompendiet. Sedan kan ni ännu ha frågesport.

 böjning av pronomen

 böjning av komparativ och superlativ

 förkortningsregler

Årskurs 9, Ura uusi urkenevi

Tyngdpunktsområde: att utveckla språket

MÅL Eleven

 lär sig att korrigera sina texter och nyansera sin framställning enligt anvisningar

 lär sig att hålla isär talspråk och vårdat språk

 lär sig att tolka skribentens avsikter och reflektera över stilfrågor

 känner till viktiga detaljer om det finska kulturarvet

 kan presentera några kända finska kulturpersoner inom olika genrer

 lär sig att följa med media och kan diskutera aktuella händelser

 lär sig att motivera sina åsikter

 lär sig att arbeta självständigt och använda hjälpmedel och källor

TEMAN

Natur och kultur

 natur- och miljövård, djurskydd

 multikulturalism Massmedia och samhälle

 platsannonser, platsansökan

 ”mielipidekirjoitus”, rapport

 upphovsmannarätten

 näringsliv

 aktuella händelser Litteratur och konst

 viktiga personer och verk i finsk kultur (litteratur, film, musik, konst, design)

 Elias Lönnrot

 Kalevala

 drama

 bokreferat: finsk klassiker eller modern roman

STRUKTURER OCH SPRÅKRIKTIGHET

 passiva verbformer

 intransitiva verb

 particip

 satsmotsvarigheter

 bisatser

 sär- och sammanskrivning

 finskans särdrag

 olika satsstrukturer, satsdelar

 böjning av låneord

TIPS:

Låt eleverna som slutarbete göra en självbiografi med illustrationer. Det kan vara i portfolioformat och innehålla arbeten från tidigare år.

Eller gör en biografi över någon känd finsk författare eller konstnär med bilder över dennes berömda verk.

Kriterier för vitsordet 8 i modersmålsinriktad finska vid slutbedömningen HÖRFÖRSTÅELSE

B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå

 Förstår de centrala tankarna i muntlig framställning som är invecklad till språk och innehåll och som behandlar konkreta eller abstrakta ämnesområden. Kan följa framställningar som är av allmänt intresse (nyheter, intervjuer, filmer, föreläsningar).

 Förstår huvudpunkterna i det talade, talarens avsikter och attityder, stil och grad av formalitet. Kan följa omfattande tal och invecklad argumentation om talets gång är tydligt markerad för klarhetens skull (bindeord, rytmisering). Kan komprimera innehållet eller återge de centrala detaljerna i det hörda.

 Förstår en stor del av en pågående diskussion men kan uppleva det svårt att förstå ett samtal i snabbt tempo som förs mellan infödda talare om dessa inte försöker underlätta förståelsen för vad de säger

TAL

B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå

 Kan presentera klara och exakta beskrivningar av många erfarenheter, berätta om sina känslor samt redogöra för vilken personlig betydelse händelser och erfarenheter har för honom. Kan aktivt delta i de flesta praktiska och sociala situationer samt mer formella diskussioner. Är kapabel att

regelbundet kommunicera med infödda utan att oavsiktligt göra sig löjlig eller irriterande. Den språkliga framställningen är inte alltid helt elegant.

 Kan tala i ganska jämnt tempo och längre pauser i det talade förekommer endast sällan.

 Uttalet och intonationen är tydliga och naturliga.

 Kan mångsidigt använda språkets strukturer och ett relativt omfattande ordförråd som inkluderar idiomatiska och abstrakta ord. Påvisar en växande förmåga att reagera på de formkrav som situationen ställer.

 Behärskar grammatiken rätt väl och sporadiska fel försvårar i allmänhet inte förståelsen.

LÄSFÖRSTÅELSE

B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå

 Kan självständigt läsa texter på några sidor (tidningsartiklar, noveller, underhållnings- och faktalitteratur, rapporter och detaljerade anvisningar) inom den egna branschen eller allmänna ämnesområden. Texterna kan handla om abstrakta eller tekniska ämnen och innehålla fakta, attityder och åsikter.

 Kan känna igen skribentens avsikt och textens syfte och lokalisera flera olika detaljer i en lång text.

Kan snabbt känna igen textinnehållet och bruksvärdet i ny information för att besluta om det lönar sig att bekanta sig närmare med texten.

 Endast idiom och kulturhänvisningar i långa texter vållar problem.

SKRIFT

B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet

 Kan skriva personliga och mer offentliga meddelanden, innefatta nyheter i meddelandena och uttrycka tankar om bekanta abstrakta ämnen och om kultur som exempelvis musik eller film.

 Kan skriva en disponerad text på några stycken (anteckningar, korta sammandrag och redogörelser utifrån en klar diskussion eller framställning).

 Kan i viss mån motivera sina huvudtankar och ta hänsyn till läsaren.

 Behärskar ordförråd och satsstrukturer som behövs för många slag av skrivande. Kan uttrycka samordning och underordning.

 Kan producera förståeligt och relativt felfritt språk trots att fel förekommer i krävande strukturer, i textens disposition och stil och trots att påverkan från modersmålet eller något annat språk är uppenbar.

De elever som följt den modersmålsinriktade lärokursen skall bedömas enligt ovannämnda kriterier.

Dessutom beaktas elevens

 förmåga att anpassa sitt tal till situationen (använda vårdad standardfinska åtminstone i formella situationer)

 förmåga att hålla isär finska och svenska ord, uttryck, betydelser och satsstrukturer

 vilja att iaktta och utveckla sitt språk och sin tvåspråkighet

 insikter i finsk kultur och skönlitteratur

 förmåga att studera finska

 omsorg

 kommunikationsförmåga

 beredvillighet att ta reda på nya saker på finska och sålunda lära sig mer både på och om språket

Om en elev har studerat enligt den modersmålsinriktade lärokursen bara på en del klasser antecknas i avgångsbetyget den lärokurs som eleven mestadels följt, och elevens kunskaper bedöms då enligt ifrågavarande lärokurs.

In document OBS! Detta dokument är i en mindre storlek för webben. (Page 58-68)