4. LÄROÄMNEN
4.1. Modersmål och litteratur
åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
ÅRSKURSERNA 1 - 2 ALLMÄNNA MÅL Eleven
kan lyssna koncentrerat
upptäcker idén med att läsa och småningom lär sig iaktta sin
egen läsning och sin förståelse av textens innehåll
upptäcker idén med att skriva och lär sig att
det skrivna språket avviker från det talade
tränas i den språkliga medvetenheten (rim, meningar, ord, stavelser, ljud)
deltar i samtal genom att fråga, svara och berätta
CENTRALT INNEHÅLL Tala och lyssna
rim och ramsor
spontant berättande i mindre och större grupper
lyssna till högläsning och berättande och få stimulans för sin fantasi och få idéer till eget skrivande och tänkande
återberätta
lek, drama och spel Läsa
Åk 1
bokstavsinlärning, förknippa ljud med bokstavsbild
alfabetet
ordbilder
läsa korta texter
laborera med meningar och ord Åk 2
utveckla lästekniken
läsförståelse
högläsning och tyst läsning
se det viktiga i en text och dra slutsatser av det som lästs
Skriva
Åk 1
forma bokstäver
stava ljudenliga ord
skriva mellanrum mellan ord
producera egna meningar
använda stor bokstav och punkt
skriva stor bokstav i namn
Åk 2
skrivstil
stava högfrekventa ord
rättskrivning; dubbelteckning, ng-, j-, sj- (sk-), å-, ä-ljudet, ord med ck samt x, c och z
diktamen
producera egna texter
alfabetet (alfabetisk ordning, vokaler, konsonanter)
skiljetecken
Litteratur
lyssna till och läsa sagor, dikter, berättelser, serier och faktaböcker
känna till några barnboksförfattare
få handledning i att hitta böcker som passar dem
samtala om böcker
korta bokreferat
biblioteksbesök
teater och film - i mån av möjlighet Datateknik
öva sig att använda musen
skriva korta texter på datorn
Profil för goda kunskaper i modersmålet i årskurs 2
enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004
Kommunikation Eleven
är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter så att lyssnarna uppfattar budskapet
har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och kan leka med språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse
kan uttrycka sig på ett väl fungerande sätt i dagligt tal
kan lyssna koncentrerat till läraren och de andra eleverna
deltar i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner.
Läsa och skriva Eleven
läser tämligen felfritt och flytande texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling, lästekniken har automatiserats och eleven känner lätt igen välbekanta ord
känner igen detaljer men ser även texten i sitt sammanhang, går i dialog med texten, har bekantat sig med strategier som förbättrar läsförståelsen och kan vid behov använda sig av dessa
iakttar under läsningen sin förståelse av det lästa
vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer
kan i skrift berätta om erfarenheter både i fantasin och i verkligheten
skriver för hand, kan binda ihop bokstäver och även producera egen text på dator
Språk, litteratur och kultur Eleven
har börjat förstå språket som fenomen och kan i någon mån diskutera språkliga uttryck och texter
har ett ordförråd och en förmåga att förstå åldersanpassade tryckta texter och medietexter
är en motiverad och aktiv läsare som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur
har läst flera barnböcker och läser på ett mångsidigt sätt som tillfredsställer behovet av att känna och tänka i dialog med fiktiva texter.
Årskurs 3 MÅL Eleven
får ett läs- och bokintresse
kan läsa flytande och förstå sin läsning
kan producera egen text
vågar uttrycka sig i grupp
CENTRALT INNEHÅLL Tala och lyssna
öva sig i att använda standardsvenska i olika situationer
redovisa arbeten muntligt, t.ex. bokreferat
delta i diskussioner genom att tala, lyssna och fråga
berätta, återberätta och beskriva
få vana att uppträda genom t.ex. drama Litteratur
bekanta sig med olika typer av litteratur t.ex. barnböcker, faktaböcker, dikter och serier
göra biblioteksbesök
bekanta sig med bl.a. följande författare: Marita Lindqvist, Ole Lund Kirkegaard och Tove Jansson, t.ex. genom att göra författarporträtt
lära sig använda olika slag av källor vid informationssökning Läsa och skriva
befästa lästekniken genom hög- och tystläsning
fokusera på samt redogöra för innehållet i en text
träna ordkunskap
ta del av olika läsprojekt
lära sig att en berättelse består av inledning, avhandling och avslutning
öva sig i att ge och ta emot respons på en text
öva sig att skriva flytande med en tydlig handstil
använda sig av de vanligaste skiljetecknen: punkt, kommatecken, frågetecken och utropstecken
använda uppslagsverk och ordböcker
få kännedom om ordklasserna substantiv, verb och adjektiv
öva sig i rättskrivning, framför allt lång/kort vokal, ng-ljud, sj-ljud, skillnaden e/ä och o/å
producera egen text på datorn
bekanta sig med dagstidningar
Årskurs 4 MÅL
Eleven
kan berätta sammanhängande
kan läsa fokuserat och med inlevelse
ökar sitt ord- och begreppsförråd
uppmuntras och erbjuds möjlighet till läsning
CENTRALT INNEHÅLL Tala och lyssna
öva sig i att använda standardsvenska i olika situationer
redovisa arbeten muntligt
delta i diskussioner samt ge uttryck för sin egen åsikt
berätta, återberätta och beskriva
lära sig agera inför grupp Litteratur
läsa olika typ av litteratur
lära känna fler författare, bl.a. Moni Nilsson Brännström, Ylva Wallin, Kerstin Sundh
arbeta med de nordiska språken
besöka biblioteket och kunna hitta böcker m.h.a. dator
lära sig använda olika slag av källor vid informationssökning Läsa och skriva
utveckla lästekniken genom hög- och tystläsning
lära sig olika strategier vid läsning (t.ex. översikts-, djup- och sökläsning)
delge läserfarenheter: berätta – skriva – diskutera
lära sig nya ord och begrepp och använda dem
skriva berättelser med inledning, handling och avslutning
få en inblick i processkrivningens grunder
använda sig av de vanligaste skiljetecken
använda uppslagsverk och ordböcker
repetera ordklasserna substantiv, verb och adjektiv
fördjupa sig i rättskrivning
producera egen text med textbehandlingsprogram
läsa dagstidningar
Årskurs 5 MÅL Eleven
uppträder och uttrycker sig inför publik
befäster sin färdighet i läsning och skrivning
känner till ordklasser, ordböjningar och meningsbyggnad, samt begreppen subjekt och predikat
uppmuntras till att öka och fördjupa intresset för litteratur och bekanta sig med den finlandssvenska litteraturen och kulturen
CENTRALT INNEHÅLL Tala och lyssna
lära sig anpassa språket efter situationen
öva sig att uttrycka sin åsikt och att ge andra samma möjlighet
arbeta med drama, dikter, teater, referat m.m.
Litteratur
lära sig att söka information i uppslagsverk, Internet, tidsskrifter och annan media
träna sig i att pröva riktigheten i den sökta informationen
använda sig av biblioteket
läsa litteratur som är anpassad till elevens nivå
att bekanta sig med finlandssvenska författare och deras verk bl.a. Yvonne Hoffman och Zacharias Topelius
Läsa och skriva
öva rättskrivning
skriva egna texter ibland med datorn som hjälpmedel
hålla bokreferat
träna ordkunskap
lära sig ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räkneord, pronomen och prepositioner, samt lära sig ordböjningar
lära sig känna igen subjekt och predikat
inhämta information ur dagstidningar, samt granska innehållet
Profil för goda kunskaper i modersmålet i slutet av årskurs 5
enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004
KOMMUNIKATION
Eleven…
strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer
tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras
strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet
vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt
kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud
klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation
tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer.
ATT TOLKA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER
Eleven…
kan läsa flytande
kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten
förstår vad en informationssökningsprocess innebär
kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor
kan hitta väsentlig information i texter som är avpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik
läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje.
ATT PRODUCERA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER
Eleven…
kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter
har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text
är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet
förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt
behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling
kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd
förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter
känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion.
SPRÅK, LITTERATUR OCH KULTUR
Eleven…
använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter
kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter
kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk
kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats
har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik
har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare
strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet
har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier
känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna.
Årskurs 6 MÅL Eleven
strävar till att använda standardsvenska
kan sakligt framföra och ta emot åsikter
kan läsa, analysera, reflektera över och bearbeta olika slags texter
kan producera egna texter, vilka lämpar sig för olika ändamål, och kan utvärdera dem
uppmuntras till att öka och fördjupa intresset för litteratur
CENTRALT INNEHÅLL Tala och lyssna
lära sig anpassa språket efter situationen
uttrycka sin åsikt, motivera den och ge andra samma möjlighet
arbeta med drama, dikter, teater, referat m.m.
Litteratur
lära sig informationssökning och pröva riktigheten
kunna forska i ett givet ämne
besöka biblioteket
bekanta sig med litteratur bl.a. böcker av Sören Olsson och Anders Jacobsson, Stig Erikson och av Christine Nöstlinger
behandla andra kulturer genom litteratur och andra konstformer Läsa och skriva
bekanta sig med olika sorters texter och lästekniker
utveckla en personlig handstil
öva rättskrivning
skriva egna texter ibland med datorn som hjälpmedel
göra bokrecensioner
träna ordkunskap
lära sig ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räkneord, pronomen och prepositioner, samt att lära sig ordböjningar
lära sig känna igen subjekt, predikat och objekt
inhämta information ur dagstidningar, samt kritiskt granska den
Årskurs 7 MÅL Eleven
utvecklar sin säkerhet i olika kommunikationssituationer
stärker sina färdigheter i att läsa och lyssna
utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordförråd i både tal och skrift
blir van att söka och använda information
ökar sitt läs- och litteraturintresse
CENTRALT INNEHÅLL
arbeta mångsidigt med sagor och ungdomsböcker, samt behandla texttyperna berättelse, brev, dagbok, dikt, saktext och serie
muntliga övningar i form av presentationer, recensioner, diskussioner och drama
öva skrivande med korta texter, uppsatser och recensioner
fördjupa språkförståelsen med ordkunskap, ordklassarbete och skrivteori
informationssökning
bibliotek
Årskurs 8 MÅL Eleven
blir medveten om olika kommunikationssituationers krav
stärker sina färdigheter i att tolka, analysera och utvärdera texter
blir van att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
blir en skribent medveten om sin berättarteknik
får en stärkt uppfattning om svenska språkets struktur
fördjupar sitt läs- och litteraturintresse genom att ta del av skönlitteratur från Norden och andra länder
CENTRALT INNEHÅLL
arbeta mångsidigt med beskrivningar (personer, miljö, sinnesintryck, bildspråk) och tidningstexter
behandla klassiker, noveller, dikter, ordspråk och saktexter
massmediekunskap, främst m.h.a. dagstidningen och film
grannspråk, inkl. nordisk litteratur
satsanalys
ordkunskap
presentera, recensera, diskutera och dramatisera
skriva texter av varierande längd och genrer
Årskurs 9 MÅL Eleven
blir medveten om genrer och deras särdrag
vill och vågar framföra och motivera åsikter
kan analysera fiktiva texter och utvärdera saktexter
känner till svenska språkets utveckling
självständigt kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser som informationskällor
utvecklar en tolerans gentemot andras åsikter, samt språklig och kulturell variation
CENTRALT INNEHÅLL
studera svenska språkets historia
fundera kring finlandssvensk identitet genom att jobba med språkvariation och finlandssvensk kultur och litteratur
ta del av argumenterande texter och utföra muntliga och skriftliga övningar kring argumentation
genomföra ett projektarbete som omfattar informationssökning, textbearbetning och såväl skriftlig som muntlig presentation
genomföra ett projektarbete som är inriktat på kultur och litteratur och som behandlar litterära begrepp och stilriktningar
varierande litteratur med betoning på den finlandssvenska
ordkunskap
presentationer, recensioner, diskussioner och drama
Kriterier för vitsordet 8 i modersmålet vid slutbedömningen
enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004
KOMMUNIKATION
Eleven…
har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt både individuellt och i grupp och strävar efter att få kontakt med sin publik
kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog
visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med förslag och motiveringar
känner till de viktigaste skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situationen och mediet
tar emot och utnyttjar respons på egna texter för att utveckla sina egna färdigheter och kan också ge andra konstruktiv respons och arbeta både enskilt och i grupp.
ATT TOLKA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER
Eleven…
kan föra en dialog med såväl fiktiva texter som saktexter: ställa frågor till texten, kommentera, argumentera, tolka och analysera texter
kan uttrycka sin egen läsartext vid läsning av fiktiva texter: fundera över textens tema, intrig och personporträtt och över textens innehåll och relation till egna tankar och erfarenheter
kan använda sig av några centrala språk-, litteratur- och textanalytiska begrepp
kan läsa lyrik och uttrycka tankar och känslor som dikten väcker
kan orientera sig i olika textmiljöer och känner till olika textgenrer och deras funktion
förstår att en text har ett syfte och en avsändare som är avgörande för textens språkliga uttryck, form och innehåll
läser och förstår olika slags texter – även medietexter – och använder väl fungerande lässtrategier
kan reflektera över visuella och auditiva uttryck i texter
känner igen vanliga fiktiva textgenrer och även fakta- och medietexter inom olika genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag,
samt kan förhålla sig analytiskt och kritiskt till dessa
kan ta fram det väsentliga i en text, tolka texter, känna igen värdepåståenden, komprimera textinnehåll och jämföra olika texter
kan använda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt fiktiva texter, saktexter och muntligt förmedlad information som informationskällor
kan ta fram väsentlig information ur olika källor och reflektera över deras tillförlitlighet.
ATT PRODUCERA OCH BRUKA OLIKA SLAGS TEXTER
Eleven…
känner till olika arbetsfaser i uppläggningen av muntliga och skriftliga texter och kan tillämpa sina språkkunskaper vid textproduktion
kan samla tillräckligt med material för sin presentation samt strukturera och analysera detta
kan strukturera sitt muntliga framförande så att det centrala innehållet förmedlas till åhörarna och så att tankegången i texten är lätt att följa
kan producera många olika slags fiktiva texter och saktexter, till exempel beskrivningar, berättelser, definitioner, sammandrag, referat, brev, ansökningar, insändare och andra argumenterande texter
kan producera sin text både för hand och med ordbehandlingsprogram och även i övrigt utnyttja informationsteknik och medier
kan skriva något så när felfritt, förstår innebörden av en språklig norm och kan tillämpa den så att språkstrukturer, interpunktion och ortografi i huvuddrag är korrekta
har ett tillräckligt stort, fungerande ordförråd, men talspråkliga, dialektala eller finskpåverkade uttryck kan förekomma
kan göra iakttagelser och reflektera över sig själv som läsare, talare och skribent
kan i sina texter tillämpa sina kunskaper om språket och skillnaden mellan talat och skrivet språk och därmed välja ord, stil och strukturer på ett ändamålsenligt sätt.
SPRÅK, LITTERATUR OCH KULTUR
Eleven…
har uppnått en sådan läsfärdighet att han eller hon kan läsa hela verk
finner intressant läsning och kunskap bland fakta- och/eller skönlitteratur och i olika medier
känner till det svenska språkets viktigaste särdrag och kan i någon mån jämföra svenska språket med andra språk, speciellt finska språket, nordiska språk och de främmande språk som eleven får undervisning i
känner till ordklassindelning, böjningssystem och satsanalys inklusive ordföljdsprinciper och kan laborera med språket
kan beskriva sig själv som läsare, och motivera sina egna litteraturval, och har läst åtminstone det antal hela verk som klassen har valt att läsa gemensamt
har läst både finländsk, svensk, nordisk och annan utländsk skönlitteratur i form av dikter, sagor, berättelser, noveller, serier, utdrag ur dramer, nordiska myter och sagor och centrala verk inom finlandssvensk litteratur
kan tolka och granska budskap i olika medier
har någon kännedom om svenska språkets variation och utveckling och vet att språket är ett kulturfenomen som utvecklas och förändras, beroende på språkbrukarna och på geografiska, sociala, politiska och historiska faktorer
kan utgående från sina kunskaper förstå och reflektera över modersmålets roll i förhållande till andra språk i en mångkulturell språkgemenskap
kan reflektera över svenskan i Finland som en del av den nordiska språkgemenskapen och i ett mera globalt perspektiv samt förstår språkets och modersmålets betydelse för människan.
Modersmål för elever med annat modersmål (LPG 2004)
Med stöd av 12 § lagen om grundläggande utbildning kan enligt vårdnadshavarens val förutom finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk också undervisas ett annat språk som är elevens modersmål. Då undervisas nämnda modersmål enligt det timantal i modersmål och litteratur som definieras i 8 § i
statsrådets förordning 1435/2001.
Läroplanen görs upp och den nivå som eftersträvats för undervisningen definieras med tillämpning av lärokurserna svenska eller finska som modersmål. I undervisningen beaktas elevernas varierande språkliga och kulturella bakgrund samt det knappa stöd som omgivningen erbjuder för att utveckla elevens eget modersmål.
Svenska som andraspråk (LPG 2004)
De elever vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan få undervisning i svenska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen svenska som modersmål. Undervisningens omfattning bestäms i läroplanen. Dessa grunder för läroplanen har gjorts upp för undervisningen i svenska som andraspråk. Antalet årsveckotimmar motsvarar undervisningen i svenska som modersmål.
De elever vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan få undervisning i svenska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen svenska som modersmål. Undervisningens omfattning bestäms i läroplanen. Dessa grunder för läroplanen har gjorts upp för undervisningen i svenska som andraspråk. Antalet årsveckotimmar motsvarar undervisningen i svenska som modersmål.