4. LÄROÄMNEN
4.4. Matematik
Undervisningen i matematik ska hos eleven utveckla det
matematiska, kreativa och exakta tänkandet. Eleven ska lära sig matematiska begrepp och de mest använda lösningsmetoderna.
Undervisningen ska utgå ifrån elevens erfarenhetsvärld. Det är viktigt att konkretisera eftersom matematik ofta handlar om
abstrakta system. Undervisningen ska utveckla elevens förmåga att se matematiska problem samt lösa dessa. Informations- och kommunikationsteknik kan användas för att stödja elevens inlärning.
åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9
Årskurs 1
Syftet med matematikundervisningen är att väcka intresse för ämnet, samt utveckla elevens matematiska och kreativa tänkande. Eleven skall förvärva sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att lösa enkla problem i vardagssituationer.
CENTRALT INNEHÅLL Tal och räkneoperationer
addition och subtraktion inom talområdet 0-100 utan tiotalsövergång
0-20 med tiotalsövergång
jämförelsesymbolerna >, <, =
problemlösning och huvudräkning inom talområdet 0-20 Algebra
regelbundenheter och förhållanden i bilder och enkla talföljder Geometriska begrepp
former i vår omgivning
punkt och linje
tvådimensionella figurer: fyrhörning, triangel och cirkel Mätning
längdenheterna cm, m
sträcka
hela och halva klockslag
euro och cent Information och statistik
enkla stapeldiagram Målet är att eleven:
skriver siffror korrekt
kan talens storleksordning och talföljder
kan använda tecknen >, <, =
kan utföra additions- och subtraktionsuppgifter inom talområdet 0-20
får en grundläggande förståelse för talområdet 0-100 och kan utföra addition och subtraktion utan tiotalsövergång
känner igen och kan benämna fyrhörning, triangel och cirkel
känner till euro och cent och kan tillämpa euro i enkla räkneoperationer
kan avläsa enkla stapeldiagram
Årskurs 2
Syftet med matematikundervisningen är att väcka intresse för ämnet, samt utveckla elevens matematiska och kreativa tänkande.
Eleven skall förvärva sådana kunskaper och färdigheter som behövs för att lösa enkla problem i vardagssituationer.
CENTRALT INNEHÅLL Tal och räkneoperationer
addition och subtraktion inom talområdet 0-1000
uppställning med minnessiffra och lån på tiotal och hundratal
multiplikationstabellerna 0-5
enkel division, dela lika Algebra
regelbundenheter och förhållanden i bilder och talföljd Geometriska begrepp
former i vår omgivning
tvådimensionella figurer: månghörningar, rektangel och kvadrat
tredimensionella figurer: klot och kub
sträcka, stråle och vinkel
enkla speglingar och förstoringar Mätning
massa: kg
volym: l och dl
längd: m, cm, mm
omkrets
måttenheter och enhetsbyten
dygnets tider, kvart över och kvart före. Även digitala tider
euro och cent Information och statistik
enkla stapeldiagram Målet är att eleven:
kan talens storleksordning och talföljder 0-1000
får en grundläggande förståelse för och kan utföra addition och subtraktion inom talområdet 0-1000
kan använda multiplikation och division i vardagliga situationer
kan multiplikationstabellerna 0-5
känner igen och kan benämna månghörningar, rektangel, kvadrat, triangel, cirkel, klot, kub
kan rita och bygga geometriska former
kan använda enkla speglingar och förstoringar
kan uppskatta och mäta med enheterna mm, l, dl, och kg
kan ange dygnets tider, kvart över och kvart före, vecka och månad
kan tillämpa euro och cent i enkla räkneoperationer
kan avläsa enkla diagram och rita enkla stapeldiagram
Årskurserna 3 - 5 ALLMÄNNA MÅL Eleven
får känslan av att lyckas i matematiken
lär sig att bilda matematiska begrepp och system genom att undersöka och göra observationer samt lär sig att använda matematiska begrepp
lär sig grundläggande räknefärdigheter och lösning av matematiska problem
finner likheter och skillnader samt beroendeförhållanden mellan olika fenomen
motiverar sitt handlande och sina slutledningar samt presenterar sina lösningar för andra
lär sig att ställa frågor och dra slutsatser på basis av observationer
lär sig att använda regler och följa anvisningar
lär sig att arbeta koncentrerat och långsiktigt samt att arbeta i grupp
Årskurs 3 MÅL
Tal och räkneoperationer
behärskar naturliga tal upp till 1 000
kan multiplikationstabellerna 1 - 10
förstår begreppen term, summa, differens, produkt, faktor, kvot, täljare, nämnare och rest
förstår sambandet mellan räknesätten
förstår räknesättens ordningsföljd; multiplikation före addition och subtraktion
förstår sambandet mellan ental, tiotal, hundratal
kan granska räkneoperationernas riktighet Mätning
bekantar sig med byte av massaenheter, längdenheter, volymenheter
kan byta tidsenheterna sekund, minut och timme
behärskar klockan analogt och digitalt
behärskar mätning med linjal (hela centimeter)
kan uppskatta mätresultat Statistik
kan avläsa och rita enkla tabeller och diagram Geometri
känner till benämningarna rätblock, klot, cylinder, pyramid, kub och kon
känner igen och ritar vinklar, trianglar, kvadrater, rektanglar, cirklar samt kan namnge deras delar
kan beräkna omkretsen av kvadrat, rektangel och triangel
förstår speglingar i en rät linje och i en punkt
kan rita tredimensionella figurer såsom kub och rätblock Algebra
kan förstå enkla talföljder
kan lösa enkla ekvationer genom slutledning Uppställning
kan multiplicera tal där den ena faktorn är ensiffrig
kan addera tal med minnessiffra
kan subtrahera med lån
Talområdet 0 - 1000
Stifta bekantskap med tal upp till 10 000
Massaenheter: g, kg, ton
Längdenheter: mm, cm, dm, m, km,
Volymenheter: dl, l
Tidsenheter: sekund, minut, timme, dygn, vecka, månad, år
Räkning av omkrets
Tabeller och diagram
Mätning med linjal
Förstå geometriska begrepp
Geometriska figurer
Matematiska benämningar
Räknesättens ordningsföljd utan parenteser
10-bas systemet
Årskurs 4 MÅL
Tal och räkneoperationer
behärskar naturliga tal upp till 1 000 000
behärskar multiplikationstabellerna 1 - 10
förstår begreppen term, summa, differens, produkt, faktor, kvot, täljare,
nämnare och rest
förstår sambandet mellan räknesätten
förstår räknesättens ordningsföljd; multiplikation och division samt parenteser före addition och subtraktion
förstår sambandet mellan ental, tiotal, hundratal och tusental
kan ordna decimaltal i storleksordning
förstår sambandet mellan bråk och decimaltal
förstår begreppet avrundning samt kan tillämpa det
kan omvandla och jämföra bråk
kan addera och subtrahera liknämniga bråk
kan granska räkneoperationernas riktighet
kan använda sig av kalkylator vid de olika räknesätten Mätning
kan byta massaenheter, längdenheter, volymenheter
behärskar byte av tidsenheterna sekund, minut och timme
behärskar klockan analogt och digitalt
förstår betydelsen av enhetsbyten
kan uppskatta mätresultat
behärskar mätning med linjal (mm, cm) Statistik
kan avläsa och rita tabeller och diagram Geometri
förstår benämningarna rätblock, klot, cylinder, pyramid, kub och kon
känner igen och ritar vinklar, trianglar, kvadrater, rektanglar, cirklar, kurva,
stråle och linje
kan jämföra vinklar med geotriangel
kan använda passare
kan begreppen radie, diameter och omkrets
kan beräkna omkretsen av kvadrat, rektangel och triangel
förstår speglingar i en rät linje och i en punkt
kan rita tredimensionella figurer såsom kub och rätblock Algebra
kan förstå talföljder
kan lösa enkla ekvationer genom slutledning Uppställning
kan multiplicera tvåsiffriga faktorer
kan dividera med uppställning
kan göra enhetsbyten vid uppställning
kan addera och subtrahera tal upp till 1 000 000 Huvudräkning
kan dividera enkla tal med rest
kan multiplicera med 10, 100, 1 000 och 10 000
kan addera och subtrahera enkla tal upp till 10 000
Talområdet 0 – 1 000 000
Negativa tal
Massaenheter: g, kg, ton
Längdenheter: mm, cm, dm, m, km och mil
Volymenheter: ml, cl, dl och l
Tidsenheter: sekund, minut, timme, dygn, vecka, månad, år och sekel
Räkning av omkrets
Tabeller och diagram
Förstå geometriska begrepp
Geometriska figurer
Matematiska benämningar
Räknesättens ordningsföljd med parenteser
Bråkräkning
Avrundning
Decimaltal; tiondel, hundradel
Passaren
lär sig behärska de fyra räknesätten och sambanden
klarar av att avrunda till tiondelar, hundradelar, tusendelar
lär sig subtrahera och addera decimaltal med naturliga tal
behärskar 60-systemet, addera och subtrahera med tid
förstår begreppen negativa, hela tal o. bråk och kan åskådliggöra dem
kan göra bedömningen med överslagsräkning om lösningen är adekvat Geometri
eleven lär sig göra vinkelmätningar med gradskiva
känna igen olika geometriska figurer och deras delar
Statistik
ska kunna läsa och förstå tabeller och diagram
ska kunna klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ samt avgöra om en händelse är möjlig (säker) eller omöjlig
tidsenheterna: sekund, minut, timme, dygn, vecka, månad, år och sekel
beräkning av area (kvadrat, rektangel o. triangel)
beräkning av omkrets (kvadrat, rektangel o. triangel)
geometriska figurer (polygoner och kroppar) triangel romb, parallellogram, kvadrat, rektangel, trapets samt kub, rätblock, prisma, pyramid, kon, cylinder och klot
vinkelmätning med gradskiva
decimaltal: tiondel, hundradel
överslagsräkning
tabeller och diagram
redskap: passare, kalkylator och geotriangel
Profil för goda kunskaper i matematik i slutet av årskurs 5 Förmåga att tänka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon förstår matematiska begrepp genom att använda dem i problemlösning och mångsidigt presentera dem med hjälpmedel, bilder, symboler, ord, tal eller diagram
försöker medvetet rikta sin uppmärksamhet då han eller hon gör observationer; eleven kan på ett mångsidigt sätt kommunicera om sina observationer och tankar genom att handla, tala, skriva och använda symboler
kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt genom att jämföra, klassificera, ordna, konstruera och ställa upp modeller
kan gruppera eller klassificera på basis av ett givet och av eleven valt kriterium och kan upptäcka gemensamma egenskaper; kan skilja åt kvalitativa och kvantitativa egenskaper och kan beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att göra sanna och falska påståenden om dem
kan presentera matematiska problem i ny form; eleven kan tolka en enkel text, bild eller händelse och kan göra upp en plan för att lösa ett problem
kan följa regler.
Tal, räkneoperationer och algebra Eleven
förstår tiosystemet också för decimaltalens del och är säker i sin användning av dem; eleven förstår begreppen negativt tal och bråk och kan åskådliggöra dem på olika sätt
kan uttrycka räkneoperationer skriftligt och muntligt och känner till sambanden mellan olika räkneoperationer; eleven kan med överslagsräkning göra en uppskattning av ett resultat i förväg och kan undersöka de olika skedena i beräkningarna efter att de är utförda och bedöma hur förnuftig lösningen är
kan bilda och fortsätta talföljder och presentera beroendeförhållanden.
Geometri Eleven
kan göra figurer enligt givna instruktioner; eleven kan upptäcka egenskaper hos enkla geometriska figurer och känner till den struktur som bildas av begreppen för plana figurer
känner igen likformighet; eleven kan göra speglingar i en rät linje samt förstora och förminska figurer i ett givet förhållande; han eller hon känner igen figurer som är symmetriska med avseende på en rät linje
förstår principerna som gäller vid mätning; eleven kan uppskatta mätobjektets storlek, hur rimligt mätningsresultatet är och ange det med lämplig måttenhet
kan beräkna arean och omkretsen för parallellogrammer och trianglar.
Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet Eleven
kan samla uppgifter, ordna, klassificera och presentera dem i statistisk form; han eller hon kan läsa enkla tabeller och diagram
kan klarlägga antalet möjliga utfall och alternativ och avgöra om en händelse är omöjlig eller säker.
ÅRSKURSERNA 6 - 9 ALLMÄNNA MÅL Eleven
får känslan av att lyckas i matematiken
lär sig ett logiskt och kreativt tänkande
lär sig att tolka och producera matematiska texter
lär sig räknefärdigheter och att lösa matematiska problem
lär sig betydelsen av matematiska begrepp och regler
ser sambanden mellan matematiken och vardagslivet
granskar kritiskt lösningarnas riktighet
lär sig att ställa frågor och dra slutsatser på basis av observationer
CENTRALT INNEHÅLL OCH METODER
aktiviteter som kräver logiskt tänkande såsom att jämföra, ordna, mäta, konstruera, ställa upp modeller, söka regler och beroenden samt att presentera dem
att tolka och använda begrepp som behövs vid jämförelser och i beroenden
att tolka och producera matematiska texter
enkel bevisföring: motiverade uppskattningar och försök, systematiska försök och misstag, att påvisa fel, direkt bevisföring
att använda klassificering och systematisering som arbetsredskap
att lösa kombinatoriska problem med olika metoder
användning av skisser och redskap som stöder tänkandet
matematikens historia
Årskurs 6 MÅL
Tal och räkneoperationer
behärskar de fyra grundläggande räknesätten
kan faktorisera och känner till delbarhetsreglerna för tal mindre än hundra
kan utföra beräkningar med tidsenheter
kan förkorta och förlänga bråk
kan förvandla bråk till decimaltal
kan utföra enkla multiplikationer och divisioner med decimaltal och bråk
kan räknesättens ordningsföljd
förstår förhållandena mellan olika storheter
behärskar grunderna i procenträkning
kan avrunda och göra överslagsräkning samt använda miniräknare Algebra
kan lösa enkla ekvationer Funktioner
kan åskådliggöra ett talpar i ett koordinatsystem Geometri
känner till begrepp som anknyter till trianglar och fyrhörningar
behärskar cirkelns delar och kan rita cirklar med hjälp av passare
kan beräkna omkretsen och arean för enkla polygoner
kan benämna och klassificera kroppar
kan beräkna volym för kub och rätblock Sannolikhet och statistik
känner till begreppet sannolikhet och gör enkla sannolikhetsberäkningar
förstår frekvens och relativ frekvens
kan räkna ut medelvärde och median
kan tolka enkla diagram
kan insamla, bearbeta och presentera information
talområdet (inga begränsningar)
fyra räknesätten
räkning av omkrets och area (kvadrat, rektangel och triangel) samt vinkelns omkrets
räkning av volymer (kub och rätblock)
räknesättens ordningsföljd och parenteser
addition o. subtraktion av bråk
multiplikation och division av bråk med heltal
avrundning av decimaltal
decimaltal: tiondel, hundradel och tusendel
enkla tabeller och diagram
redskap: passare, kalkylator, geotriangel
Årskurs 7 MÅL
befästa de fyra grundräknesätten med numeriska tal (hela tal, decimaltal, bråk) och kunna använda dessa i olika tillämpningar, också geometriska.
kunna använda areal- och volymenhetssystem
kunna använda enklare numeriska potenser också tiopotenser
befästa koordinatsystemets uppbyggnad och kunna tolka olika typer av diagram
CENTRALT INNEHÅLL Tal och räkneoperationer
repetera beräkningar med decimaltal
räknesättens ordningsföljd
negativa tal, hela tal, motsatta tal, inverterade tal och absolut belopp
beräkningar med negativa tal
enhetspriser
potensbegreppet samt beräkning och förenkling av numeriska potenser, också tiopotenser Funktioner
sambandet mellan olika storheter och presentera det som talpar i ett koordinatsystem Geometri
koordinatsystemet
spegling och symmetri
vinklar och olika trianglar
polygoner
areor
areal- och volymenheter
repetera centrala geometriska begrepp
befästa areal- och volymenhetssystemen Sannolikhet och statistik
begreppet sannolikhet
tolka olika diagramtyper
insamla, bearbeta och presentera information
Årskurs 8 MÅL
befästa bråkräkning
kunna beräkna arean av cirkeln och cirkelsektorn
befästa förståelsen av numeriska potenser
känna till begreppet rot och förstå sambandet mellan potens och rot
känna till begreppet variabel och kunna hyfsa potens- och polynomuttryck med variabler
känna till begreppet ekvation och kunna lösa linjära ekvationer och använda dem i enklare tillämpningar
CENTRALT INNEHÅLL
räkneoperationer med kvadratrot
procenträkning
bråkräkning Geometri
cirkelns och sektorns area Algebra
förenkla potensuttryck
förenkla polynomuttryck
beräkna värdet av ett uttryck
addition, subtraktion och multiplikation med polynom
kvadrerings- och konjugatreglerna
ekvationer och olikheter, begreppen definitionsmängd och lösningsmängd
förstagradsekvationer och problemlösning med ekvationer
proportionalitet
Årskurs 9 MÅL
känna till olika metoder att lösa ekvationer och ekvationssystem
undersöka och tolka olika enklare funktioner grafiskt
kunna använda Pythagoras sats och trigonometrins grunder i enklare tillämpningar
känna till grunderna i sannolikhetslära
kunna beräkna kroppars areor och volymer
CENTRALT INNEHÅLL Tal och räkneoperationer
repetera de grundläggande räkneoperationerna genom tillämpningar Algebra
ekvationssystem, algebraiskt och grafiskt samt problemlösning med ekvationssystem
lösning av andragradsekvationer både fullständiga och ofullständiga
förenkla algebraiska uttryck
faktorisering och rationella uttryck
aritmetiska och geometriska talföljder Funktioner
enkla funktioners grafer
funktioners nollställe, största och minsta värde
ekvationen för en rät linje, riktningskoefficient
direkt och indirekt proportionalitet Geometri
Pythagoras sats
trigonometri
kongruens, symmetri och likformighetsavbildningar
kroppars areor och volymer Sannolikhet och statistik
medelvärde, typvärde och median
frekvens och relativ frekvens
begreppet spridning
statistiska undersökningar
Kriterier för vitsordet 8 i matematik vid slutbedömningen Tankeförmåga och tankemetoder
Eleven
lägger märke till likheter och lagbundenheter i olika händelser
kan i sitt tal använda logiska element som och, eller, om så, inte, finns, finns inte
kan sluta sig till sanningsvärdet hos enkla påståenden
kan matematisera ett enkelt textproblem och göra upp en plan för att lösa problemet, lösa det och granska lösningens riktighet
kan använda klassificering vid lösning av matematiska problem
kan systematiskt presentera möjliga lösningsalternativ genom att använda tabell, träddiagram, stigschema eller annat diagram.
Tal och räkneoperationer Eleven
kan bedöma ett eventuellt resultat och göra upp en plan över hur man löser en räkneuppgift och har en tillförlitlig grundläggande räknefärdighet
kan utföra potensräkningar där exponenten är ett naturligt tal och faktorisera tal i primfaktorer
kan lösa uppgifter där kvadratrötter behövs
kan använda proportionalitet, procenträkning och andra räkneoperationer vid lösning av problem som man stöter på i vardagen.
Algebra Eleven
kan lösa ekvationer av första graden
kan hyfsa enkla algebraiska uttryck
behärskar räkneoperationerna för potenser
kan bilda ekvationer ur ett enkla vardagsproblem och lösa dem algebraiskt eller via slutledningar
kan använda ekvationssystem för att lösa enkla problem
kan bedöma hur förnuftig en lösning är och granska de olika skedena i sin lösning.
Funktioner Eleven
kan definiera koordinaterna för punkter i koordinatsystemet
kan ställa upp en tabell av talpar enligt en given regel
kan bestämma nollstället för linjära funktioner
kan bilda och bestämma följande tal i en talföljd enligt en given regel och kan muntligt berätta hur talföljden enligt den givna regeln bildas
känner till riktningskoefficientens och konstantens betydelse i ekvationer för en rät linje; eleven kan grafiskt bestämma skärningspunkten för två linjer.
Geometri Eleven
kan känna igen olika geometriska former och känner till deras egenskaper
kan tillämpa de inlärda formlerna för omkrets, area och volym
kan använda passare och linjal för att göra enkla geometriska konstruktioner
kan upptäcka likformiga, kongruenta och symmetriska figurer och kan tillämpa denna förmåga för att undersöka egenskaperna hos trianglar och fyrhörningar
kan i enkla situationer tillämpa samband mellan två vinklar
Sannolikhet och statistik Eleven
kan bestämma antalet möjliga utfall och kan utföra enkla empiriska undersökningar om sannolikhet;
han eller hon förstår betydelsen av sannolikheter och slumpmässighet i vardagssituationer
kan läsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestämma frekvenser, medelvärde, median och typvärde.