Aggregerade data

Som förklaringsfaktorer till aggregerade flyttningsströmmar mellan t.ex. län, används ofta följande:

•

regionala skillnader i löner

•

regionala skillnader i sysselsättningssituation

•

regional befolkningsstorlek och täthet

13 Arbetsmarknadsregionerna utgör s k ”funktionella arbetsmarknader”, se Carlsson m fl [1993] och Statis-tiska Centralbyrån [1991].

•

befolkningens åldersstruktur

•

huspriser

•

distans till andra regioner

•

flyttningar under tidigare perioder

•

nationellt konjunkturläge.

Flera studier använder också en indikator på det totala antalet nyanställningar i ekono-min som ett mått på det totala antalet lyckade matchningar mellan arbetslösa och lediga platser. Vidare ingår i vissa fall mått på det regionala skattetrycket.

I Tabell 2-1 sammanfattas resultaten av migrationsstudier baserade på aggregerade flyttströmmar mellan regioner i Sverige. Med utgångspunkt från den teoretiska diskus-sionen i föregående avsnitt, är de förväntade effekterna av variabler som mäter det regionala sysselsättningsläget följande: stigande arbetslöshet i en region relativt andra regioner leder till ökad utflyttning från regionen och minskad inflyttning från andra regioner. Stigande vakanstal i en region relativt andra regioner leder till ökad inflytt-ning och minskad utflyttinflytt-ning till övriga regioner. När det gäller löner förväntas en löneökning i en region jämfört med övriga regioner leda till ökad inmigration och minskad utmigration. Vissa studier använder sig av direkta eller indirekta mått på det totala antalet nyanställda i ekonomin, vilket i normalfallet samvarierar positivt med den makroekonomiska konjunkturen. Den förväntade effekten är att en ökning av ny-anställningarna på nationell nivå, ger en ökning av den totala mellanregionala migra-tionen. Allt annat lika ökar både in- och utflyttningen för varje region vid stigande sysselsättning och arbetskraftsomsättning på nationell nivå.

Tabell 4-1 Sammanfattning av resultat, studier över aggregerade flyttströmmar.

Studie Resultat Kommentar

Dahlberg & Holmlund, 1978

Förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser. Ej förväntade effekter av regionala löneskillnader.

Nilsson, 1989 Förväntade effekter av regional arbetslöshet.

Inga signifikanta effekter av regionala löne-skillnader.

Nilsson, 1995 Förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser. Dock ej av regionala löneskill-nader.

Westerlund, 1997 Förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser. Migrationen varierar positivt med totala antalet nyanställningar i ekonomin.

Ej förväntade effekter av regionala lönedifferenser.

Storrie & Nättorp B, 1997 I stort sett förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser.

Edin, Heiborn & Nilsson, 1998

Förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser. Migrationen varierar positivt med totala antalet nyanställningar i ekonomin.

Ej förväntade effekter av regionala lönedifferenser.

Westerlund, 1998 Förväntade effekter av regional arbetslöshet och vakanser. Migrationen varierar positivt med totala antalet nyanställningar i ekonomin.

Ej förväntade effekter av regionala lönedifferenser.

Fredriksson, 1999 Förväntade effekter av regionala arbetslös-hetsskillnader och av löneskillnader. Skillnader i regionalt sysselsättningsläge mera

betydelsefullt än lönedifferenser.

Aronsson, Lundberg &

Wikström, 2000

Förväntade effekter på migrationen av regio-nala skillnader i arbetslöshet.

Östbye & Westerlund, 2005 Ökad sysselsättning i en region leder till ökad nettoinmigration. Nettomigrationen bidrar till högre inkomster och regional utjämning av inkomster per capita.

Preliminära resultat, under bearbetning.

Sammantaget kan man konstatera att det finns ett tämligen starkt stöd för att migratio-nen inom Sverige har påverkats av regionala skillnader i sysselsättning och att den utgör en viktig del av matchningsprocessen mellan arbetssökande och lediga platser.

De flesta empiriska studier över aggregerade flyttströmmar avser flyttningar över läns- eller arbetsmarknadsregiongräns. Generellt sett visar dessa studier att utbuds- och efter-frågeförhållanden på de regionala arbetsmarknaderna, indikerat av t.ex. arbetslöshet och vakanser, har förväntade effekter på flyttningarnas omfattning och inriktning. Man brukar i detta sammanhang skilja mellan s k ”push-effekter” som bidrar till utflyttning och ”pull-effekter” som bidrar till inflyttning. I realiteten går det inte att ge en tydlig distinktion mellan dessa två begrepp, men förenklat kan förändrade arbetsmarknads-förhållanden påverka migrationen enligt följande. En ökning av arbetslösheten och en minskning av antalet lediga platser i en region (”push-effekter”) leder till ökad utflytt-ning och minskad inflyttutflytt-ning. Omvänt ökar flyttutflytt-ningarna till regioner där det finns relativt sett större tillgång till lediga jobb och lägre arbetslöshet (”pull-effekter”). En ofullständig lista över studier som helt eller delvis redovisar stöd för dessa effekter är Aronsson, Lundberg & Wikström (2000), Edin, Heiborn & Nilsson, (1998), Fredriks-son (1999), Dahlberg & Holmlund (1978), NilsFredriks-son (1989, 1995), Westerlund (1997, 1998) och Östbye & Westerlund (2005).

Däremot ger befintlig forskning inte något entydigt stöd för att regionala skillnader i timlöner har påverkat flyttningsströmmarna. En möjlig orsak till detta är att de regio-nala skillnaderna i nominella bruttotimlöner är relativt små och att skatter och transfe-reringar reducerar dessa skillnader ytterligare.¹⁴ Edin, Heiborn & Nilsson (1998) finner i likhet med Westerlund (1997, 1998) inget som tyder på att lägre timlöner i en region skulle hänga samman med ökad utflyttning och minskad inflyttning. Nilsson (1989) finner dock förväntade effekter av regionala skillnader i bruttotimlöner och liknande resultat för nettomigration finns också i Nilsson (1995). Fredriksson (1999) finner visst stöd för att nettomigrationen varit högre till län med högre löneökningstakt, men också att lönedifferenser verkar ha spelat en underordnad roll för flyttningarna i jämförelse med regionala skillnader i tillgång på arbete.

Oavsett om det är regionala skillnader i lönenivå eller i möjligheterna att finna ett ar-bete som påverkar arbetskraftens rörlighet borde migrationen utjämna regionala skill-nader i realinkomst, åtminstone sett över längre tidsperioder. Persson (1997) studerar utvecklingen av per capita inkomster för län i Sverige under perioden 1911–93 och finner starkt stöd för inkomstutjämningshypotesen. Rörlighet i kapital och tekniksprid-ning verkar vara huvudförklaringarna till regional inkomstkonvergens. Studien tilldelar migrationen en blygsammare roll i sammanhanget. Fredriksson (1999) finner dock att

14 En annan möjlig förklaring till dessa resultat är att de lönevariabler som använts endast avser en begränsad del av arbetsmarknaden.

migrationen spelar en nyckelroll när det gäller den kortsiktiga anpassningen av regional sysselsättning vid förändringar av efterfrågan på arbetskraft under åren 1963–1993.

Ett annat resultat gemensamt för ett större antal studier är att migrationen varierar pro-cykliskt med det totala antalet nyanställningar i ekonomin, dvs. flyttningsaktiviteten stiger i högkonjunkturer och faller i lågkonjunkturer. Vidare finner man inte oväntat starka belägg för att större arbetsmarknader, i termer av storlek på regional befolkning eller arbetskraftens storlek, har större attraktionskraft jämfört med de mindre arbets-marknaderna. Detta brukar tolkas som att de större arbetsmarknaderna är mera diffe-rentierade, en faktor som troligen ökat i betydelse eftersom antalet hushåll med två förvärvsarbetande ökat. Andra förklaringar är att de befolkningsrika regionerna kan erbjuda ett rikare utbud av utbildning, vård, kulturutbud mm.och att flyttningar under tidigare perioder skapat ett geografiskt samlat kontaktnät för potentiella inflyttare.

In document Föräldraskap och regelverket på arbetsmarknaden (Page 103-107)