Avslutande synpunkter

När det gäller att utvärdera effekter av rättsregler brottas ekonomisk och rättsveten-skaplig forskning med likartade problem. Båda disciplinerna utgår från att rättsregler påverkar arbetsgivares och arbetstagares beteenden. Inom ekonomisk forskning utgår man normalt från vissa teoretiskt utvecklade och uttryckligen redovisade antaganden om människors preferenser och val. Inom rättvetenskapen redovisas sällan vilka anta-ganden man gör om hur rättsreglerna påverkar beteenden på arbetsmarknaden. Anta-gandena torde normalt baseras på common sense-bedömningar, ofta stöttade av anek-dotiska iakttagelser av hur reglerna tillämpas i olika rättsfall och konkreta tvister. Å andra sidan ger rättsvetenskapen regelmässigt mer nyanserade beskrivningar av regler-nas innebörd än man finner i ekonomisk forskning. Gemensamt för båda

forsknings-inriktningarna är att de har svårigheter att prestera empiriska studier som belägger de teoretiska antaganden man gör om reglernas effekter.

Vi har ovan pekat på ett par brister i anställningsskyddsregleringen i förhållande till småföretag. Det bör understrykas att sådana brister inte nödvändigtvis leder till en minskad tillväxt. Dysfunktioner i lagstiftningen kan även ta sig uttryck i att undantag eller ”kryphål” i den rättsliga regleringen får ökad betydelse eller att man helt låter bli att följa lagen. På det område som här studeras kan flera sådana tendenser spåras. Ett exempel är att arbetsgivare använder omorganisationer och uppsägningar på grund av arbetsbrist för att bli av med arbetstagare av skäl som åtminstone delvis sammanhänger med dessa personligen. Ett annat exempel är att det tycks bli vanligare att arbetsgivare avskedar arbetstagare istället för att säga upp dessa och att detta sker i syfte att undvika att betala lön under tvisten (se Örnerborg 2005).

En utgångspunkt för vår analys är att den centrala uppgiften för anställningsskydds-regleringen är att bereda arbetstagarna skydd mot godtyckliga uppsägningar. Anställ-ningen utgör inte bara basen för arbetstagarens försörjning utan är ofta en knutpunkt för arbetstagarens sociala liv och ställning. Anställningsskyddet kan sägas syfta till att arbetstagare inte utan objektiva skäl skall ställas utanför den sociala gemenskap och möjlighet till personlig utveckling som ett arbete ger. Kravet på saklig grund för upp-sägning från arbetsgivarens sida är vidare ägnat att ge de anställda en värdig och själv-ständig, men för den skull inte oansvarig, ställning på arbetsplatsen och bidrar därmed till att stärka demokratin (Sigeman 1984). Anställningstryggheten uppfattas dessutom i allt högre grad som en generell grundläggande rättighet för den anställda på arbetsplat-sen, en rätt som numera skrivits in i den Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter, som föreslås ingå i det nya konstitutionella fördraget för EU.

Mot denna bakgrund är det enligt vår mening uteslutet att helt undanta anställda vid småföretag från anställningsskyddsregleringen. Småföretagens särskilda behov kan beaktas inom ramen för regeltillämpningen och sanktionssystemet.

När det gäller reglerna om tidsbegränsad anställning, uppsägning på grund av person-liga skäl respektive turordningsreglerna ligger problemet enligt vår mening främst i att dessa är svåra att tillämpa för småföretagen. Regleringen av tidsbegränsade anställ-ningar är påtagligt snårig. Vi vill därför påpeka att Arbetslivsinstitutet i utredningen

”Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv” (Ds 2002:56), har föreslagit nya regler om tidsbegränsat anställda (se numera Ds 2005:15).

Reglerna om uppsägning av personliga skäl respektive turordning ger enligt vår mening tillräckligt utrymme för att beakta de mindre företagens behov. Kunskapen om att så är fallet torde dock vara bristfällig. Det är en angelägen uppgift att bidra med mer nyanse-rade beskrivningar av reglerna, som visar hur seriösa arbetsgivare enligt lagen kan

hantera t.ex. personproblem och personalneddragningar med beaktande av såväl ar-betstagarnas intressen som intresset av fortsatt effektiv drift.

När det gäller sanktioner har vi funnit att kostnaderna för uppsägningar som kan följa av LAS är väl höga för de minsta företagen och ligger över vad som behövs för att förmå arbetsgivarna att följa anställningsskyddslagens regler. Det finns mot denna bakgrund skäl att överväga en reglering som på ett bättre sätt än i dag relaterar kost-nadsansvaret för uppsägningar till de mindre företagens ekonomiska bärkraft utan att för den skull ge avkall på arbetstagarnas ekonomiska trygghet. Enligt vår uppfattning är det dags att grundligt och förutsättningslöst evaluera sanktionssystemet vid lagstridiga uppsägningar utifrån dessa utgångspunkter.

Referenser

Agell, J. (2001) ”En annorlunda guide till arbetsmarknadens institutioner”, Ekonomisk debatt, arg 29. nr 3 s. 175 ff.

Belot, M & Boone, J & van Ours, JC (2002) “Welfare effects of employment protec-tion”, Discussion paper series No 3396, Centre for Economic Policy Research Blanchard, O & Portugal, P (2001) “What Hides Behind an Unemployment Rate:

Comparing Portuguese and U.S. Labor Markets”, The American Economic Review, Vol. 91 No. 1 s.187ff

Buchele, R & Christiansen, J (1999) “Employment and Productivity Growth in Europe and North America: The Impact of Labor Market Institutions”, International Review of Applied Economics, Vol 13, No.3, sid 313 – 332.

Calleman, C. (2000) Turordning vid uppsägning, Norstedts.

Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv. Fritzes

Edin, P-A (1996) “Anställningsskydd och arbetslöshet”, Working paper nr 133, Fack-föreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning.

Gómez-Salvador, R & Messina, J & Vallanti, G (2004) “Gross job flows and institu-tions in Europe”, Labour Economics, 11 (2004) 469–485.

Gotthardt, M. (2000–2001) ”Tidsbegränsade anställningar och uppsägningar på grund av arbetsbrist i Tyskland och Sverige”, Juridisk Tidskrift, s 281–303.

Grönlund, A (2004) Flexibilitetens gränser Förändring och friktion i arbetsliv och familj, Boréa bokförlag

Holmlund, B & Storrie, D (2002) “Temporary Work in Turbulent Times: The Swedish Experience” The Economic Journal, Vol. 112, s 245 ff.

Motion 1990/91: A745 av Rolf Clarkson m. fl. (m, fp, c) Motion 1991/92:A716 av Charlotte Cederschiöld (m) Motion 1993/94:A13 av Simon Liliedahl m. fl. (nyd) Motion 1995/96:A49 av Carl Bildt m. fl. (m) Motion 1997/98:A250 av Carl Erik Hedlund (m) Motion 2000/01:A6 av Mikael Odenberg (m) Motion 2002/03:A229 av Mikael Odenberg (m) Motion 2002/03:A332 av Erik Ullenhag (fp)

Motion 2003/04:A324 av Mauricio Rojas (fp) Motion 2004/05:Fi231 av Fredrik Reinfeldt (m)

Nickell, S & Nunziata, L (2000) “Employment patterns in the OECD Countries”, Con-ference paper, Centre for Economic Performance, London School of Economics and Political Science

North, D. (2005) Understanding the process of economic change. Princeton University Press.

OECD (2004) Employment outlook. OECD, Paris

Prop 1973:129 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställningsskydd, m m.

Prop 1993/94:67 Regeringens proposition om ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Prop 1996/97:16 En arbetsrätt för ökad tillväxt Prop 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005

Sigeman, T (1984) ”Från legostadgan till medbestämmandelagen – om huvudlinjerna i arbetsrättens utveckling” Svensk Juristtidning 1984 s 875–893.

SOU 1993:16 Nya villkor för ekonomi och politik, Allmänna förlaget.

SOU 1996:145 Arbetstid – längd förläggning och inflytande, Fritzes.

SOU 2000:58 Tid för arbete och ledighet, Fritzes.

Storrie, D (2003) ”Reglering och tillväxt av tillfälliga anställningar i EU”, Arbetsmark-nad & Arbetsliv, årgång 9, nr 3-4, sid 147 – 163.

Wikman, A (2002) ”Temporära kontrakt och inlåsningseffekter” Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv, bilagedel s 61 f, Fritzes.

Örnerborg, E. (2005) ”Avskeden ökar – billigast att klippa banden. Lag & avtal, 2005/3 s. 14 ff.

6 Försvårar arbetsrätten för invandrarna på