Sammanfattning och diskussion

”Vi lever inte av bröd allena” lyder ett välkänt talesätt. Det finns många andra viktiga orsaker till flyttning än de strikt ekonomiska. Syftet med denna uppsats är dock att sammanfatta resultaten av empiriska studier om sambandet mellan geografisk rörlighet och ekonomisk tillväxt. Framställningen är därför främst ägnad studier som testar sam-band mellan ”ekonomiska” variabler och rörlighet genom flyttning eller pendling.

Forskning om sambandet mellan arbetsmarknadsförhållanden och geografisk rörlighet tyder på att tillgången till arbete är en viktig förklaringsfaktor till flyttning. Olika stu-dier kommer till något olika resultat, men regional arbetslöshet, individuell arbetslöshet eller tillgång till lediga platser verkar i stort sett påverka flyttningarna i förväntad rikt-ning. Vidare tyder resultaten på att effekterna av flyttning på individernas bruttoin-komster är positiva. En studie indikerar dock att de arbetslösa som flyttade under kris-åren i mitten av 1990 talet inte förbättrade sin arbetsmarknadssituation.

Resultaten talar således i stora drag för att arbetskraftens rörlighet i Sverige har varit effektivitetshöjande. Flyttningsbenägenheten är större bland de arbetslösa och ett sämre regionalt arbetsmarknadsläge leder ökad utflyttning och minskad inflyttning. Att flyttarna verkar ha haft en bättre inkomstutveckling jämfört med icke- flyttare, tyder också på att flyttningarna varit effektivitetshöjande. Internationella jämförelser är få vilket omöjliggör starkare slutsatser. De befintliga jämförelserna tyder inte på att den svenska migrationen är mindre effektiv i ekonomisk mening jämfört med jämförbara europeiska länder.

Pendling blir allt mer betydelsefull när det gäller mellanregional rörlighet av arbetskraft och en alltför stark fokusering på flyttningarnas utveckling kan vara missvisande när det gäller utvecklingen av geografisk arbetskraftsrörlighet över tiden. Pendlingen ver-kar också påverkas av regional arbetslöshet i förväntad riktning. Tar man hänsyn till att geografisk rörlighet kan ske både genom pendling och flyttning, finner man återigen att arbetslösa individer har relativt sett högre benägenhet att pendla eller flytta till syssel-sättning i en annan arbetsmarknadsregion.

En rimlig bedömning är att den geografiska rörligheten i Sverige medverkat till ett bättre resursutnyttjande och en högre produktionsnivå. Det finns inte någon befintlig studie som direkt testar samband mellan rörlighet och tillväxt i Sverige. Men resultaten av befintliga rörlighetsstudier som presenteras i denna uppsats talar, enligt min mening indirekt för att rörligheten haft en tillväxtbefrämjande effekt. Huruvida rörligheten i Sverige varit optimal ur tillväxtsynpunkt är självfallet en mycket svår fråga att besvara.

I varje fall finns det inte möjlighet att uttala sig om den frågan med utgångspunkt från

befintlig forskning. Uppenbart är att detta gäller även den ännu större frågan: har rör-ligheten varit optimal ur välfärdssynpunkt?

Avslutningsvis kan man konstatera att det finns det stort behov av forskning kring ett antal mera begränsade frågeställningar. Mellanregional pendling har blivit alltmer betydelsefull samtidigt som pendlingens drivkrafter och effekter i Sverige är i stort sett outforskade. Det finns relativt god kunskap om orsakerna till migration men fortfa-rande mycket få studier av effekterna på individernas sysselsättning och inkomster.

Vidare finns det nästan ingen forskning som direkt testar samband mellan migration och regional tillväxt. Med vägledning av god teori, tillgång till nästan världsunika databaser, moderna kvantitativa metoder och med tvärvetenskapliga ansatser finns utmärkta förutsättningar för rejält utökad kunskap.

Referenser

Aronsson, T, Lundberg, J & Wikström, M, (2000), ”Regional Income Growth and Net Migration in Sweden 1970–1995”, i Lundberg, J, (2001), Local Governmen.

expenditures and Regional Growth in Sweden, doktorsavhandling, Umeå Eco-nomic Studies, no 554, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.

Axelsson, R, Löfgren, K-G & Nilsson, L-G, (1985), Den svenska arbetsmarknadspoli-tiken under 1900-talet, Prisma, Stockholm.

Axelsson, R & Westerlund, O, (1998), ”A Panel Study of Migration, Self-Selection and Household Real Income”, Journal of Population Economics, vol 11, s 113-126.

Barro, R J & Sala-I-Martin, X, (1995), Economic Growth, McGraw-Hill, Boston, MA.

Carlsson, F, Johansson, M, Persson, L-O & Tegsjö, B, (1993), Creating Labour Market Areas and Employment Zones, CERUM Report, Umeå universitet.

Dahlberg, Å & Holmlund, B, (1978), ”The Interaction of Migration, Income, and Employment in Sweden”, Demography, vol 15, s 259-266.

Edin, P-A, Heiborn, M & Nilsson, C, (1998), ”Inter-regional Migration in Sweden”, i Heiborn, M, Essays on Demographic Factors and Housing Markets, doctors-avhandling, Economic Studies no 40, Nationalekonomiska institutionen, Upp-sala Universitet.

Eliasson, K., Lindgren, U., & Westerlund O. (2003). Geographical Labour Mobility:

Migration or Commuting? Regional Studies, 37, 827-873.

Eliasson, K., (2001), University Enrollment and Geographical Mobility: The Case of Sweden, licentiatavhandling, Umeå Economic Studies, no 558, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.

Fischer P. & Malmberg, G, (2001), Settled People Don’t Move: On life Course and (Im-) Mobility in Sweden, International Journal of Population Geography, 7:5.

Fredriksson, P, (1999), ”The Dynamics of Regional Labor Markets and Active Labor Market Policy: Swedish Evidence”, Oxford Economic Papers, vol 51, s 623-648.

Gallup, J L, (1997), ”Theories of Migration”, Development Discussion Paper no 569, Harvard Institute for International Development, Harvard University.

Greenwood, M, (1985), ”Human Migration: Theory, Models, and Empirical Studies”, Journal of Regional Science, vol 25, s 521-44.

Holmlund, B, (1984), Labor Mobility: Studies of Labor Turnover and Migration in the Swedish Labor Market, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm.

Johansson, M., Nygren, O. och Wictorin B. (2004) Boendeflyttare och jobblyttare – orsaker och drivkrafter till nya flyttmönster i det postindustriella samhället, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), arbetsrapport R 2004: 010.

Moberg, V. (1949), Utvandrarna, nyutgåva Bonnier, Stockholm 1998.

Nakosteen, R., and Westerlund O. (2004). The Effects of Regional Migration on Gross Income of Labor in Sweden, Papers in Regional Science,83:3.

Nilsson, C, (1989), ”Lönepolitik och regional balans”, Forskningsrapport nr 28, Fack-föreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning (FIEF), Stockholm.

Nilsson, C, (1995), Den interregionala omflyttningen i Sverige, Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier (EFA), Arbetsmarknadsdeparte-mentet, Stockholm.

Nilsson, K. (2001), “Migration, Gender and the Household Structure: Changes in Earnings Among Young Adults in Sweden”, Regional Studies, 35:6.

Nordiska ministerrådet (2002), Nöjda så in i Norden? - motiv och konsekvenser för dem som flyttat och stannat i de nordiska länderna (Nord 2002:6).

Olsson, M. (2002), Studies of commuting and labour market integration, Doktors-avhandling, Internationella handelshögskolan i Jönköping.

Persson, J, (1997), ”Convergence across the Swedish counties, 1911–1993”, European Economic Review, vol 41, s 1835–1852.

Skedinger, P & McCormic, B, (1991), ”Why do Regional Unemployment Differentials Persist?”, i Skedinger, P, Essays on Wage Formation, Employment, and Unem-ployment, doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala uni-versitet.

Smith, A. (1776), The Wealth of Nations, Books 1-111, nyutgåva Penguin Classic, 1986.

Statistiska Centralbyrån, (1991), Lokala arbetsmarknader och förvärvsregioner – Nya geografiska indelningar för regionala analyser. Information om arbetsmarkna-den 1991:7.

Storrie, D & Nättorp, B, (1997), Starthjälp: Geografisk rörlighet 1978–1995 och en utvärdering av starthjälpen, Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvär-deringsstudier (EFA), Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm.

Weiss, A. (1980),. "Job Queues and Layoffs in Labor Markets with Flexible Wages", Journal of Political Economy, 88, 526-38.

Westerlund, O, (1997), ”Employment Opportunities, Wages and Interregional Migra-tion in Sweden 1970–1989”, Journal of Regional Science, vol 37, s 55 -73.

Westerlund, O, (1998), ”Internal Gross Migration in Sweden – the Effects of Mobility Grants and Regional Labour Market Conditions”, Labour, vol 12, s 363-388.

Widerstedt, B, (1998), ”Determinants of Long and Short Distance Migration in Swe-den”, i Moving or Staying? Job Mobility as a Sorting Process, doktorsavhand-ling, Umeå Economic Studies, no 464, Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet.

Östbye, S. & Westerlund, O. (2005) "Is migration important for regional convergence?

Comparative evidence for Norwegian and Swedish counties, 1980–2000", ITPS, Arbetsrapport (under publicering).

5 Anställningsskydd, småföretag och tillväxt