Befolknings-statistik. Statistiska Central-Byråns underdåniga berättelse för år 1900.
Tredje och sista afdelningen. BISOS. A.
Befolkningsrörelsen. Översikt för åren 1901–10. SOS. Stockholm: Statistiska central-byrån 1917. (1901–1910.)
Befolkningsrörelsen. SOS. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1914–1962. (1911–
1960.)
Folkmängdens förändringar. SOS. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1963–1967.
(1961–1966.)
Befolkningsförändringar. Del 3: Hela riket och länen m m. SOS. Stockholm: Statis-tiska centralbyrån, 1969–1992. (1967–1990.)
Befolkningsstatistik. Del 4: Födda och döda, civilståndsändringar m m.. SOS. Stock-holm: Statistiska centralbyrån, 1992–2005. (1991–2003.)
Befolkningsstatistik. Del 1–2: Folkmängden och dess förändringar i kommuner mm.Inrikes och utrikes flyttningar. SOS. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 2004.
Folkräkningen den 31 december 1945. X:1. SOS. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1952.
Historisk statistik för Sverige. Del 1. Befolkning. Andra upplagan. 1720–1967. Stock-holm: Statistiska centralbyrån, 1969.
Särskilda folkräkningen 1935/36. VIII. SOS. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 1940.
Litteratur
Ackum Agell, Susanne & Lundin, Martin (2001), ”Erfarenheter av svensk arbetsmark-nadspolitik”, Ekonomisk Debatt, vol. 29, nr. 4.
Adlercreutz, Axel (1954), Kollektivavtalet. Studier över dess tillkomsthistoria. Lund:
CWK Gleerups.
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram. Sammanfattning i 27 punkter. Stockholm 1944.
Arbetskraftens rörlighet. En studie av vilka som stannade kvar och vilka som bytte näringsgren 1970–92. Örebro/Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB), 1994.
Arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker. Arbetslöshetsutredningens betän-kande. I. SOU 1931:20. Stockholm 1931.
Aronsson, Gunnar & Sjögren, Alicia (1994), Samhällsomvandling och arbetsliv. Om-världsanalys inför 2000-talet. Solna: Arbetsmiljöinstitutet.
Axelsson, Roger, Löfgren, Karl-Gustaf & Nilsson, Lars-Gunnar (1983), Den svenska arbetsmarknadspolitiken under 1900-talet. Stockholm: Prisma.
Axelsson, Roger & Westerlund, Olle (1995), ”A Panel Study of Migration, Household Earnings, and Self-Selection”, i Olle Westerlund, Economic Influences on Mi-gration in Sweden. Umeå: Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet.
Bagge, Gösta (1931), Orsaker till arbetslöshet. SOU 1931:21. Stockholm 1931.
Berglund, Bengt (1982), Industriarbetarklassens formering. Arbete och teknisk föränd-ring vid tre svenska fabriker under 1800-talet. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Björklund, Anders, Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil & Wadensjö, Eskil (2000), Arbetsmarknaden. Stockholm: SNS Förlag.
Bäcklund, Ann-Katrin (1992), ”Nya strategier för industriell produktion – effekter på arbetsdelning och kompetens”, i Tor Halvorsen & Ole Johnny Olsen (red.), Det kvalifiserte samfunn? Oslo: Ad Notam Gyldendal.
Dahl, Sven (1951), ”De olika yrkesgruppernas flyttningar”, i Gerd Enequist (red.), Tätorter och omland. Några föredrag hållna vid Statens samhällsvetenskapliga forskningsråds ämneskonferens i Uppsala 2–4 juni 1950. Uppsala.
Dahlberg, Åke (1978), ”Geografisk rörlighet – sociala och ekonomiska effekter”, i Arbetsmarknadspolitik i förändring. SOU 1978:60. Stockholm: Liber För-lag/Allmänna förlaget.
Dahlberg, Åke & Holmlund, Bertil (1978), ”The Interaction of Migration, Income, and Employment in Sweden”, Demography, vol. 15, nr. 3.
Dahmén, Erik (1985), ”Mellankrigstiden”, i Sveriges industri. Stockholm: Industriför-bundet.
De Geer, Hans (1978), Rationaliseringsrörelsen i Sverige. Effektivitetsidéer och socialt ansvar under mellankrigstiden. Stockholm: SNS Förlag.
Dribe, Martin (1994), Långväga flyttningar i Sverige 1961–1992. En studie av föränd-ringarna i de interregionala flyttningarna för män i åldern 20–29 år. Lund Pa-pers in Economic History. Lund: Department of Economic History, Lund Uni-versity, nr. 38.
Dribe, Martin (2003), “Migration of rural families in 19th century southern Sweden. A longitudinal analysis of local migration patterns”, History of the Family, vol. 8.
Dribe, Martin & Lundh, Christer (2005), “People on the Move. Determinants of Ser-vant Migration in Nineteenth Century Sweden”, Continuity and Change, vol.
20, nr. 2.
Ekdahl, Lars (1983), Arbete mot kapital. Typografer och ny teknik – studier av Stock-holms tryckeriindustri under det industriella genombrottet. Lund: Arkiv.
Elmquist, Henning (1899), Arbetsstatistiska studier rörande den svenska tobaksindu-strin. På uppdrag af Kongl. Kommerskollegium och under dess öfverinseende verkställd af Henning Elmquist. Stockholm. Kommerskollegium. Arbetsstati-stik. A 2.
Elmquist, Henning (1901), Undersökning af den mekaniska verkstadsindustrien i Sve-rige. På uppdrag af Kongl. Kommerskollegium och under dess öfverinseende verkställd af Henning Elmquist. Stockholm: Kommerskollegium. Arbetssta-tistik. A 3.
Eriksson, Ingrid & Rogers, John (1978), Rural Labor and Population Change. Social and Demographic Developments in East-central Sweden during the Nineteenth Century. Uppsala: Dept. of History, Uppsala University.
Fischer, Peter A. & Malmberg, Gunnar (2001), ”Settled People Don’t Move: On Life Course and (Im-)Mobility in Sweden, International Journal of Population Ge-ography, vol. 7.
Friberg, Kent, Olli, Åsa & Wadensjö, Eskil (1999), Privat förmedling av arbete i Sve-rige: Konkurrens eller samarbete mellan offentlig och privat förmedlingsverk-samhet. Stockholm: Institutet för social forskning.
Furuland, Lars (1962), Statarna i litteraturen. En studie i svensk dikt och samhällsde-batt. Stockholm: Tiden.
Gergner, Torvald (1968), Den svenska arbetskraftens flyttningar i mitten av 1960-talet.
Urbaniseringsprocessen, vol. 11. Stockholm.
Giesecke, Curt-Steffan (1968), Stann-Anders och likheten. Inlägg i arbetsmarknadsfrå-gor. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Greiff, Mats (1992), Kontoristen. Från chefens högra hand till proletär. Proletarise-ring, feminisering och facklig organisering bland svenska industritjänstemän 1840–1950. Lund.
Gårdlund, Torsten (1942), Industrialismens samhälle, Stockholm: Tiden.
Helmfrid, Staffan, (1963), ”Den interregionala migrationen vid 1960-talets början”, Ymer, vol. 83.
Hofsten, Erland & Lundström, Hans (1976), Swedish Population History: Main Trends from 1750 to 1970. Stockholm: Liber Förlag.
Holmlund, Bertil (1984), Labor mobility. Studies of labor turnover and migration in the Swedish labor market. Stockholm: IUI & Almqvist & Wiksell international.
Huss, G (1931), P.M, angående arbetsmarknaden och de faktorer som bestämma dess utveckling. SOU 1931:21. Stockholm 1931.
Inghe, Gunnar (1960), Fattiga i folkhemmet. En studie av långvarigt understödda i Stockholm. Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning.
Isidorsson, Tommy (2001), Striden om tiden. Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv. Göteborg: Historiska institutionen, Göte-borgs universitet.
Jakobsson, Arne (1969), Omflyttningen i Sverige 1950–1960. Komparativa studier av migrationsfält, flyttningsavstånd och mobilitet. Lund.
Johansson, Christina (1988), Glasarbetarna 1860–1910. Arbete, levnadsförhållanden och facklig verksamhet vid Kosta och andra glasbruk under industrialismens genombrottsskede. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Johansson. Mats & Persson, Lars Olof (2004), Stockholmsflyttare under hundra år.
Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret.
Jonung, Christina (1997), ”Yrkessegregeringen mellan kvinnor och män”, i Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. SOU 1997:137.
Karlsson, Tobias (2003), Tidiga svenska vinstdelningssystem. Med särskilt avseende på Höganäs stenkolsbolag 1889–1902 och Kropps aktiebolag 1889–1894. Lund Papers in Economic History. Lund.
Lane, Linda (2004), Trying To Make A Living. Studies in the economic life of women in interwar Sweden. Göteborg: Ekonomiskt-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Littmarck, Robert (1930), Mälardalens nomader. Stockholm: Svenska Kyrkans Diako-nistyrelses Bokförlag.
Lo-Johansson, Ivar (1939), Statarklassen i Sverige. Stockholm: Verdandi.
Lundh, Christer (1999a), “Servant Migration in Sweden in the Early Nineteenth Cen-tury.” Journal of Family History 24: 53–74.
Lundh, Christer (1999b), “The Social Mobility of Servants in Rural Sweden, 1740–
1894.” Continuity and Change 14: 57–89.
Lundh, Christer (2002a), Spelet regler. Lönebildning och institutioner på den svenska arbetsmarknaden 1850 – 2000. Stockholm: SNS Förlag.
Lundh, Christer (2002b), ”Introduktion”, i Christer Lundh & Kerstin Sundberg (red.), Gatehus och gatehusfolk i skånska godsmiljöer. Lund: Nordic Academic Press.
Lundh, Christer (2002c), ”Husmän och torpare vid Duveke gods 1766–1894”, i Chris-ter Lundh & Kerstin Sundberg (red.), Gatehus och gatehusfolk i skånska gods-miljöer. Lund: Nordic Academic Press.
Lundh, Christer (2003), ”Life Cycle Servants in Nineteenth Century Sweden – Norms and Practice.” Lund Papers in Economic History 84.
Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf (1999), Från arbetskraftsimport till flyktinginvand-ring. Stockholm: SNS förlag.
Lundh, Christer & Olsson, Mats (2005), ”Contract-workers in Swedish Agriculture in the 19th and 20th Centuries. A Comparative Study of their Standard of Living and Social Status”. Paper to the Round Table Session 18 ’Working Lives: La-bour History and Autobiography’, 20th International Congress for the Historical Sciences, 3–9 July 2005, Sydney, Australia.
Lundh, Christer, Schön, Lennart & Svensson, Lars (2001) ”Lönebildningen och ar-betsmarknadens integration i Sverige 1860–1914”. Paper till sessionen ”Handel och industrialisering ca. 1860–1914”, vid det svenska ekonomisk-historiska mötet i Göteborg, 19–21 oktober 2001.
Löfström, Åsa (1989), Diskriminering på svensk arbetsmarknad. En analys av löne-skillnader mellan kvinnor och män. Umeå Economic Studies, vol 196. Umeå:
Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet.
Löfström, Åsa (1990/91), ”Kvinnors löner i industrin.Den solidariska lönepolitikens effekter”, Arbetarhistoria, nr. 56–57.
Magnusson, Lars (1996), Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Tiden & Athena Rabén Prisma.
Magnusson, Lars (2000), Den tredje industriella revolutionen – och den svenska ar-betsmarknaden. Stockholm: Prisma/Arbetslivsinstitutet.
Martinius, Sture (1967), Befolkningsrörlighet under industrialismens inledningsskede i Sverige. Göteborg: Ekonomiskt-historiska institutionen, Göteborgs universitet.
Meidner, Rudolf (1954), Svensk arbetsmarknad vid full sysselsättning. Stockholm.
Montgomery, Arthur (1934), Svensk socialpolitik under 1800-talet. Stockholm: Koope-rativa förbundet.
Moore, Jane (1938), Cityward migration. Swedish data. Chicago: Chicago University Press.
Nilsson, Christian & Zetterberg, Johnny (1987), Lönestruktur och strukturella arbets-marknadsproblem. Bilaga 10 till 1987 års Långtidsutredning. Stockholm: All-männa Förlaget.
Nilsson, Christian (1982), ”Sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadens regionala anpassningsproblrem”, i Arbetsmarknadspolitik under debatt. Stockholm: Liber Förlag.
Nilsson, Christian (1995), Den interregionala omflyttningen i Sverige: Konsekvenser av arbets-marknadsläge, arbetsmarknadspolitik och regionala levnadsom-kost-nader. Stockholm: Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderings-stu-dier, Arbetsmarknadsdepartementet.
Nilsson, Karina (2001), ”Migration, Gender and the Household Structure: Changes in Earnings Among Young Adults in Sweden”, Regional Studies, vol. 35:6.
Nilsson, Tommy (1996), ”Lean Production and White-Collar Work: The Case of Swe-den”, Economic and Industrial Democracy, nr 3.
Norborg, Knut (1974), Befolkningens fördelning och flyttningar i Sverige. Lund: Liber Läromedel.
Olofsson, Jonas (1996), Arbetslöshetsfrågan i historisk belysning. En diskussion om arbetslöshet och social politik i Sverige 1830–1920. Lund: Lund University Press.
Ohlsson, Rolf & Olofsson, Jonas (1998), Arbetslöshetens dilemma – motsättningar och samförstånd i svensk arbetslöshetsdebatt under två hundra år. Stockholm: SNS Förlag.
Persson, Joakim (1997), ”Convergence across the Swedish counties 1911–1993 ”, European Economic Review, vol. 4.
Population Movements and Industrialization. Swedish Counties, 1895–1930, by the staff of the Institute for Social Sciences, Stockholm University, volume II. Lon-don: P.S.King & Son, Ltd, 1941.
Rundblad, Bengt G. (1964), Arbetskraftsrörlighet. En studie av en lokal arbets-mark-nad. Stockholm: Industriens Utredningsinstitut.
Schön, Lennart (2000), En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel. Stockholm: SNS Förlag.
Siven, Claes-Henrik (1977), ”Åmanslagarnas effekter på anställningsprocessen inom industrin”. Stockholm: Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universi-tet.
Springfeldt, Peter, Tegsjö, Björn & Öberg, Sture (1977), Inkomstutveckling i samband med flyttning. Stockholm: ERU.
Svensson, Lars (1995), Closing the Gender Gap. Determinants of Chane´ge in the Female-to-Male Blue Collar Wage Ratio in Swedish Manufacturing 1913–1990.
Lund: Ekonomisk-historiska föreningen.
Svensson, Thommy (1983), Från ackord till månadslön. En studie av fackföreningarna och rationaliseringarna inom svensk varvsindustri under 1900-talet. Göteborg:
Svenska varv.
Svensson, Thommy (1988), ”Japansk företagsledning och svenska bruk – en felande länk”, i Bernt Schiller & Thommy Svensson (red.), Arbete och arbetsmarknad i Norden. Nya linjer inom den nordiska arbetslivsforskningen. Lund: Arkiv Thorburn, Thomas (2000), Economics of Transport: The Swedish Case 1780–1980.
Lund Studies in Economic History, vol. 12. Lund:
Wallander, Jan (1948), Flykten från skogsbygden. Stockholm: Industriens Utredningsinstitut.
Westerlund, Olle (1994), ”Internal Gross Migration i Sweden: The Effects of Varia-tions in Mobility Grants and Regional Labour Market CondiVaria-tions”, i Olle West-erlund Economic Influences on Migration in Sweden. Umeå: Nationalekono-miska institutionen, Umeå universitet.
Åberg, Rune (1980), Flyttarna och arbetsmarknaden. En studie av flyttningars orsaker och konsekvenser. Stockholm: Prisma.