Vilka faktorer bestämmer rörlighetens omfattning och riktning? riktning?

Karl-Oskar och Kristina lämnade Småland för USA (Moberg, 1949) av det enkla skälet att det syntes som det bästa eller minst dåliga av kända och möjliga alternativ. I eko-nomisk teoretiskt språkbruk uttrycks detta som att individer försöker välja det alternativ som ger bästa subjektiva nyttan, givet att valmöjligheterna är begränsade och att infor-mationen är ofullständig. Detta är ett mycket generellt teoretiskt perspektiv som kan inrymma vilka förklaringsfaktorer som helst och i princip ”förklara” alla tänkbara flytt-ningsmönster (se t.ex.. Greenwood 1985; Gallup 1997).

Nyttan av en viss lokalisering kan genereras av materiella och immateriella faktorer, t.ex. möjligheter till bra inkomst respektive närhet till släkt och vänner.⁶ Valet av bostadsort kan ses som utfallet av en beslutsprocess där olika fördelar och nackdelar vägs mot varandra. Starkt förenklat kan detta beslut betraktas som resultatet av en im-plicit eller exim-plicit kalkyl där individen väljer den bostadsort där han eller hon maxime-rar summerat värde av fördelar minus summerat värde av nackdelar. I nackdelarna ingår värdet av flyttkostnaderna. Valet sker från en given mängd valmöjligheter som

6 Migrationsbeslut i hushåll med flera personer är av uppenbara skäl mera komplicerat jämfört med motsva-rande beslut i singelhushåll. Här diskuteras primärt fallet med en enskild person, i ett senare skede diskuteras rörlighet bland hushåll med fler personer .

begränsas av individens inkomst och ett antal andra omständigheter. Vid internationell migration begränsas valmängden av nationell lagstiftning som begränsar rörligheten.

Eftersom tillgänglig information är ofullständig tvingas individerna fatta sina beslut under osäkerhet om t.ex. framtida sysselsättningsmöjligheter, bostadskostnader och hur man kommer att trivas på den nya bostadsorten.

En mycket viktig slutsats av detta synsätt är att individer väljer bostadsort inte bara av strikt ”ekonomiska” skäl och i en optimal situation kan individen föredra en bostadsort där lön och inkomst blir relativt låga, men detta kompenseras av andra faktorer. Regio-nala löneskillnader kan därför åtminstone delvis vara ”kompenserande” (Smith 1776), en i och för sig självklar företeelse och som har ett antal viktiga policyimplikationer.

En är att observerade löneskillnader (t.ex. mellan olika regioner) inte behöver åter-spegla skillnader i välfärd i bred mening. En annan är att rörligheten inte kan utvärde-ras ur välfärdssynpunkt med inkomster och tillväxt som de enda måttstockarna. Eko-nomisk tillväxt och hög sysselsättningsnivå är dock viktiga mål i den ekoEko-nomiska poli-tiken vilket utgör motiv till att studera den geografiska rörlighetens roll i relation till dessa mål.

För att kunna förverkliga potentiella produktivitetsvinster som uppstår vid teknisk utveckling och internationell strukturomvandling, krävs löneflexibilitet och rörlighet. I likhet med många andra utvecklade ekonomier, är lönerna i Sverige relativt trögrörliga.

Detta ställer än större krav på yrkesmässig och geografisk mobilitet bland produktions-faktorerna. Kapital har i regel hög rörlighet mellan branscher och regioner medan ar-betskraften är betydligt mera trögrörlig. De potentiella produktivitetsvinsterna kan realiseras fullt ut när arbetskraften allokeras till yrken, regioner och arbetsställen där varje enskild individs produktivitet är som störst.⁷ Detta idealtillstånd uppnås under vissa förutsättningar enligt neoklassisk teori för fullständig konkurrens, men i verklig-heten inträffar självfallet aldrig en fullständigt optimal allokering. Det är knappast heller önskvärt ur välfärdssynpunkt även om man utgår från att ekonomisk tillväxt i allmänhet har viss positiv korrelation med välfärd. Men incitamenten till rörlighet måste dock vara tillräckliga för att politiskt sanktionerade tillväxtmål skall kunna nås.

De kanske viktigaste av de ekonomiska incitamenten till rörlighet är reallön (t.ex. lön per timme dividerat med prisnivå) och möjligheten att finna ett arbete. Förändringar av utbud och efterfrågan på varor och tjänster ger upphov till förändringar av det relativa löneläget mellan olika regionala arbetsmarknader, vilket i sin tur leder till att arbets-kraft söker sig från låglönemarknader till marknader med högre löner. Rörligheten upphör först när det minskade utbudet av arbetskraft på ”stagnerande” marknader och det ökade utbudet på ”expanderande” marknader eliminerat icke marknadsmässiga

7 Egentligen menas här den relativa produktiviteten i enlighet komparativa fördelar i enlighet med Ricardo och Heckscher - Ohlin.

löneskillnader. Eftersom lönen antas motsvara arbetskraftens produktivitet fungerar rörligheten produktivitetshöjande till nytta för såväl individen som samhället i stort enligt den neoklassiska modellen. Om det finns kostnader för rörlighet eller någon annan typ av ”friktion” kommer lika arbete att betalas olika mycket även i en långsiktig jämviktssituation.

Av olika orsaker, t.ex. facklig lönepolitik, monopol på arbetsgivarsidan eller s k effek-tivitetslöner,⁸ är dock inte lönerna flexibla och jämviktsskapande på det sätt som förut-sätts i den ”rena” konkurrensmodellen. Vid trögrörliga löner kommer regionala skillna-der i sysselsättningsmöjligheter att bli mera betydelsefulla som incitament för geogra-fisk rörlighet. När efterfrågan på arbetskraft minskar i en region faller inte lönenivån på kort sikt och den primära effekten blir stigande arbetslöshet. Omvänt leder stigande arbetskraftsefterfrågan till minskad arbetslöshet och arbetskraftsbrist i expansiva regio-ner. Migration och pendling från stagnerande regioner till regioner med bättre arbets-marknadsläge verkar i riktning mot en regional utjämning av sysselsättningsläget. Be-stående skillnader i regional arbetslöshet över längre perioder brukar ibland tolkas som resultatet av friktioner eller uttryck för kompenserande fördelar/nackdelar med att bo en region.

Förekomst av lönestelhet, eller andra ”marknadsimperfektioner” i form av skatter och externa effekter,⁹ kan utgöra samhällsekonomiska motiv för politiska åtgärder syftande till att öka eller i vissa fall minska flyttningarnas omfattning.

Migrationsforskningen inrymmer flera olika intressanta perspektiv, förutom national-ekonomiska studier finns en omfattande forskning om flyttningar inom t.ex. ämnesom-rådena demografi, kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi. Forskningen kan grovt indelas i två kategorier: studier av drivkrafter till migration och studier av migrationens konsekvenser. I väsentliga stycken finns en stor samstämmighet när det gäller flytt-ningens drivkrafter. Till exempel gäller detta uppenbara saker som att flyttningar över kort distans i relativt hög grad drivs av efterfrågan på och utbudet av bostäder. Likaså att befolkningens åldersstruktur har stor betydelse för migrationens omfattning.

Det förs emellertid ibland en i vissa stycken meningslös diskussion huruvida migratio-nen drivs av ekonomiska skäl, arbetsmarknadsskäl eller övriga skäl, till exempel att individerna flyttar till studier, kulturutbud eller till vänner och släkt.¹⁰ För det första

8 Teorier om effektivitetslöner betonar att lönen kan påverka individens produktivitet (se t. ex. Weiss 1991).

Till exempel kan lönerna förbli oförändrade även vid ett kraftigt fall av priset på företagets produkter om företaget befarar negativa effekter av en lönesänkning på de anställdas arbetsvilja. Lönestelhet är i så fall inte nödvändigtvis resultatet av fackföringarnas styrka eller regleringar, utan kan bero på rationellt vinstmaxi-meringsbeteende från företagets sida.

9 Externa effekter kan t. ex. röra sig om positiva eller negativa effekter av befolkningskoncentration som tillfaller/belastar andra än den flyttande individen och där denne inte får betalt/betalar för dessa effekter.

10 Speciellt meningslös blir denna diskussion när den förs kategoriskt och hamnar mellan gamla akademiska skyttegravar.

slutar denna diskussion så gott som alltid med konklusionen att de totala migrations-strömmarna är resultatet av samtliga nämnda skäl och ett antal ytterligare skäl. För det andra utmynnar diskussionen oftast i samstämmighet om att varje enskild individ i regel väljer bostadsort av många olika skäl och att dessa oftast inte kan indelas kniv-skarpt i olika kategorier, där t.ex. flyttningar till och från utbildningsorterna är mycket svåra att särskilja från flyttningar av arbetsmarknadsskäl. För det tredje kan man kon-statera att det är mycket svårt att empiriskt belägga den relativa betydelsen av respek-tive skäl för enskilda individer eller för aggregerade flyttströmmar. Sammantaget är det i de flesta fall tämligen fruktlöst att försöka fastställa exakta rangordningar mellan olika typer av flyttmotiv. Det utesluter på intet sätt att vart och ett av motiven är intres-santa i sig liksom flyttningarnas konsekvenser ur många olika perspektiv.

Sett över ett längre tidsperspektiv torde det vara tämligen okontroversiellt att invand-ringen till Norrland fram till mitten av 1900-talet var resultatet av mycket starka eko-nomiska drivkrafter. De flesta nybyggare, skogsarbetare, rallare, gruvarbetare och kockor kom inte till Bastuträsk eller Gällivare huvudsakligen för midnattssolens skull eller för att man hade ett särskilt bra kulturutbud där. På samma sätt torde det vara tämligen uppenbart att flyttningarna under senare år har ett starkare inslag av faktorer som inte direkt har med utkomstmöjligheterna att göra. Det kan gälla närhet till släkt och vänner, möjligheter till utbildning, kulturutbud eller tillgänglighet till andra nyttig-heter. Förmodligen gäller detta även i viss utsträckning flyttningar till och från områ-den med bekymmersam sysselsättningssituation som t.ex. Norrlands inland. Att valet av bostadsort numera i något mindre grad dikteras av utkomstmöjligheterna är till stor del ett resultat av den allmänna välståndsutvecklingen och därmed ökad efterfrågan på immateriella värden. Men fortfarande är det överlag knappast så att individer i arbets-kraften flyttar till storstadens lockelser utan att det finns ett arbete där. Det är inte hel-ler troligt att avfolkningskommunerna skulle invaderas av inflyttare vid kraftig expan-sion av det lokala kulturutbudet om inte möjligheterna till sysselsättning finns där. Jag vill hävda att för de långväga flyttningarna spelar förhållanden på arbetsmarknaden, framförallt möjligheten att finna ett acceptabelt arbete, fortfarande en stor roll. Dess-utom finns det bland flyttningarna över kort distans ett förmodligen stort antal syssel-satta som vill minska avståndet till arbetsplatsen genom att t.ex. flytta från förorter in till centrum. Dessa flyttningar är självfallet också arbetsmarknadsrelaterade även om de inte är förknippade med nyanställning eller arbetsgivarbyte.

Om arbetsmarknadsförhållanden kan vara relativt betydelselösa för viss del av migra-tionen, så har all regional omflyttning konsekvenser för den regionala arbetsmarknaden och den regionala ekonomin. Inflyttning av arbetskraft innebär ökat arbetskraftsutbud och övrig inflyttning påverkar bland annat regional efterfrågan på varor och tjänster, privata såväl som offentliga. Flyttning innebär också regional omfördelning av human-kapitalet vilket har potentiella effekter på regional tillväxt. Vidare gäller att oavsett om

inflyttande lever av arbete eller transfereringar så påverkas också den regionala skatte-basen och utgiftssidan i kommunernas och landstingens budgetar.

4.3 Pendling

När det gäller pendling är det tveklöst så att den delvis ersatt migration även över rela-tivt sett långa distanser. En uppenbar förklaring är de förbättrade kommunikationerna och ökningen av antalet hushåll med två yrkesverksamma makar där pendling kan minska behovet av arbetsmarknadsrelaterad flyttning. Ökningen av kvinnornas arbets-kraftsdeltagande innebär dock också att det arbetskraftsutbud som ”följer med” ett flyttande hushåll bestående av två makar/samboende är större idag jämfört med situa-tionen på t.ex. 1960-talet. Detta påverkar jämförbarheten över tiden när det gäller att tolka statistik över den totala flyttningsutvecklingen i relation till arbetskraftsutbudet.

Ökad pendling och förändrad sammansättning av gruppen flyttare innebär att befintlig statistik över mellanregional omflyttning är en mycket ofullständig indikator över hur den geografiska rörligheten av arbetskraft har utvecklats över längre tidsperioder. Ty-värr finns det endast ett fåtal studier över mellanregional pendling i Sverige. Kunska-pen om Kunska-pendlingens drivkrafter och konsekvenser är därför mycket bristfällig. Det betyder att flyttningar är en mycket ofullständig indikator över hur den geografiska rörligheten har utvecklat sig under längre tidsperioder.