Studier på individnivå

I studier baserade på individdata ingår som förklarande variabler i regel ett antal indi-vidkaraktäristika, ett antal hushållsattribut och därutöver ett antal variabler som mäter regionala förhållanden, bland annat regionala arbetsmarknadsförhållanden. Studier som baseras på enkätdata, som till exempel Levnadsnivåundersökningen (LNU) innehåller rik information om individerna men antalet observerade flyttningar är relativt få, vilket gör det svårare att erhålla statistiskt säkerställda resultat. På senare år har dock regis-terdata över den svenska befolkningen blivit mera tillgängliga för forskning vilket har utmynnat i ett antal studier baserade på mycket god information. Tyvärr är antalet stu-dier som passerat de vetenskapliga tidskrifternas expertgranskning fortfarande ganska få, men förhoppningsvis kommer detta att förändras under de kommande åren.

Tabell 4-2 innehåller ett antal svenska studier och redovisade resultat avser primärt effekten av arbetsmarknadsförhållanden på flyttning och pendling, men den avser även effekter av flyttning på inkomst. Redovisningen är inte heltäckande och prioritet har givits åt studier som varit föremål för någon typ av vetenskaplig granskning.

Flera av de redovisade studierna tar hänsyn till ett stort antal potentiella förklarings-faktorer till flyttning. Förutom individkaraktäristika som ålder, kön, utbildning, arbets-kraftsstatus mm, beaktas familjeförhållanden och ett antal regionala attribut som t.ex.

regional arbetslöshet och befolkningsstorlek.¹⁵

15 Flera av studierna tar dock inte hänsyn till problemet med s k självselektion. Detta problem består i att de individer som flyttar har egenskaper som inte observeras av forskaren och dessa egenskaper påverkar indivi-dernas inkomster. I så fall behöver eventuella inkomstskillnader mellan stannare och flyttare inte bero på flyttning utan skulle ha uppstått även i frånvaro av geografisk rörlighet. En del av studierna tar dessutom inte hänsyn till hur det regionala arbetsmarknadsläget påverkar flyttningen. Detta kan leda till missvisande resul-tat.

Som framgår av redovisningen i Tabell 4-2, pekar några studier på att det finns andra starka motiv till flyttning eller frånvaro av flyttning än de faktorer som är direkt arbetsmarknadsrelaterade. Studier, familjebindningar och närhet till vänner verkar vara viktiga när det gäller beslut om att flytta eller stanna. Det finns givetvis invändningar som kan resas mot samtliga studier i Tabell 4-2, och man kan inte grunda en övergripande bedömning enbart på antalet studier som kommer till den ena eller den andra slutsatsen.

När det gäller studier baserade på mikrodata finner Holmlund (1984) och Axelsson &

Westerlund (1998) inga effekter av individuell arbetslöserfarenhet på sannolikheten för att individen flyttar. Resultat i Widerstedt (1998) tyder dock på högre sannolikhet för flyttning bland personer som drabbas av arbetslöshet. Liknande resultat redovisas också i Eliasson, Lindgren & Westerlund (2001) som även tar hänsyn till rörlighet i form av pendling.

Tabell 4-2 Sammanfattning av resultat, studier baserade på individdata.

Studie Resultat Kommentar Holmlund, 1984 Makens arbetslöshet ej

signifi-kant förklaringsfaktor till tion. Positiva effekter av migra-tion och byte av arbetsställe på individernas på att urvalet innehöll endast ett fåtal arbetslösa personer.

Axelsson & Westerlund, 1998

Ingen effekt av regionalt arbetsmarknadsläge på flyttning.

Ingen effekt av flyttning på hushållets samlade nettoinkomst efter skatt.

I likhet med Holmlund (1984) avser studien gifta/samboende par och antalet observerade flyttningar är få.

Widerstedt, 1998 Signifikant högre sannolikhet för migration bland personer med och ett mycket stort antal ob-servationer. Avser både migra-tion och pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner. Be-tydligt större mellanregional rörlighet via förändring av pendling jämfört med migration.

Fischer & Malmberg, 2001

Skillnader i regionalt arbets-marknadsläge spelar mindre roll för migrationen. Knytningar till arbete och familj är tillsammans med vistelsetiden i en region och vid ett arbetsställe, de primära förklaringarna till frånvaro av geografisk rörlighet.

Mycket stort antal observationer och detaljerad information om individerna.

Nilsson, 2001 Positiva effekter av migration på inkomster med undantag för kvinnor som bara flyttat en gång under en femårsperiod.

Stort antal observationer och hänsyn taget till många bak-grundsfaktorer.

Studie Resultat Kommentar Nordiska ministerrådet

(2002)

Sverige och Norge skiljer sig åt från övriga nordiska länder genom att de arbetssökande uppvisade högre rörlighet.

Familjeband och vänner på orten viktiga orsaker till att stanna.

Nordiskt forskningsprojekt, medverkan av forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. Enkätun-dersökning.

Olsson, 2002 Positiv effekt av ökad pendling på löner. icke-sysselsatt till arbete eller byte av arbete. Ungefär hälften av flyttningarna verkar inte vara direkt arbetsmarknadsrelaterade.

Studie över aggregerade flytt-strömmar baserad på stort antal observationer med detaljerad de som var sysselsatta som de som var arbetslösa före flyttning.

Registerdata med detaljerad information och ett stort antal observationer.

De flesta studier baserade på större datamaterial och som analyserar rörligheten med hjälp av många förklaringsfaktorer finner att individens arbetslöshet, knytning till arbetsplats eller regionala arbetsmarknadsförhållanden uppvisar förväntade effekter på individens beslut att stanna, pendla eller flytta. Eller så visar de att flyttningarnas effekt på bruttoinkomster är betydande. Det sistnämnda kan antyda att utkomstmöjligheterna är viktiga motiv till flyttning. Teoretiskt kan man komma till slutsatsen att det egentli-gen är kulturutbud, kusiner och stadsarkitektur som fått individer att flytta och att dessa faktorer i sin tur råkar vara korrelerade med bättre utkomstmöjligheter. Min bedömning är dock att resultaten tyder på att utkomstmöjligheterna fortfarande är viktiga motiv för flyttning. Övriga faktorer som påverkar individers välbefinnande spelar själfallet en stor roll och deras relativa betydelse kommer måhända att växa över tiden i takt med att den materiella levnadsstandarden förbättras.

Avslutningsvis pekar de få studierna av pendling på att även denna form av rörlighet har effektivitetshöjande effekter i form av utpendling från regioner med högre arbets-löshet och på stigande löner vid ökad tillgänglighet. Det är märkligt att det fortfarande existerar endast ett fåtal studier över mellanregional pendling i Sverige. Som påpekats tidigare, mellanregional pendling i samband med nyanställning, verkar vara relativt sett mera betydelsefull när det gäller arbetskraftens geografiska rörlighet jämfört med

mi-gration. Tillgången till registerdata med hög kvalitet ger svensk forskning mycket goda möjligeter till intressanta empiriska studier på detta område.