I den första fasen av de äldres åldrande strävar både föräldrar och de vuxna barnen efter ett eget och självständigt boende. Deras vuxna barn har ofta vid denna tidpunkt en hög mobilitet och avstånden mellan dem och de åldrande föräldrarna kan komma att växa. I de äldres tredje fas är däremot
flyttnings-frekvensen låg hos både förälder och vuxna barn, samtidigt som det finns en strävan/önskan att bo närmare varandra (Lin och Rogerson 1995).
Flytta i samband med pensionering
I den generation som står inför pensionering och i den som nyligen pensionerat sig är det många som äger sin bostad. Det innebär att de är i besittning av ett stort kapital som är möjligt att realisera genom försäljning. Många av dem är vid mycket god hälsa och förutsättningarna att kunna föra ett alternativt liv är goda. Det i sin tur betyder att de kan förverkliga sina, kanske nya, boende-preferenser i samband med en flyttning till en ny ort. Litteraturen visar att närvaro av make/make är en västentlig faktor för en sådan flyttning. De nyligen pensionerade paren är fortfarande i så god vigör att de kan besöka sina anhöriga även om de bor långt borta (Litwak och Longino 1987; Warnes och Ford 1995).
Nyblivna pensionärer med en sämre ekonomi har inte samma möjligheter till att genomföra denna typ av flyttning. De bor i regel i subventionerad hyresrätt (”social housing”) och då de flyttar sker det lokalt. De söker sig snarare till bostäder med en lägre boendekostnad än vad de för närvarande har i samband med sin pensionering (Litwak och Longino 1987; Walters 2000). Andra skäl till att flytta i samband med sin pensionering är att de äldre vill komma bort från hög ljudnivå, dålig luft och trängsel som förknippas med de stora städerna.
Detta har dokumenterats vara vanliga skäl främst i USA och Nederländerna (Serow 1987).
Kan man då för svensk del se några tendenser till att andelen flyttare ökar i samband med pensionsåldern? Enligt de refererade svenska studier finns inga sådana förändringar när det gäller lokala flyttningar. Däremot visar Öberg et al.
(1993) på en sådan ökning avseende utflyttning från Stockholmsregionen både för män och för kvinnor.
Flyttningar inom den lokala bostadsmarknaden
De flesta av de äldre personer som flyttar, byter till annan bostad i närheten, endast en mindre grupp äldre personer flyttar långväga (Speare och Meyer 1988; Ekström och Danermark 1993; Golledge och Stimson 1997).
Småhusägare och bostadsrättsinnehavare flyttar mer sällan än dem som hyr sin lägenhet (Lundin 1991). En iakttagelse som även gäller yngre personer. När småhusägarna flyttar från sitt hus är det vanligt att de flyttar till ett annat ägt småhus. Bland de äldre personer som flyttar från sitt ägda småhus byter ungefär hälften till ett annat småhus och ungefär i samma utsträckning byter de som bor i en bostadsrätt till en annan bostadsrättslägenhet (Lundin 1988). De som däremot bor i hyresrätt flyttar i hög grad till en annan bostad med hyresrätt (Lundin 1991; Ekström och Danermark 1993). Även i Storbritannien finner man att de äldre som bor i subventionerad hyresrätt (”social housing”) är de mest mobila (Warnes och Ford 1995). Byte till en bostad med en annan upplåtelseform varierar med den äldres ålder. Bland dem som äger sin bostad
eller har en bostad upplåten med bostadsrätt ökar den relativa övergången till hyresrätt med stigande ålder. Övergången till ägande- och bostadsrätt från hyresrätt sjunker på motsvarande sätt med ökad ålder (Fransson och Borgegård 2002).
I en intervjustudie från Västerås ställdes personer som var över 65 år och som bott i sin villa i över 15 år och som dessutom inte hade några hemmavarande barn, inför frågan om vad som skulle få dem att byta bostad. Det som prioriterades högst var lägenhetsstorlek samt boendekostnad. De ville ogärna byta ner sig mer än med ett eller två rum och boendekostnaden får heller inte vara alltför hög, en ungefärlig fördubbling av vad man betalar i dag ansågs vara som rimligt (Andersson et al. 1992). Andra faktorer som är av betydelse är det geografiska läget, tillgång till uteplats eller balkong samt upplåtelseform. Även den fysiska miljön i form av frihet från trafikstörningar, utformning av närområdet, handikappvänligt och tillgång till uteplats eller balkong är en betydelsefull faktor för valet av bostad.
Demografiska händelser som att föda barn, ungdomar som flyttar hemifrån och par som separerar har en väldokumenterad influens på sannolikheten att byta bostad. Andra händelser som att bli änka eller änkeman har även det en sådan effekt, visar amerikanska studier (Speare och Meyer 1988; Chevan 1995).
I de fall det sker ett bostadsbyte efter det att den ena partnern avlider, så är det mest sannolikt att det sker i nära anslutning till denna händelse. Det är mer vanligt bland dem som hyr sin bostad än bland dem som äger den. En tredjedel av dem som hyr sin bostad flyttar inom ett år, medan tio procent av dem som äger bostaden flyttar inom samma tidsperiod. Sannolikheten att flytta minskar för varje år efter det att den äldre blivit änka eller änkeman (Chevan 1995).
Ekström och Danemark (1993) fann i sin studie av Örebro att det var 1,7 gånger vanligare att flytta bland änkor och änkemän än bland gifta par. Knappt en femtedel av de nyblivna änkorna/änkemännen bytte bostad inom en tvåårs-period.
Nationella och regionala flyttningar
Endast en liten andel av de äldre flyttar utanför kommunen. Ännu färre flyttar utomlands och någon tydlig migrationstrend bland pensionärer som är vanlig i en del andra länder kan inte skönjas, även om det förekommer (Lundmark 1995).
I en del länder är det vanligt att de som är vid god hälsa och ofta har goda pensioner flyttar permanent eller säsongvis till andra orter, där de lever som pensionärer. Ett av de mer kända exemplen återfinns i USA där välbeställda amerikaner flyttar till ”the sunshine states”. Under 1940- och 1950-talen attraherades många äldre till orter i Florida som Miami Beach och S:t Peters-burgh. De flyttningarna karaktäriseras som långväga flyttningar till attraktiva destinationer. Denna typ av flyttningar har en lång historik i Storbritannien, Frankrike och USA (Warnes och Ford 1995). Där kan de äldre ha en behaglig livsstil, där erbjuds till exempel fritidsaktiviteter, nätverk av vänner, angenämt
klimat och lägre boendekostnader (Warnes 1986; Cribier och Kych 1993;
Silverstein 1995; Walters 2000). I närmare tre decennier har det skett en stor utflyttning av äldre personer från London Metropolitan Area till framförallt sydöstra England och främst till orter vid kusten. Regionen kännetecknas av en överrepresentation av socioekonomiskt starka grupper som bor i äganderätt, har haft pension sedan länge, hög inkomst och god hälsa. Flyttningar till regioner med behagligare klimat, ofta vid kusten är vanliga även i Australien och Kanada. Vissa typer av platser är attraktiva för särskilda grupper av äldre personer i en viss generation, men inte i lika hög grad i en annan (Warnes och Ford 1995). Under 1990-talet har rapporterats från flera länder att de pensionerade nu föredrar att flytta till landsbygden eller till små städer i eller i närheten av områden i vackra landskap snarare än till klassiska ”retirement resorts” (Rogers 1992; Warnes 1994).
Bland de motiv som dominerar för flyttare till platser som uppfattas som attraktiva är en strävan efter lugn och ro, ett liv fyllt med mindre stress, en viss typ av miljö och livsstil i åldrarna kring pension (Cribier och Kych 1993;
Warnes och Ford 1995). En flyttning till attraktiva platser kan även vara en flyttning närmare sina vuxna barn, då många även i den yngre generationen lockas till sådana platser. Andra motiv till att flytta till vissa platser vid kusterna uppges vara att man är bekant med dem sedan tidigare, bland annat genom att man vistats där under tidigare års semester eller att man innehar ett fritidshus i dessa trakter (Cribier 1987).
I Sverige är en sådan trend dock inte påtaglig (Lundmark 1995). Det stora flertalet åldras på den ort där de har bott under en längre tid, ofta under sina sista yrkesverksamma år. Andra studier har funnit att en stor del av de äldre som flyttar från Stockholmsregionen flyttar, i oproportionellt hög grad, till mindre orter som Rättvik, Båstad, Åsele, Borgholm, Simrishamn, Leksand etc. (Öberg et al. 1993).
I Sverige har många i den äldre generationen fritidshus. Fritidshuset är en typ av bostad med mycket stor variation i standard och utförande, alltifrån små och omoderna, till stora nybyggda hus, vilka standardmässigt fungerar som vilken permanentbostad som helst. Detta är en form av temporär bostad, såväl på nära avstånd från permanentbostaden som på längre avstånd, eller till och med utomlands. Stjernström visar att närheten till fritidshuset har påverkan på valet av ny bostadsort (Stjernström 1998). Kombinationen av permanentboende och innehavet av fritidshus kan vara intressant att penetrera för gruppen yngre-äldre (Hall och Müller 2004). Bosätter de sig i fritidshuset? Säljer de sin villa och flyttar till en centralt belägen bostadsrätt och fritidshuset får fungera som ersättning för trädgårdsskötsel?
Internationella flyttningar
Äldres flyttningar är även ett transnationellt fenomen (Serow 1987). Det har skett en ökad internationell flyttning från norra till södra Europa under senare år. Hur många som har flyttat är inte helt klarlagt. Den officiella siffran är
förmodligen för låg. Trots att man som medborgare i den Europeiska Unionen har rätt att bosätta sig som pensionär i ett annat EU-land, så är det många som underlåter att registrera flyttningen (Williams et al. 1997). Diskrepansen mellan den faktiska och den officiella siffran beror sannolikt till stor del på att några av dem bor där permanent medan andra även vistas i sitt hemland kortare eller längre perioder och inte därmed betraktas som officiella flyttare (Gustafson 2001).
Varför har då pensionärers flyttning till andra länder ökat? Ett av de vanligaste motiven för att bosätta sig i Medelhavsområdet är det goda klimatet.
Men även faktorer som hör till en viss livsstil som gör att man som äldre kan leva ett lugnare och mer hälsosamt liv påverkar deras beslut att flytta söderut (Warnes et al. 1999). Ett annat motiv är, precis som när det gäller nationella flyttningar, att vissa invandrare vill återvända till sina rötter (Williams et al.
1997).
Förutom de personliga motiven för att äldre flyttar till ett varmare klimat finns det skäl att uppmärksamma förändringar på ett mer övergripande plan.
Antalet yngre pensionärer har ökat i västerlandet under de senaste decennierna.
De har även erfarenheter av att besöka andra länder såväl i sitt förvärvsarbete som i egenskap av turister och har således en viss erfarenhet av andra länder och kulturer (Williams et al. 1997; Gustafson 2001). Dessutom kan skillnaden i huspriser mellan norra och södra Europa vara en förklaring till att pensionärer valt till exempel Spanien och Grekland som sina bostadsorter. Skillnaderna dag är förmodligen mindre om man beaktar den ekonomiska utvecklingen i till exempel Spanien. Därutöver är utgifterna för uppvärmning av bostaden lägre, liksom övriga levnadsomkostnaderna (Williams et al. 1997; Gustafson 2001).
Vissa regioner i Medelhavsländerna svarar väl till ”the search for cultures, landscapes and ways of life which fit the idealized middle-class myths of a lost rurality in northern Europe” (Thrift 1987). En ökad internationell flyttning från norra till södra Europa under senare år kan om den fortsätter innebära en omfördelning av befolkning. Det i sin tur kan få till följd att utgifter i mottagarländerna för vård och omsorg av ett växande antal äldre personer ökar.
Samtidigt betyder det att de är potentiella konsumenter av varor och tjänster i de länderna (Williams et al. 1997). Inom den grupp av äldre som flyttar till andra länder kan man även se de som flyttar säsongvis (Williams et al. 1997). Sådana säsongsflyttningar, menar Cribier (1980), är förstadiet till att bosätta sig i södern för gott.