Inledningsvis ställdes två frågor: Har den åldrande personen anhöriga inom sådant avstånd att de kan ge daglig hjälp och stöd? Vilka faktorer är det som påverkar det fysiska avståndet mellan generationerna?
För att svara på den första frågan om hur långt det är mellan de äldre och deras vuxna barn görs en förenkling så att avståndet enbart beräknas mellan den åldrande modern och det barn som bor närmast. Beräkningarna baseras på samtliga kvinnor över 65 år och att de minst har ett (1) vuxet barn år 2000.
Avståndet mellan moder och barn är beräknat med hjälp av koordinater för den 100-meters ruta där respektive person är bosatt. I de fall den äldre bor i samma fastighet som det vuxna barnet är det beräknade avståndet noll, liksom då mor och barn bor i samma 100-metersruta. Precisionen i de beräknade avstånden är dock tillfyllest för denna analys.
Databasen GEOSWEDE omfattar registeruppgifter för samtliga individer i hela Sverige. Den omfattar även det så kallade generationsregistret inom vilket
det är möjligt att göra kopplingar mellan föräldrar och deras barn. I denna studie omfattas undersökningspopulationen av pensionerade mödrar med vuxna barn. I databasen ingår för 716 268 mödrar år 2000 med uppgifter om såväl modern som om det vuxna barn som bor närmast modern. För sex procent av dem har avstånd inte kunnat beräknas på grund av ofullständiga uppgifter.
Den ackumulerade relativa avståndskurvan visar andelen mödrar fördelat efter avståndet till deras närmaste boende vuxet barn. Hälften av mödrarna har sitt närmaste vuxna barn inom ett avstånd på enbart ett fåtal kilometrar. Drygt 80 procent av de äldre kvinnorna bor inom ett avstånd på 25 km från ett vuxet barn år 2000.
Figur 1. Avståndet år 2000 mellan närmaste vuxna barn och deras mödrar.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
0 6 12 18 24 30 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96
Avstånd moder - närmaste barn, km
Kumulativ procent
För att analysera vilka faktorer som inverkar på avstånden mellan mödrar och vuxna barn i Sverige prövas några av de faktorer som tidigare forskning har uppmärksammat.
Avståndet mellan modern och de vuxna barnen beror bland annat moderns flyttningar respektive barnens flyttningar. Från tidigare gjorda studier vet vi att personernas flyttningsfrekvens varierar med individens ålder. I en analys av modern och det vuxna barnet bör därför både barnets och moderns ålder var en del. Det är även rimligt att tänka sig att ju flera barn modern har desto större är sannolikheten att ett eller flera av barnen bor nära modern. Det är likväl inte givet att modern får den hjälp och det stöd hon behöver av det barn som bor närmast. Sannolikheten ökar att hon har flera barn boende i närhet av sin egen bostad ju fler barn hon har. Därmed ökar också sannolikheten för att hon får lämplig assistans.
Tidigare gjorda studier, främst amerikanska, rapporterar att äldre par har längre avstånd till sina vuxna barn än vad änkor/änkemän har. Genom att det
äldre paret har hjälp och stöd av varandra kan de leva ett självständigt och från sina barn oberoende liv. Resonemanget baseras på tankegången att båda de åldrande föräldrarna är vid god hälsa. I många fall är det inte så, utan kvinnan som ofta är några år yngre än sin make har en bättre hälsa än vad maken har.
Kvinnan blir därför ofta den person som ger sin make det behov av omsorg han fordrar. Eftersom den kommunala hemtjänsten numer har en vårdande roll och därför inte kan anlitas för sådana dagliga sysslor som städning, läggning av maken etc. kan arbetsbelastningen för makan bli tung. Om vi utgår från Litwak och Longinos teori om att det är de äldres hälsa som påverkar deras beslut att flytta eller inte, så ger sannolikt ovanstående situation ett incitament för att flytta närmare något av sina vuxna barn. Det är emellertid inte möjligt att pröva hälsans betydelse för de äldres rörlighet inom denna studies ram på grund av brist på lämpliga uppgifter. Vi har således en situation där vi kan förvänta oss dels att de åldrande föräldrarna för ett, av sina vuxna barn, självständigt och oberoende liv, dels att de bor nära sina vuxna barn pga. att behöver sina vuxna barns stöd. En analys av effekten av kvinnans familjesituation på avståndet till vuxet barn förväntas därför vara svagt.
I litteraturen finns många belägg för skillnader i andelen flyttningar för dem som bor i olika upplåtelseformer givet faktorer som genus och ålder. För många är deras identitet knuten till det egna huset. Huset har ett värde i sig, ett instrument för att kunna förverkliga ett, kanske långsiktigt, livsprojekt (Almqvist 2004). Det är därför rimligt att anta att det svårt att bryta upp från ett sådant hem. För en äldre person är det under sådana omständigheter rimligt att anta att det är svårare att bosätta sig i annan miljö, än för en person som t ex hyr sin bostad. Det finns därför skäl att pröva effekten av såväl moderns som det vuxna barnets boendeform på avståndet dem emellan.
Möjligheten för de vuxna barnen att göra en yrkeskarriär i den egna hembygden är beroende på den lokala och regionala arbetsmarknadens storlek och innehåll. Ju större och befattningsrikare arbetsmarknaden på orten är, desto större är chansen för en yrkesspecialiserad eller högutbildad person att göra en karriär på orten. Det innebär att incitamentet för att flytta är lägre än vad annars skulle vara fallet. Det innebär att i regioner med en hög befattningstäthet, vilket innebär färre flyttningar, är rimligen även avståndet till de åldrande föräldrarna lägre än i regioner med låg befattningstäthet. En annan faktor som kan ha betydelse är det vuxna barnets position i yrkeskarriären. Ju längre det vuxna barnet kommit i yrkeskarriären desto troligare är det att han/hon även har flyttat till andra orter en eller flera gånger. Ovanstående resonemang innebär tre saker.
Den ena är att ju högre yrkesspecialiserad eller högutbildad det vuxna barnet är desto längre kan vi förvänta oss att avståndet är till modern. Det andra är att det även bör finnas en geografisk dimension involverad i analysen. De regionala arbetsmarknaderna i landet innehåller stora variationer i mängden kvalificerade befattningar. I analysen ingår därför samtliga län grupperade i sju kategorier. De är kategoriserade efter respektive läns tätortsgrad.
I diskussionen om anhörigvård hävdas det att det i regel är döttrarna som är de som ger hjälp till sina åldrande föräldrar samt att det är de som bor närmast. I
analysen bör därför ingå huruvida det närmaste barnet är en son eller dotter.
Hjälpen kan ju även vara riktad åt andra hållet, det vill säga det är den pensionerade modern som ger viss assistans till sina vuxna barn genom till exempel barnpassning. Avståndet mellan barn och moder kan således vara relaterat till barnets familjesituation.
Analys
Analysen baseras på hur många av de åldrande mödrarna som har ett vuxet barn inom ett givet avstånd. Resultaten från analysen tolkas som sannolikheten att en moder har ett vuxet barn inom ett avstånd på 50 km, 20 km, 5 km, 2 km respektive 1 km. Analysen anger de logaritmerade oddsen för att en mor har ett vuxet barn bosatt inom ett givet avstånd från modern, givet att den äldre kvinnan har minst ett barn. Oddsen för att ett vuxet barn är bosatt inom ett givet avstånd varierar med skilda attribut hos modern respektive det vuxna barnet, se nedanstående förteckning. Beräkningarna är gjorda på ett tvärsnitt av data år 2000.
Tabell 1. Variabler för moderns respektive det vuxna barnet år2000 samt
dess index.
Variabel Variabelnamn Typ av
variabel Age00k5M Moderns ålder, 5
åldersklasser
CSex Barnets genus Kategori
Cfam00 Barnets
familjetyp Kategori Cutbt00 Barnets utbildningsnivå, antal
år
Konti-nuerlig Cten01 Upplåtelseform: barnets
bostad Kategori Cage00k3 Barnets ålder, 3
åldersklasser Kategori
Tabell 2. Kategorivariablernas värden.
Variabel Kategorivariablerna kan anta följande värden CSex 1=Man; 2= Kvinna
Kb_G5b 1=Stockholm 2=Skåne,Uppsala, Östergötland, V:a Götaland,
3=Södermanland, Västmanland, Jönköping 4=Halland, Örebro, Västerbotten,
5=Blekinge, Kronoberg,
6=Värmland, Kalmar, Gotland, Gävleborg, Västernorrland,
7=Dalarna, Jämtland, Norrbotten
Cfam00 1=Ensamstående med barn
2=Enboende 3=Gift, sammanboende med barn 4=Gift, sammanboende utan barn
Fam00M 1=Ensamstående; 2=Par Cten01 1=Äganderätt; 2=Bostadsrätt; 3=Hyresrätt
Ten01M 1=Äganderätt; 2=Bostadsrätt; 3=Hyresrätt Cage00k3 1= -39 år; 2= 40-54 år; 3= 55- år
Age00k5M 1=65-74; 2=75-79; 3=80-84; 4=85-89; 5=90- år
Analysen är gjord i två steg. I det första steget prövas de faktorer som enligt teori och tidigare studier har effekt på avståndet mellan mödrar äldre än 65 år och deras vuxna barn. De faktorer som här har minst påverkan på sannolikheten att ha ett vuxet barn inom 50 km utgår från vidare analys. Avsikten med detta förfarande är att skapa en analys som är en avvägning mellan att göra den analytiska modellen så enkel som möjligt och å andra sidan göra den så innehållsrik att den berättar någonting för oss.
Förklaringsfaktorerna moderns antal barn och det län hon är bosatt i respektive det vuxna barnets utbildning och genus, förekommer i modell A till D. Det är faktorer som ges ett starkt teoretiskt stöd i litteraturen. Estimaten skall tolkas så att höga positiva värden ökar sannolikheten för att en moder har et vuxet ban inom 50 km. Ett exempel på en faktor som har stark inverkan på denna sannolikhet är den geografiska faktorn. Sannolikheten är högst väsentligt större att modern har sitt närmsta barn inom 50 km om hon bor i Stockholms län än om hon bor i Norrbottens län. På motsvarande sätt så tolkas höga negativa värden så att de minskar sannolikheten. Ett exempel på det senare är barnets utbildning. Det resultatet är som förväntat negativt, det vill säga ju fler utbildningsår barnet har desto mindre är sannolikheten att det vuxna barnet är bosatt inom 50 km från modern.
Resultaten från det första steget i analysen ger vid handen att moderns familjesituation, som förväntat, har en liten inverkan på avståndet. Parameter-estimaten är visserligen signifikanta men nära noll. Så är även fallet med moderns ålder.
I den fortsatta analysen, steg två, prövas hur bra olika faktorer hos modern respektive det vuxna barnet samvarierar med avståndet dem emellan. Modell 1 visar effekten av de olika faktorernas betydelse för att avståndet mellan moder och vuxet barn är inom 50 km, modell 2 inom 20 km etc. Resultatet från denna analys redovisas i tabell 4 som visar parameterestimaten från den logistiska regressionen för de faktorer som har störst inverkan på avståndet år 2000.
Förutom att moderns antal barn har en icke obetydlig effekt har även den regionala tillhörigheten stark inverkan på avståndet. Skillnaderna mellan de olika regionerna är betydligt mindre för modellen som beräknar sannolikheten att ha ett vuxet barn inom 1 km än för motsvarande modell inom 50 km. Detta kan tolkas så att skillnaderna mellan olika regioner i Sverige är små när det gäller den lokala aspekten på närheten till sina barn. Det är dock intressant att notera att parametern för Stockholm byter tecken, det vill säga sannolikheten är mindre i Stockholm att ha sitt vuxna barn inom 1 km än i till exempel Jönköpings län. En tolkning är att det inte är enbart arbetsmarkandens storlek och innehåll som har betydelse utan även bostadsmarknadens utseende.
Resultaten visar även att barnens utbildningsnivå har förväntad effekt för samtliga modeller.
Parameterestimatet för moderns boende har en förväntad effekt. Om hon äger sin bostad minskar det sannolikheten att hon har ett vuxet barn inom 50 km.
Däremot har boendeformer en relativt hög effekt i modell 5, det vill säga den lokala modellen. I den analysen är det snarare så att om hon äger sin bostad så ökar det sannolikheten att hon har ett barn inom 1 km. Förmodligen beror detta på att modern bor i samma bostadsområde som hennes barn.
Ett icke förväntat resultat är barnets genus. Sannolikheten att det är en son som bor närmast modern är något större än att det är en dotter. Det behöver dock inte tolkas så att det är det närmaste barnet som ger modern erforderligt stöd och hjälp. Resultatet strider mot vad tidigare forskning visat. Är detta en effekt av att män flyttar färre gånger än kvinnorna eller att mäns flyttavstånd är kortare än kvinnornas? Resultatet visar på att ytterligare forskning krävs.
Barnets ålder har en stor effekt i den utpräglade regionala modellen, modell 1. Sannolikheten att barnet finns inom 50 km är betydligt större om barnet är yngre än 40 år än om barnet är i sextioårsåldern. Denna ålderseffekt är knappt synligt på lokal nivå. Det stärker tesen att om inte det vuxna barnet har flyttat närmare modern innan det träder in i den seniora åldern så är sannolikheten låg att den åldrande modern och det vuxna barnet kommer att bosätta sig närmare varandra. Det vuxna barnets beslut att inte flytta beror på en rad faktorer. Se tidigare kapitel. Ett av flera motiv kan vara att de väljer att bo kvar därför att deras egna barn fortfarande bor kvar i samma stad som föräldrarna.
Tabell 3. Steg 1 – Parameterestimat för fyra modeller med skilda uppsättningar av förklaringsvariabler för avståndet mellan moder och vuxet barn. Analysen är utförd med hjälp av logistisk regression.
Modell A Modell B Modell C Modell D inom 50km B Sig. B Sig. B Sig. B Sig.
Intercept 2,669 0,000 2,585 0,000 2,552 0,000 2,407 0,000 NRBARN 0,637 0,000 0,627 0,000 0,647 0,000 0,623 0,000 CUTBTD00 -0,229 0,000 -0,238 0,000 -0,238 0,000 -0,235 0,000 CSEX=1 0,073 0,000 0,100 0,000 0,072 0,000 0,070 0,000 CSEX=2 0,000 . 0,000 . 0,000 . 0,000 . KB_G5B=1 1,791 0,000 1,818 0,000 1,895 0,000 1,803 0,000 KB_G5B=2 0,879 0,000 0,894 0,000 0,885 0,000 0,883 0,000 KB_G5B=3 0,409 0,000 0,417 0,000 0,399 0,000 0,410 0,000 KB_G5B=4 0,436 0,000 0,441 0,000 0,411 0,000 0,435 0,000 KB_G5B=5 0,475 0,000 0,473 0,000 0,435 0,000 0,479 0,000 KB_G5B=6 0,231 0,000 0,239 0,000 0,218 0,000 0,234 0,000 KB_G5B=7 0,000 - 0,000 . 0,000 . 0,000 .
CFAM00=1 - - 0,584 0,000 - - - - CFAM00=2 - - -0,088 0,000 - - - - CFAM00=3 - - 0,295 0,000 - - - - CFAM00=4 - - 0,000 . - - - - FAM00M=1 - - -0,023 0,005 -0,063 0,000 0,025 0,004 FAM00M=2 - - 0,000 . 0,000 . 0,000 . CTEN01=1 - - - - 0,422 0,000 - - CTEN01=2 - - - - 0,062 0,000 - - CTEN01=3 - - - - 0,000 . - - TEN01M=1 - - - - -0,063 0,000 - - TEN01M=2 - - - - 0,107 0,000 - - TEN01M=3 - - - - 0,000 . - - CAGE00K3=1 - - - - - - 0,436 0,000 CAGE00K3=2 - - - - - - 0,359 0,000 CAGE00K3=3 - - - - - - 0,000 . AGE00K5M=1 - - - - - - 0,045 0,038 AGE00K5M=2 - - - - - - 0,059 0,005 AGE00K5M=3 - - - - - - 0,061 0,003 AGE00K5M=4 - - - - - - 0,079 0,000 AGE00K5M=5 - - - - - - 0,000 .
McFadden R2 0,128 0,135 0,136 0,131
Tabell 4. Parameterestimat från logistisk regression för faktorer som har inverkan på avståndet mellan åldrande moder och det närmaste vuxna barnet, år 2000.
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Variabler inom 50km inom 20km inom 5km inom 2km inom 1km
B Sig. B Sig. B Sig. B Sig. B Sig.
Intercept 2,228 0,000 1,507 0,000 0,733 0,000 0,418 0,000 -0,219 0,000 NRBARN 0,629 0,000 0,526 0,000 0,403 0,000 0,350 0,000 0,282 0,000 KB_G5B=1 1,897 0,000 1,293 0,000 0,074 0,000 -0,201 0,000 -0,283 0,000 KB_G5B=2 0,891 0,000 0,567 0,000 0,085 0,000 0,015 0,157 -0,056 0,000 KB_G5B=3 0,405 0,000 0,341 0,000 0,113 0,000 0,131 0,000 0,031 0,032 KB_G5B=4 0,414 0,000 0,281 0,000 0,081 0,000 0,055 0,000 -0,017 0,223 KB_G5B=5 0,444 0,000 0,308 0,000 0,060 0,000 0,006 0,739 -0,037 0,032 KB_G5B=6 0,223 0,000 0,166 0,000 0,008 0,495 0,001 0,904 -0,049 0,000 KB_G5B=7 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 . TEN01M=1 -0,121 0,000 -0,180 0,000 -0,095 0,000 0,002 0,777 0,286 0,000 TEN01M=2 0,089 0,000 0,105 0,000 0,090 0,000 0,052 0,000 -0,054 0,000 TEN01M=3 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 . CSEX=1 0,098 0,000 0,156 0,000 0,156 0,000 0,151 0,000 0,201 0,000
CSEX=2 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 .
CAGE00K3=1 0,437 0,000 0,401 0,000 0,223 0,000 0,158 0,000 0,052 0,000 CAGE00K3=2 0,299 0,000 0,226 0,000 0,088 0,000 0,039 0,000 -0,080 0,000 CAGE00K3=3 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 . CFAM00=1 0,625 0,000 0,675 0,000 0,763 0,000 0,848 0,000 1,129 0,000 CFAM00=2 0,006 0,650 0,005 0,680 0,018 0,059 0,008 0,390 0,019 0,065 CFAM00=3 0,150 0,000 0,208 0,000 0,219 0,000 0,206 0,000 0,252 0,000 CFAM00=4 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 . CUTBTD00 -0,245 0,000 -0,187 0,000 -0,119 0,000 -0,114 0,000 -0,117 0,000 CTEN01=1 0,455 0,000 0,148 0,000 -0,242 0,000 -0,267 0,000 -0,288 0,000 CTEN01=2 0,098 0,000 0,081 0,000 0,042 0,000 0,020 0,043 -0,019 0,071
CTEN01=3 0,000 . 0 . 0 . 0 . 0 .
McFadden R2 0,143 0,104 0,065 0,062 0,07
Däremot är det så att barnets familjesituation är betydligt viktigare i den lokala modellen, modell 5, än i den regionala, modell 1. Framförallt är sannolik-heten hög att det vuxna barnet är bosatt inom 1 km från modern om det vuxna barnet är en ensamstående förälder. En rimlig gissning är att detta är en slags barnvaktseffekt. Analysen ger vid handen att även då det vuxna barnet är gift och har barn så är estimaten högre än för motsvarande effekt utan barn.
Det vuxna barnets boendeform är också intressant att studera närmare. Om hon eller han äger sin bostad så ökar det sannolikheten att modern har sitt barn
bosatt inom 50 km. För den lokala modellen, modell 5, har denna faktor motsatt effekt. Här ökar sannolikheten om barnet bor i hyresrätt. Detta kan ju tolkas så att de flesta av de åldrande mödrarna bor i hyresrätt och om det vuxna barnet också bor i hyresrätt så bor de i samma område.
Delmodellernas förklaringsgrader är överlag låga. Det gäller framför allt de lokala modellerna. Det indikerar att det på den lokala nivån finns faktorer som har betydelse för avståndet mellan åldrande moder och vuxet barn som denna analys inte lyckats fånga. Fortsatt forskning inom områden får visa vilka faktorer detta är. Det väsentliga för analysen är dock att förklaringsvariablerna är signifikanta. Det pekar på att det är faktorer som har en icke obetydligt inverkan på variationen av avstånden mellan de åldrande mödrarna och deras vuxna barn.
Sammanfattning och diskussion
Andelen äldre kommer successivt att öka under de kommande decennierna.
Landstings- och kommunförbunden bedömer att deras resurser inte kommer att öka i samma utsträckning. Anhöriga och närstående har fått en allt viktigare roll i stödet till den åldrande befolkningen. Sannolikt kommer kravet på att anhöriga skall ge dagligt stöd att öka ytterligare. En förutsättning för att det skall vara möjligt för en anhörig att ge hjälp i den äldres bostad är att hon eller han bor nära sina åldrande föräldrar.
Svenska data för år 2000 visar att majoriteten av de åldrande mödrarna har minst ett vuxet barn inom 20 km. Emellertid finns det en stor variation mellan t ex olika boenderegioner. Den regionala dimensionen är viktig för att förstå skillnaderna i avstånd mellan mor och barn. Det är främst i storstadslänen som mödrarna har störst sannolikhet att finna sina vuxna barn inom 20 km, ett avstånd inom vilket det är rimligt att kunna få stöd och hjälp när så krävs.
Resultaten visar även på att ju fler vuxna barn modern har desto högre är sannolikheten att något av barnen bor nära. Det vuxna barnets utbildningsnivå pekar däremot i motsatt riktning. Effekten av barnets familjesituation är starkare lokalt än regionalt. Resultaten pekar på en barnvaktseffekt såtillvida att sannolikheterna är högre att åldrande moder och vuxna barn bor nära varandra om de vuxna barnen har egna barn. Det är framförallt tydligt då det vuxna barnet är en ensamstående förälder.
I den lokala modellen är effekten av moderns upplåtelseform stor i de fall hon äger sin bostad. Om vi samtidigt beaktar barnets upplåtelseform finner vi att kombinationen med att det vuxna barnet hyr sin bostad ger en sammanlagd hög sannolikhet att barn och mor bor nära varandra. I det omvända fallet, då modern hyr sin bostad och barnet äger är däremot sannolikheten att de bor nära varandra avsevärt lägre. De skilda resultaten av kombinationseffekterna indikerar att då modern äger sin bostad så bor hon i en viss typ av bostadsområde. Medan om barnet äger sin bostad så bor han eller hon i en annan typ av område. Denna skillnad kan vara en effekt av skillnader i
strukturen av upplåtelseformer mellan olika bostadsområden och områden byggda under skilda tidsepoker med olika blandning av hus och upplåtelse-former. Resultaten indikerar således på att även bostadsmarknadens utseende har viss betydelse för avstånden mellan mor och barn. Jämförelse med tidigare forskning, såväl svensk som internationell, visar att det finns påfallande stora likheter, som t ex att den geografiska effekten, liksom moderns boendeform och antalet vuxna barn och deras utbildningsnivå.
Referenser
Almqvist, A. (2004) Drömmen om det egna huset. Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Clark, R.L. & Wolf, D.A. (1992) “Proximity of children and elderly migration”.
in Rogers, A. (ed.) Elderly Migration and Population Redistribution.
A Compartive Study. London: Belhaven Press.
Ekström, M. & Danermark, B. (1993) "Migration Patterns and Migration Motives Among the Elderly", Scandinavian Housing & Planning Research, Vol 10, No 2, sid 75-89.
Gaunt, L. (1987) Familjekretsen - bosättning, umgänge och omsorg. Gävle:
Statens institut för byggnadsforskning.
Jennbert, K. & Molin, R. (2003) Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Lin, G. & Rogerson, P.A. (1995) Elderly Parents and the Geographic Availability of Their Adult Children, Research on Aging,
Vol 17, No 3, sid 303-331.
Litwak, E. & Longino, C. (1987) Migration Patterns Among the Elderly: A Developmental Perspective. The Gerontologist, Vol 27, No 3, sid 266-272 Rogerson, P.A., Burr, J.A. & Lin, G. (1997) Changes in Geographic Proximity
between Parents and their Adult Children, International Journal of Population Geography, Vol 3, sid 121-136.
Silverstein, M. (1995) Stability and Change in Temporal Distance between the Elderly and Their Children, Demography, Vol 32, No 1, sid 29-45.
SOU 1956:1 (1956) Åldringsvård. Betänkande av 1952 års åldringsvårdsutredning. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2002:29 (2002) Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring.
Stockholm: Socialdepartementet.
Sundström, G. (1987) A Haven in a Heartless World? Living With Parents in Sweden and the United States, 1880-1982, Continuity and Change, Vol 2, No 1, sid 154-187.
Teeland, L. (1978) Keeping in touch. The relation between old people and their adult children. Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Warnes, A.M. (1986) The Residental Mobility Histories of Parents and Children, and Relationships to Present Proximity and Social Integration, Environment and Planning A, Vol 18, sid 1581-1594.
8. Bostäder i närområdet för äldre i villa
Urban Fransson och Thomas Niedomysl
De flesta äldre bor i eget boende. De bor i bostäder med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. De är bosatta i stadens centrum, i småhusområdena och på landsbygden. Många av de äldre har det gemensamt att de önskar ha ett självständigt boende så länge det är möjligt. De vill helst bo i den närmiljö de lärt känna sedan många år. Äldrepolitiken ger genom bostadstillägg för pensionärer ökade ekonomiska förutsättningar för detta (Socialdepartementet 1998).
En stor del av morgondagens pensionärer bor i dag i våra villaområden. Om de beter sig som dagens pensionärer så kommer de förmodligen att bo kvar i
En stor del av morgondagens pensionärer bor i dag i våra villaområden. Om de beter sig som dagens pensionärer så kommer de förmodligen att bo kvar i