Hur många hyreslägenheter finns det i den äldres närområde? Med äldre avses här personer som är 80 år gamla eller äldre. Antalet bostäder betraktas här som ett mått på antalet potentiellt vakanta bostäder. Ju fler bostäder, desto högre är sannolikheten att en lägenhet blir vakant och att en pensionär kan ta den i anspråk.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
0 5 10 15 20 25 30 35
Avstånd från centrum, km (Gävle) Kvot
Figur 1. Potentiellt utbud av hyresrätter för äldre i ägda småhus i Gävle år 2000. Kvoten mäter antalet hyreslägenheter per äldre småhus-ägare i SAMS-område fördelat över avståndet till centrum.
Diagrammet (figur 1) visar det potentiella utbudet av hyresrätter för en äldre person som bor i ägt småhus i till exempel Gävle. Kvoten anger antalet hyreslägenheter per äldre i äganderätt inom närområdet. Med närområde avses det SAMS-område som de äldre för närvarande bor i24. Som det potentiella utbudet av hyreslägenheter betraktas alla lägenheter där det bor personer yngre än 65 år. I vissa områden bor få äldre eller inga alls i äganderätt. I andra finns det få hyresrätter. Sådana områden har tilldelats kvoten noll. Det gäller ungefär en fjärdedel av alla områden.
I Gävle ser vi att bristen på överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan är särskilt stor i områden som Fridhem och Hemlingby (se tabell B1 i bilaga). I de områdena är efterfrågan vida större än utbudet. Det är områden som kännetecknas av många ägda småhus med liten variation av andra hustyper. I det centrumnära Nynäs med sin gamla villabebyggelse har de äldre däremot ett högt potentiellt utbud av hyresrätter i sin närhet. I tabell B1 – B3 i bilaga återfinns motsvarande uppgifter för varje SAMS-område i Gävle, Norrköping och Örebro.
24 Ett SAMS-område (Smart Area Market Statistics) är ett mindre område i en kommun.
En medelstor kommun har ungefär mellan 50 och 100 SAMS-områden.
Områden som inte har äganderätter och/eller hyresrätter är ej med i samman-ställningen, liksom i de områden där det inte bor invånare äldre än 80 år.
Kategorin ”få” för äldre i äganderätt innehåller upp till fem ägda småhus,
”medel” mellan fem och femton och ”många” från femton och uppåt per kommun. Motsvarande kategorier för hyresrätt är upp till femtio; mellan femtio och tvåhundrafemtio och från tvåhundrafemtio och uppåt. Sammanställningen baseras på 189 SAMS-områden i Gävle, Norrköping och Örebro.
I de fall efterfrågan på alternativa bostäder är stor, det vill säga det är många äldre som bor i äganderätt och antalet hyresrätter är få i SAMS-området föreligger det en brist på alternativa bostäder för de äldre. Den motsatta situationen gäller för områden där det bor få äldre i äganderätt och där det finns många hyresrätter.
I nio (18 procent) av Gävles SAMS-områden bor det mer än femton pensionärshushåll, 80 år och äldre, i ägda småhus och som har ett potentiellt utbud av mellan en och femtio hyresrätter i sitt eget SAMS-område. Av tabell 3 framgår vidare att i de femton områden där det bor många äldre hushåll är det bara ett område (2 procent) som har potentiell tillgång till många hyresrätter.
Situationen ser betydligt ljusare ut för de äldre som ha få konkurrenter om hyresrätterna. I Gävles fall finns det fyra sådana områden (8 procent) där det bor få äldre i områden som har ett stort utbud av hyresrätter.
Resultaten visar att situationen är likartad i de tre undersöknings-kommunerna. En av avvikelserna man kan notera är dock att i Norrköping är det 13 procent av områdena där det bor få äldre i områden som har ett stort utbud av hyresrätter.
Tabell 3. Överskott respektive underskott av lämpliga alternativa bostäder för äldre i deras närområde i Gävle år 2000.
Gävle Hyresrätt (ej äldre)
Äldre i äganderätt Få Medel Många N=
(1-50) (51-250) (250-) Få (1-5) 6,0 % 12,0 % 8,0 %
Medel (6-15) 22,0 % 14,0 % 8,0 % Många (16- ) 18,0 % 10,0 % 2,0 %
100,0 % 50
Tabell 4. Överskott respektive underskott av lämpliga alternativa bostäder för äldre i deras närområde i Norrköping år 2000.
Norrköping Hyresrätt (ej äldre)
Äldre i äganderätt Få Medel Många N=
(1-50) (51-250) (250-) Få (1-5) 10,0 % 1,7 % 13,3 %
Medel (6-15) 16,7 % 6,7 % 10,0 % Många (16- ) 20,0 % 15,0 % 6,7 %
100,0 % 60
Tabell 5. Överskott respektive underskott av lämpliga alternativa bostäder för äldre i deras närområde i Örebro år 2000.
Örebro Hyresrätt (ej äldre)
Äldre i äganderätt Få Medel Många N=
(1-50) (51-250) (250-)
Få (1-5) 21,5 % 2,5 % 7,6 % Medel (6-15) 30,4 % 10,1 % 3,8 % Många (16- ) 19,0 % 5,1 % 0,0 %
100,0 % 79
I 19 procent av alla områdena i de tre kommunerna finns det ett stort underskott på hyresbostäder (se tabell 6). Om vi betraktar alla celler i den nedre vänstra delen om diagonalen som uttryck för underskott, så har drygt hälften av områdena ett underskott av potentiella hyresrätter för de äldre som nu bor i småhus.
Tabell 6. Överskott respektive underskott av lämpliga alternativa bostäder för äldre i deras närområde i samtliga
kommuner år 2000.
Alla komuner Hyresrätt (ej äldre)
Äldre i äganderätt Få Medel Många N=
(1-50) (51-250) (250- ) Få (1-5) 13,8 % 4,8 % 9,5 %
Medel (6-15) 23,8 % 10,1 % 6,9 % Många (16- ) 19,0 % 9,5 % 2,6 %
100,0 % 189
Resultaten från denna studie visar att finns en obalans mellan en tänkbar efterfrågan av de allra äldsta, som fortfarande bor i ägda småhus, och ett potentiellt utbud av hyreslägenheter i det närområde som de äldre för närvarande bor i. Denna obalans förefaller vara likartad i de tre
undersöknings-kommunerna. Det är inte heller särskilt överraskande att finna att möjligheterna minskar med ökat avstånd från centrum.
De äldre vill helst bo i den närmiljö de lärt känna sedan många år, vilket också stöds av utformningen av den nationella äldrepolitiken. Förutsättningarna för de äldre där funktionsförmågan reducerats att bo kvar i sitt småhus, baseras på den hjälp och stöd som anhöriga kan ge för att sköta och underhålla fastigheten. Under en övergångstid kan alternativt sådana tjänster köpas in. I de fall den äldre med nedsatt funktionsförmåga önskar byta till en bostad som är bättre lämpad, finns få alternativ att välja mellan i närområdet.
Är alternativet att komplettera de nuvarande villaområdena med nybyggda bostäder så att de som inte längre kan sköta sitt hem och sin trädgård utan hjälp kan flytta till en alternativ bostad, lämplig för äldre, i närheten av deras nuvarande boende i en situation där den offentliga omsorgen inte förväntas öka i samma utsträckning som ökningen av antalet äldre (Jennbert och Molin 2003)?
Referenser
Andersson, S., Borgegård, L-E., Eriksson, B., Siksiö, O. & Waller, E. (1992) Då kan jag springa ner på stan - Om medelålders småhusägarhushålls prioriteringar i framtida boende. Statens institut för byggnadsforskning, Gävle och Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
Borgegård, L-E. (1991) Äldreboende i Västerås: Sammanfattning av ett forskningsprojekt. Gävle: SIB:35.
Borgegård, L-E. & Fransson, U. (2000) Äldres boende och flyttningar. Om valmöjligheter och behov. Arbetsrapport nr 36, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
Engström-Henecke, B. (1989) Småhusboende och kvarboende i "tomma reden".
Gävle: Statens institut för byggnadsforskning.
Fischer, P.A. & Malmberg, G. (2001) Settled People Don’t Move: On Life Course and (Im)Mobility in Sweden. International Journal of Population Geography, Vol 7, No 5, sid 357-371.
Herbert, D. T. & Thomas, C. J. (1990) Cities in Space: City as Place. London:
David Fulton Publishers.
Jennbert, K. & Molin, R. (2003) Äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 90-talet. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Lundmark, C. (1995) Pensionärernas flyttningar över kommungräns i Sverige under perioden 1972-1992. Umeå: Kulturgeografiska Institutionen, Umeå universitet.
Lundqvist, L. J. (1988) Housing Policy and Tenures in Sweden. The Quest for Neutrality. Aldershot.
Paulsson, J. (1985) ”De äldre”, i Thiberg, S.(red) Bostadsboken. Statens råd för byggnadsforskning.
Socialdepartementet (1998) Proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. Socialdepartementet.