ALTERANTIVENS BIDRAG TILL MÅLUPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL

I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål som beslutades av Riksdagen år 1999 (förutom målet Rikt växt- och djurliv som beslutades år 2005). De nationella miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur-och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.

Miljömålen är generationsmål där ambitionen är att lämna över en bättre miljö till kommande generationer och siktar på att vara uppnådda till år 2020. Målet om begränsad klimatpåverkan är satt att nås till år 2050.

Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal delmål som indikerar hur problembilden ser ut och som mer konkret talar om vad som behöver göras för att uppnå miljökvalitetsmålet. De nationella miljökvalitetsmålen och delmålen har anpassats till regionala förhållanden av Länsstyrelsen i respektive län. Sigtuna kommun ska bidra till att uppfylla de nationella miljömålen. De nationella och regionala miljömålen har anpassats till de förhållanden som råder i Sigtuna kommun.²³ Följande miljökvalitetsmål har bedömts beröras av detaljplaneförslaget:

· Begränsad klimatpåverkan

· Ingen övergödning

· Levande sjöar och vattendrag

· Levande skogar

· Ett rikt odlingslandskap

· God bebyggd miljö, samt

· Ett rikt växt- och djurliv

Definitioner och preciseringar av de sexton nationella miljökvalitetsmålen finns på Miljomalsportalen (www.miljomal.se).

8.1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Sigtuna kommun ska bidra till att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,

livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Utsläppen av koldioxid från all verksamhet inom Sigtuna kommuns geografiska område (exklusive utrikes flyg) ska år 2020 vara minst 40 procent lägre än år 1990.

Koldioxid från fossila bränslen är den överlägset dominerande växthusgasen i Sigtuna kommun. Den står för ca 85 % av de sammanlagda utsläppen av

växthusgaser. Utsläppen kommer främst från väg- och flygtrafik. Koldioxidutsläppen beräknas (exklusive utrikes flyg) ha minskat med 25 % från 1990 till 2007.²⁴

23Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna kommun

24Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna

Bedömning: Detaljplanen bedöms påverka målet negativt då utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxider sker dels under genomförandet av detaljplanens intentioner i samband med byggnation och anläggningsarbeten, och dels i då mängden trafik i området förväntas öka. Ökad frekvens av

transportrörelser till och från området kommer att medföra högre koldioxidutsläpp från transportsektorn, vilket i sin tur motverkar måluppfyllelse.

De planerade stickspåren skapar dock förutsättningar för att samordna transporter på järnväg. Detta kan i förlängningen ge miljövinster då tåg generar mindre utsläpp än lastbilar. Nyttan med järnvägstrafiken bedöms överväga mer än de negativa konsekvenserna av ökade transporter till och från planområdet.

8.2 INGEN ÖVERGÖDNING

I Sigtuna kommun ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Utsläpp från avlopp, lantbruk och trafik dominerar som orsak till övergödningen i Sigtuna kommun.²⁵

Bedömning: Detaljplaneförslaget kommer att leda till ökad avrinning av dagvatten samt ökad föroreningsbelastning. Med föreslagna åtgärder minskar

föroreningsbelastningen på recipienterna jämfört med referensalternativet, vilket innebär att vattenstatusen i Rosersbergsbäcken och Märstaån förbättras och inte riskeras att försämras. Inte heller bedöms planförslaget försvåra möjligheten med att uppnå miljökvalitetsnormerna för Märstaån.

För Märstaån gäller ett undantag från kravet att uppnå god status för kvicksilver.

Beräkningarna visar på en ökad kvicksilverbelastning från området vilket är i strid mot försämringsförbudet. Det är svårt att bedöma hur denna påverkan ska

värderas, då orsaken till höga kvicksilverhalter i hög grad beror på förhållanden som Sverige inte kan påverka (atmosfärisk deposition) och då Vattenmyndigheten inte redovisar några åtgärder för att förbättra kvicksilversituationen avseende lokala källor.

Med hänsyn till att samtliga övriga parametrar förbättras, att det sker ytterligare en reduktion innan flödet når Märstaån samt att beräkningar är utförda med

konservativa antaganden görs bedömningen att planförslaget medverkar till att miljömålet uppnås.

8.3 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ekosystemens naturliga produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och

vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.

25

Sjöar och vattendrag inom Sigtuna kommun är i stor utsträckning påverkade av tidigare sjösänkningar och övergödning.²⁶

Bedömning: Den nya detaljplanen innebär att Rosersbergsbäcken avses flyttas för att verksamhetsområdet ska få plats med framtida exploatering. Att helt återskapa bäcken och dess vattenmiljö till dess ursprungliga situation, innan mänsklig

påverkan, är inte möjlig, men det bedöms att kunna gå att skapa en stor förbättring från dagens situation där bäcken är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet. Nya miljöer kommer att skapas i ett mer västligt läge. Rosersbergsbäcken får ett mer meandrande lopp vilket kan gynna vattenanknutna livsmiljöer. Planförslaget bedöms medverka till måluppfyllelse.

8.4 LEVANDE SKOGAR

I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas. Den biologiska mångfalden ska samtidigt bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Det gäller även i de fall skogen utnyttjas som förnybar naturresurs.

Skogen i Sigtuna kommun är en viktig förnybar naturresurs och är värdefull för den biologiska mångfalden och för rekreation. Skogen i Sigtuna kommun ägs av staten, kommunen och av privata markägare.²⁷

Bedömning: Detaljplaneförslaget medför att skogen inom området delvis försvinner och möjligheterna till att nyttja området som rekreationsområdet minskar. Detta motverkar måluppfyllelse.

8.5 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP

I Sigtuna kommun ska odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska samtidigt bevaras och stärkas.

Det största hotet mot odlingslandskapet i Sigtuna kommun är strukturförändringar inom jordbruket och markexploatering.²⁸

Bedömning: Detaljplaneförslaget medför att befintlig jordbruksmark inom planområdet försvinner. Detaljplaneförslaget bedöms motverka måluppfyllelse.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får dock brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län så kan endast en exploatering på jordbruksmark ske efter noga överväganden. Följande punkter skall beaktas;

26Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna kommun

27Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna kommun

28Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna

Väsentligt samhällsintresse, annan lokalisering, jordbruksmarkens biologiska produktionsvärde samt odlingslandskapets kulturmiljövärden.

En bedömning av ovanstående faktorer har utförts i kap. 6.12. Bedömningen visar att det är möjligt att exploatera jordbruksmarken.

8.6 GOD BEBYGGD MILJÖ

Sigtuna kommuns bebyggda miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas även i den bebyggda miljön. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Gång- och cykelvägar samt kollektivtrafiken ska utvecklas så de blir attraktiva alternativ till bilen och utrymmet för produktion och användning av förnybar energi ska utvidgas.

I

Sigtuna kommun utgör den bebyggda miljön basen för vårt vardagsliv och målet omfattar staden, landet och resurshushållningen. Sigtuna kommun är en växande kommun där det är viktigt att miljökonsekvenserna vid byggnation och exploatering minimeras.²⁹

Bedömning: Detaljplaneförslaget både främjar och motverkar måluppfyllelse.

Lokaliseringen av verksamheterna, i ett läge nära Ostkustbanan, kan sägas vara god hushållning med resurser. Etablering av industri nära bostäder ökar grad av störning och motverkar målet beträffande en god livsmiljö. Åtgärder kan dock utföras som minskar och helt eliminerar störningarna på befintliga bostäder.

8.7 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

I Sigtuna kommun ska vi ha ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ska bevaras genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens funktioner och processer värnas, bland annat genom att förhindra belastning på ekosystemen av vatten- och luftföroreningar och genom en aktiv naturvård. Naturen med dess växter, djur och övriga organismer är en väsentlig del i människans livsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

Landskapet i Sigtuna kommun består av en rik variation av naturtyper. Cirka tio procent av kommunens yta har klassats som mycket värdefull utifrån naturvärden av nationellt, regionalt och kommunalt intresse. Många av kommunens växter och djur som idag är hotade är på olika sätt gynnade eller till och med beroende av att landskapet hävdas.³⁰

Bedömning: Detaljplaneförslaget medför att vissa områden med förutsättningar för biologisk mångfald inom området försvinner och spridningsbarriärer skapas.

Skyddsområden med rätt utformning kan däremot skapa vissa nya förutsättningar för biologisk mångfald. Se även bedömning under kap. 6.3. Planförslaget bedöms motverka måluppfyllelse till viss del.

29Miljöprogram för Sigtuna kommun, Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars år 2010, Sigtuna kommun

30

9 SAMLAD BEDÖMNING AV

In document DETALJPLAN FÖR BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE (Page 106-110)