MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
DETALJPLAN FÖR BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE
FÖR FASTIGHETERNA NORRSUNDA – KROGSTA 16:3 M FL. SIGTUNA KOMMUN
ANTAGANDEHANDLING 2021-03-05
UPPDRAGSNAMN MKB till detaljplan UPPDRAGSNUMMER 10266499 FÖRFATTARE Jessica Andersson DATUM
2021-03-05
SAMMANFATTNING
Bakgrund och syfte
Behovet av att bättre försörja norra Storstockholm och Mälardalsregionen med järnvägsanslutna verksamhetsområden är relativt stort. Aktuellt planområde, som är beläget intill Ostkustbanan, lämpar sig för spårburen verksamhet då det finns befintlig infrastruktur, spårväxlar etcetera som kan samutnyttjas för ny verksamhet.
Föreliggande detaljplan syftar till att möjliggöra industriverksamhet med möjlighet till järnvägsanslutning till Ostkustbanan.
Sigtuna kommun har upprättat en behovsbedömning. Följande miljöaspekter bedömdes kunna påverkas betydande av ett genomförande av detaljplanen:
· Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv och växtliv samt påverkan på Rosersbergsbäcken)
· Kulturmiljö (bebyggelse, fornlämningar och annat kulturarv)
· Landskapsbild och ljusförhållanden
· Påverkan på vatten och vattenförekomst
· Befolkning och människors hälsa (rekreation och friluftsliv, buller samt olycksrisker och störningar)
· Klimat
· Hushållning med naturresurser (jord- och skogsbruk)
· Påverkan under byggtiden
Under tiden arbete har bedrivits med detaljplanen har även följande aspekter bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan:
· Riksintresse för kommunikationer
· Fordonstrafik
Förutsättningar
Detaljplaneområdet ligger cirka 1,5 km norr om Rosersbergs tätort. Området består i dagsläget av ett kulturlandskap med åker- och skogsmark. I dalgången som går genom området rinner Rosersbergsbäcken norrut, mot Steningedalen. Krogsta gård med ett antal hus och gårdsbyggnader angränsar till planområdets södra del. Strax söder därom ligger Krogsta by som består av ett femtontal fastigheter. I närheten av Krogsta by finns även gården Krogstaborg, flera bostäder vid Sannero och lite längre västerut bostäder vid Hagen och Nedre Kvarnboda.
Planområdet avgränsas i öster av Ostkustbanan. I norr avgränsas området av ett verksamhetsområde som bland annat rymmer Brista kraftvärmeverk och Brista avfallsanläggning med lakvattendammar. Här finns även Brista bränslemottagning med hantering av flygbränsle. I söder avgränsas detaljplaneområdet av området för järnvägsplanen för Rosersbergs överlämningsbangård. Järnvägsplanen omfattar tre spår som förläggs väster om Ostkustbanan. I väster avgränsas området av kuperad skogsmark som tillhör Rosersbergs militära övningsområde.
En liten andel av planområdets södra del ingår i riksintresset Skålhamravägen.
Området och dess närhet är generellt fornlämningsrikt. Detaljplaneområdet består av ett kulturlandskap som domineras av åkermark med åkerholmar och anslutande skogsmark. Rosersbergbäcken rinner norrut genom detaljplaneområdet för att sedan rinna ut i Märstaån och vidare ut i Steningeviken (Skarven).
Roserbergsbäcken är idag starkt påverkad av mänsklig verksamhet. Inga utpekade värdefulla naturobjekt finns inom planområdet. I juni år 2018 inventerades detaljplaneområdet. Fem delområden med naturvärden avgränsades. Inom planområdet finns inga tidigare registrerade artfynd inom undersökningsområdet i Artportalen (sökning 180507). Det finns inga särskilt skyddsvärda träd registrerade i Trädportalen (sökning 180507). Sju rödlistade fågelarter har identifierats inom planområdet, varav den ena (Törnskatan) omfattas av fågeldirektivet.
Detaljplaneförslaget
Detaljplanen syftar till att möjliggöra industriverksamhet med järnvägsanslutning och huvuddelen av området avsätts för dessa ändamål. Exakt vilka typer av, samt storlek och antal verksamheter som området ska inrymma är inte bestämt varför planen utformas med största möjliga flexibilitet.
Effekter och konsekvenser
Konsekvensbedömningen visar att fem av aspekterna är alternativskiljande mellan detaljplaneförslaget och referensalternativet. Dessa utgörs av
· Landskapsbild
· Kulturmiljö
· Naturmiljö
· Påverkan på Rosersbergsbäcken
· Vattenkvalité
Planförslaget bedöms inte påverka övriga aspekter jämfört med referensalternativet.
Jämfört med referensalternativet bedöms detaljplaneförslaget påverka landskapsbilden då nya element i form av verksamhetsbebyggelse med stora volymer tillförs i ett agrart landskap. Bedömningen av de kvalitéerna som har analyserats fram i landskapsutredningen visar dock att en stor del av kvalitéerna kan bevaras. Då befintliga trädridåer mellan Krogsta by och det planerade verksamhetsområdet bevaras, bedöms påverkan på byn som obetydlig eller liten.
Föreslagen detaljplan kommer medföra att landskapets form förändras kraftigt av planens genomförande. Dock säkerställs ett antal åtgärder på plankartan för att minska påverkan. Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttliga.
Vad gäller kulturmiljö bedöms planförslaget främst påverka närområdet. Påverkan på riksintresset Skålhamravägens värden bedöms vara begränsade och intrånget bedöms vara lokalt och litet i relation till riksintresset som helhet. Åtgärden innebär att en del av åkerarealerna, som idag delvis redan är avskurna av järnvägen, tas bort. Riksintresset är omfattande och uttrycken som påverkas kan upplevas på många andra platser inom riksintresset. Den kvarvarande skogsridån öster om järnvägen innebär att planområdets miljömässiga förändring inte står i direkt
förbindelse med övriga delar av riksintresseområdet. Ingen påtaglig skada på riksintresset bedöms uppstå.
Planerade byggnader avses uppföras norr om riksintresseområdet. Järnvägen har en historisk förankring på platsen och exploateringens markanvändning kan anses gå i linje med den kontinuerliga berättelsen om järnvägens utbyggnad. Planen bedöms innebära att läsbarheten av berättelsen om järnvägen kommer att öka, medan läsbarheten av den agrara verksamheten minskar. Krogsta by bedöms inte direkt påverkas i större omfattning. Eventuellt kan buller utgöra en indirekt negativ konsekvens för kulturmiljön som bland annat kan påverka brukbarheten och upplevelsevärdet negativt. För Krogsta by finns idag befintliga bullerkällor från bland annat befintlig järnväg och även Arlanda. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljön som små till måttliga jämfört med
referensalternativet.
Jämfört med referensalternativet bedöms detaljplaneförslaget ha en negativ påverkan på befintliga naturvärden inom området. Det finns dock möjligheter att inom detaljplaneområdet skapa nya naturmiljöer med förutsättningar för biologisk mångfald. Rosersbergsbäcken kommer att ges en mer naturlig utformning, och i anslutning till denna kan flera nya naturmiljöer tillskapas som i viss mån kan kompensera förlusten av befintliga naturvärden. Detaljplaneförslaget bedöms medföra att tillgången på ekologiska spridningskorridorer minskar. Åtgärder kan dock göras som förbättrar områdets möjligheter som spridningskorridor. Med ovanstående i beaktande bedöms ett genomförande av detaljplanen innebära en måttlig negativ påverkan på naturmiljön.
Detaljplanen innebär att Rosersbergsbäcken måste flyttas för att
verksamhetsområdet ska få plats med framtida exploatering. Att helt återskapa bäcken och dess vattenmiljö till dess ursprungliga situation, innan mänsklig
påverkan, är inte möjlig, men det bedöms att kunna gå att skapa en stor förbättring från dagens situation där bäcken är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet. Jämfört med nollalternativet bedöms planalternativet medföra positiva konsekvenser.
Detaljplaneförslaget kommer att leda till ökad avrinning av dagvatten samt ökad föroreningsbelastning. Med föreslagna åtgärder minskar föroreningsbelastningen på recipienterna jämfört med referensalternativet, vilket innebär att vattenstatusen i Rosersbergsbäcken och Märstaån förbättras och inte riskeras att försämras. Inte heller bedöms planförslaget försvåra möjligheten med att uppnå
miljökvalitetsnormerna för Märstaån. Detaljplaneförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser.
Jordbruksmark avses tas i anspråk för det nya verksamhetsområdet. Enligt 3 kap. 4
§ miljöbalken får dock brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län så kan endast en exploatering på jordbruksmark ske efter noga överväganden. Följande punkter skall beaktas;
· Väsentligt samhällsintresse
· Annan lokalisering
· Jordbruksmarkens biologiska produktionsvärde
· Odlingslandskapets kulturmiljövärden
Gällande punkten väsentligt samhällsintresse är kommunens målsättning vid en exploatering är att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem genom att lokalisera arbetsplatser och bostäder i anslutning till varandra, och i anslutning till befintliga försörjningssystem. Detta är ett sätt att skapa ett hållbart samhälle och hushålla med de resurser som man redan har. Ett exempel på detta är Rosersberg där nya bostäder och arbetsplatser håller på att utvecklas i anslutning till befintlig infrastruktur. Föreliggande planförslag bedöms följa kommunens intentioner genom att koppla verksamhetsområdet till befintlig järnväg, samt att anlägga verksamhetsområdet i anslutning till fjärrvärmeverket för att kunna nyttja överskottsvärme. Utifrån ovanstående motiveringar bedöms planerad exploatering har ett väsentligt samhällsintresse och faller inom den definition som anges i regeringens proposition 1985/86:3 med förslag på hushållning med naturresurser m.m., att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem.
För de resterande punkterna; annan lokalisering, jordbruksmarkens biologiska produktionsvärde samt odlingslandskapets kulturmiljövärden bedöms det också vara möjligt att ta jordbruksmarken i anspråk.
Under byggtiden kan störningar i form av buller, och vibrationer uppstå för närboende. Risk kan även finnas för läckage av olika ämnen. Men genom noggrann planering av arbetets utförande minimeras störningarna. Miljöprogram och kontrollrutiner bör upprättas och godkännas av kommunen. Åtgärder i form av bullerskyddsåtgärder, rening av dagvatten och länsvatten från sprängning under byggtiden kan genomföras som eliminerar eller minskar de negativa
konsekvenserna. Beräkningar av massor visar att projektet kommer att medföra ett massöverskott. Detta innebär att massor inte behöver transporteras in till området under byggnation.
Sammanfattningsvis bedöms planförslagets genomförande för några aspekter medföra negativa konsekvenser, främst ur det lokala perspektivet.
Skadeförebyggande åtgärder, försiktighetsåtgärder och en noggrann anpassning och estetisk utformning av anläggningarna och dess skyddsområden är således av största vikt för att minska den negativa påverkan. Genom att skyddsåtgärder uppförs, och vissa av dem fastslås och säkerställs på plankartan bedöms många av de negativa konsekvenserna minimeras eller helt elimineras. Bedömningen görs att detaljplaneförslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan.
INNEHÅLL
1 INLEDNING 9
1.1 MILJÖBEDÖMNINGENS SYFTE OCH INNEHÅLL 9
2 BAKGRUND OCH SYFTE MED PROJEKTET 10
2.1 PLANOMRÅDET IDAG 10
3 UTGÅNGSPUNKTER OCH GENOMFÖRANDE AV
MILJÖBEDÖMNING 13
3.1 PROCESS 13
3.2 AVGRÄNSNING 13
3.3 METOD FÖR KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OCH
BEDÖMNING 15
3.4 BEDÖMNINGSGRUNDER 17
3.5 OSÄKERHETER 17
3.6 ÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDSREGLERING 18
4 MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR, MILJÖMÅL OCH ANNAN
PLANERINGSHÄNSYN 19
4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN, ANGRÄNSANDE PLANERING OCH
VERKSAMHETER 19
4.2 MILJÖMÅL 21
4.3 BINDANDE MILJÖKRAV 22
5 STUDERADE ALTERNATIV 23
5.1 REFERENSALTERNATIV 23
5.2 RIMLIGA ALTERNATIV 23
5.3 DETALJPLANEFÖRSLAGET 29
6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE
MILJÖPÅVERKAN 32
6.1 LANDSKAPSBILD 32
6.2 KULTURMILJÖ 42
6.3 NATURMILJÖ 52
6.4 PÅVERKAN PÅ ROSERBERGSBÄCKEN 60
6.5 VATTENKVALITÉ 63
6.6 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 74
6.7 RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KOMMUNIKATIONER 75
6.8 FORDONSTRAFIK 79
6.9 BULLER 81
6.10 RISKER 85
6.11 KLIMAT 89
6.12 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 94
7 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 99
7.1 BYGGSKEDET 99
7.2 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER OCH MASSHANTERING 100
7.3 NATURMILJÖ OCH VATTEN 101
7.4 BULLER OCH VIBRATIONER 103
7.5 RISKER UNDER BYGGTIDEN 105
8 ALTERANTIVENS BIDRAG TILL MÅLUPPFYLLELSE
AV MILJÖMÅL 106
9 SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 110
9.1 DETALJPLANENS MILJÖKONSEKVENSER 110
9.2 ÖVERENSTÄMMELSE MED MILJÖBALKEN 113
9.3 SAMMANVÄGD BEDÖMNING 116
10 UPPFÖLJNING 117
11 TILLKOMMANDE PRÖVNINGAR 118
12 REFERENSER 120
Bilaga 1: PM Landskapsgestaltning – Landskapsbild och visuell påverkan, WSP 2019- 09-25.
Bilaga 2: Bullerutredning för MKB till detaljplan, WSP 2018-07-04 Rev. 2019-08-20 Bilaga 3: Kulturmiljö – PM Brista, Krogsta gård och riksintresse för kulturmiljö, uppdatering av kulturmiljöutredning 2015-04-28, WSP 2019-08-28. Rev.2020-12-02.
Bilaga 4: Detaljerad riskbedömning för detaljplan Norrsunda Krogsta 16:1,2012-02- 15,Rev. 2019-10-01.
Bilaga 5: PM Landskapsgestaltning, Påverkan på naturvärden och skyddsåtgärder, WSP 2019-09-25, Rev. 2020-12-08.
Bilaga 6: Dagvattenutredning, WSP 2019-11-14
Bilaga 7: Rosersberg och Brista – Kapacitetsanalys, WSP 2019-09-25.
Bilaga 8: Masshanteringsplan, WSP 2019-10-01.
1 INLEDNING
WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Kilenkrysset Bygg AB arbetat fram föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n är en del av den
miljöbedömning som görs för detaljplanen avseende Brista verksamhetsområde för fastigheterna Norrsunda – Krogsta 16.3 m fl, Sigtuna kommun. Arbetet med miljöbedömningen och att ta fram MKB-dokumentet har skett integrerat med planarbetet. Miljökonsekvensbeskrivningen har arbetats fram av WSP Sverige AB.
Ansvarig är planarkitekt Jessica Andersson, WSP Sverige AB.
1.1 UPPFYLLANDE AV KRAVET PÅ SAKKUNSKAP MKB:n har tagits fram med den sakkunskap som krävs i fråga om projektets särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter.
Ansvarig för miljökonsekvensbeskrivningen har varit Jessica Andersson, planeringsarkitekt. Hon har arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor kring samhällsbyggnadsplanering i över tjugo år. Jessica är en av WSP:s mest erfarna personer av att leda, upprätta, samordna och granska olika
konsekvensbeskrivningar enligt SMB-direktivet (direktiv 2001/42/EG) och MKB- direktivet, direktivet (2011/92/EU). Jessica är uttalad specialist inom WSP Samhällsbyggnad inom genren
Jessica har också stor erfarenhet av att hantera både Miljöbalken och PBL inom samma projekt. Jessicas styrka är att hon snabbt hittar efterfrågad nivå, och kan avgränsa de miljöaspekter som bör hanteras inom projektet, samt hennes generella kunskaper och stora nätverk av experter. Vidare har hon i sina uppdrag utvecklat olika modeller och olika metoder för strategisk miljöbedömning, som har nyttjats både i statliga och kommunala uppdrag.
Jessica har stor erfarenhet av att upprätta hållbarhets- samt miljöbedömningar för kommunala planer. Inom hållbarhetsbedömningar har Jessica hanterat både de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna.
1.2 MILJÖBEDÖMNINGENS SYFTE OCH INNEHÅLL
Det yttersta syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas, det vill säga inte enbart att beskriva
konsekvenserna av planens genomförande. De metoder som används för
miljöbedömningen bör således väljas både med utgångspunkt att kunna identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan och med avsikt att utröna vilka miljöaspekter som, och på vilket sätt dessa, bör integreras i planen för att en hållbar utveckling ska främjas.
I samband med planer och program skiljer man vanligen på begreppen miljö(konsekvens) bedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Med begreppet miljökonsekvensbeskrivning menas endast dokumentet, medan begreppet miljökonsekvensbedömning avser hela processen, inklusive samråd och att upprätta ett MKB-dokument. Utöver att miljökonsekvensdömningen ska bidra till att planen miljöanpassas syftar processen också till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planens
innehåll och utformning. Enligt PBL 4 kap 34 § skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljö, hälsa eller
hushållningen med naturresurser. Om en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, skall kraven i 6 kap 12 och 13 §§ miljöbalken tillgodoses.
2 BAKGRUND OCH SYFTE MED PROJEKTET
2.1 BAKGUND OCH SYFTE MED DETALJPLANEN
Behovet av att bättre försörja norra Storstockholm och Mälardalsregionen med järnvägsanslutna verksamhetsområden är relativt stort. Aktuellt planområde, som är beläget intill Ostkustbanan nära den nya kombiterminalen och
överlämningsbangården söder om Rosersberg, lämpar sig för spårburen verksamhet eftersom det finns befintlig infrastruktur, spårväxlar etcetera som kan samutnyttjas för ny verksamhet.
Detaljplanen syftar till att möjliggöra industri- och lagerverksamhet med möjlighet till järnvägsanslutning till Ostkustbanan. Området planeras för att rymma en eller flera olika slags verksamheter.
Planen syftar även till att skapa förutsättningar för att motverka störningar och risker samt att minimera påverkan på kulturmiljö och landskapsbild. Skyddsåtgärder och reglering av bebyggelsens placering och utformning syftar till att bevara intilliggande områdens kulturmiljövärden och säkerställa boendekvalitéer inom befintlig bebyggelse.
Planen syftar till att skapa förutsättningar för dagvattenhantering och bevara en grön spridningskorridor genom området. Inom detaljplanen planeras ett område med allmänt tillgänglig naturmark och en ny sträckning av Rosersbergsbäcken. Det nya naturområdet och bäckutformningen syftar till att ge tillgänglighet för
allmänheten genom området och att ge bäcken en mer naturlik utformning som stärker dess ekologiska värden.
2.2 PLANOMRÅDET IDAG
Detaljplaneområdet ligger cirka 1,5 km norr om Rosersbergs tätort och omfattar cirka 40 hektar (Figur 1).
Området består i dagsläget av ett kulturlandskap med åker- och skogsmark (figur 2).
I dalgången som går genom området rinner Rosersbergsbäcken norrut, mot Steningedalen. Krogsta gård med ett antal hus och gårdsbyggnader angränsar till planområdets södra del. Strax söder därom ligger Krogsta by som består av ett femtontal fastigheter.
I närheten av Krogsta by finns även gården Krogstaborg, flera bostäder vid Sannero och lite längre västerut bostäder vid Hagen och Nedre Kvarnboda.
Planområdet avgränsas i öster av Ostkustbanan. I norr avgränsas området av ett verksamhetsområde som bland annat rymmer Brista kraftvärmeverk och Brista avfallsanläggning med lakvattendammar. Här finns även Brista bränslemottagning med hantering av flygbränsle. I söder avgränsas detaljplaneområdet av området för järnvägsplanen för Rosersbergs överlämningsbangård1. Järnvägsplanen omfattar tre spår som förläggs väster om Ostkustbanan.
I väster avgränsas området av kuperad skogsmark som tillhör Rosersbergs militära övningsområde.
Figur 1. Översiktskarta med detaljplaneområdet markerat i rött.
Figur 2. Detaljplaneområdet sett från norr.
Det finns enligt uppgift från kommunen inga officiella namn på vägarna i området.
För att förenkla och förtydliga beskrivningar och bedömningar i MKB:n har vägarna tilldelats bokstavsbeteckningar som kommer användas i texterna. De presenteras i figur 3 nedan.
Figur 3. Översikt av de vägar som förekommer i området. Väg A sträcker sig mellan Slottsvägen förbi Krogstaborg och till Krogsta by. Väg B går genom Krogsta gård och viker av västerut över åkermarken till skogsområdet väster om planområdet. Väg C är vägen genom Krogsta by bort mot Lill Krogsta. Väg D korsar Ostkustbanan och sträcker sig till Norrsundavägen. Banvaktarvägen och Returvägen ligger norr om planområdet.
3 UTGÅNGSPUNKTER OCH GENOMFÖRANDE AV MILJÖBEDÖMNING
3.1 PROCESS
Kommunstyrelsen gav i februari år 2011 bygg- och trafiknämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny detaljplan för det aktuella planområdet. Bakgrunden var en förfrågan från markägarna att exploatera marken för nya ändamål.
Stadsbyggnadskontoret arbetade fram ett planplanprogram2 samt en behovsbedömning. I denna gjordes bedömningen att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljöbedömning ska genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Planprogrammet och behovsbedömningen var ute på samråd under tiden juli till september år 2011.
I samrådet om planprogrammet samt behovsbedömningen angav Länsstyrelsen att de delade kommunens uppfattning om att detaljplanen kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan, och att en miljöbedömning skulle genomföras3. Samrådet om behovsbedömningen fungerade således även som ett
avgränsningssamråd för MKB enligt 6 kap. 13 § miljöbalken. Denna tolkning har muntligen stämts av med länsstyrelsen 2012-02-06 av WSP.
Kommunen arbetade vidare med att upprätta en detaljplan samt MKB för planområdet och på försommaren år 2014 påbörjades ett detaljplanesamråd.
Samrådet avbröts efter ungefär halva tiden med hänvisning till att
kommunstyrelsen hade beslutat om en ny lokaliseringsanalys av tågdepå. Under år 2017/2018 har sedan arbetet med detaljplanen och tillhörande MKB återupptagits, vilket har föranlett föreliggande MKB-dokument.
Bygg- och trafiknämnden beslutade 2018-08-21 att sända ut ett reviderat samrådsförslag med spårburen industri i stället för tågdepå, och ett minskat planområde i söder mot Krogsta by. Detta då en spårbunden industri har betydligt färre tågrörelser än en tågdepå och därmed en mindre omgivningspåverkan på såväl boende som Ostkustbanans kapacitet. Samråd och granskning har nu genomförts avseende föreliggande detaljplaneförslag, och tanken är nu att detaljplanen ska genomgå fasen antagande.
3.2 AVGRÄNSNING
Enligt 6 kap. 12 § miljöbalken ska en MKB innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till:
1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig, 4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra
planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder,
5. allmänhetens intresse
2 Planprogram omfattande del av Norrsunda-Krogsta 16:1 i Sigtuna kommun, Stockholms län (DNR BTN
Det förslag till avgränsning som gjorts avseende omfattning och detaljeringsgrad redovisas nedan.
3.2.1 Tidsmässig avgränsning
Tidshorisonten i denna MKB är satt till år 2030. Vid denna tidpunkt förväntas planförslaget ha genomförts, det vill säga vid denna tidpunkt förväntas detaljplanens föreslagna verksamheter och infrastruktur vara fullt utbyggda.
3.2.2 Geografisk avgränsning
Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med anledning av ett genomförande av detaljplanen kan sträcka sig olika långt beroende på vilken miljöaspekt som behandlas. Beskrivningen och bedömningen av miljöpåverkan hanteras därför utifrån två geografiska nivåer, nämligen:
· Detaljplaneområdet (se figur 1), samt
· Influensområdet, det vill säga det vidare området som bedöms påverkas av detaljplanen. Influensområdet varierar med behandlad miljöaspekt. För buller och rekreation är influensområdet framförallt detaljplanens närområde. För vatten tillämpas exempelvis ett
avrinningsområdesperspektiv, medan ett globalt perspektiv tillämpas för planförslagets påverkan på klimatet.
3.2.3 Sakmässig avgränsning
En miljöbedömning ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma avseende ”biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter”. Hänsyn ska också tas till det som anges i 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken vilket rör
miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter och åtgärder.
En behovsbedömning har gjorts och den anger att en miljöbedömning ska ske.
Kommunen samrådde behovsbedömningen med Länsstyrelsen i samband med programsamråd för planprogrammet år 2011. Bygg- och trafiknämnden beslutade i juni 2011 att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utföras. En MKB har därför upprättats. Behovsbedömningen har uppdaterats och förtydligats under våren år 2018. I denna behovsbedömning bedömdes följande miljöaspekter kunna ha betydande miljöpåverkan:
· Naturmiljö (biologisk mångfald, djurliv och växtliv samt påverkan på Rosersbergsbäcken)
· Kulturmiljö (bebyggelse, fornlämningar och annat kulturarv)
· Landskapsbild och ljusförhållanden
· Påverkan på vatten och vattenförekomst
· Befolkning och människors hälsa (rekreation och friluftsliv, buller samt olycksrisker och störningar)
· Klimat
· Hushållning med naturresurser (jord- och skogsbruk)
· Påverkan under byggtiden
Under tiden arbete har bedrivits med detaljplanen har även följande aspekter bedömts kunna medföra en betydande miljöpåverkan:
· Riksintresse för kommunikationer
· Fordonstrafik
3.3 METOD FÖR KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OCH BEDÖMNING
Miljökonsekvensbeskrivningen identifierar och beskriver den betydande miljöpåverkan som kan uppkomma till följd av planens bestämmelser för de miljöaspekter som identifierats i samband med avgränsningen
För att beskriva planförslagets betydande miljöpåverkan används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och förslag på åtgärder. Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför.
Effekt är den förändringen i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller föroreningar i luften. Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel för allmänna och enskilda intressen, människors hälsa eller biologisk mångfald. Förslag på åtgärder är de förslag som vidtas för att undvika eller att minimera negativa konsekvenser.
Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som projektet medför, till exempel i form av tunnelmynningar och ramper eller trafik.
Effekt är den direkt mätbara förändringen i miljön. Effekten är inte beroende av värde/känslighet, utan speglar effekten som uppstår av projektets påverkan.
Exempel på effekter kan vara försvagning av en upplevelse, förändring av siktlinjer, förlust av habitat eller förändrade luftföroreningshalter. Effektens storlek kan exempelvis relatera till omfattning (yta, volym), reversibilitet, varaktighet, frekvens.
Till exempel kan effekter som är permanenta och som innebär helt utraderande av värden anses vara större än kortvariga effekter som berör enstaka objekt/delar av objekt.
Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel människors hälsa och välbefinnande eller biologisk mångfald. Genom att kombinera värde/känslighet med effekt kan slutsatser kring vilka konsekvenserna blir och deras storlek uppskattas. Ibland är det inte möjligt att göra en
konsekvensbedömning. I dessa fall redovisas endast påverkan och effekter.
För att bedöma värden och känslighet för respektive aspekt har objekt eller områden i anslutning till sträckningsalternativen värderats på en tregradig skala.
Värdet eller känsligheten beror bland annat på egenskaper såsom storlek, unicitet, robusthet och koppling till omgivningen. Bedömningen av värdet/känsligheten utgörs primärt av en kvalitativ eller kvantitativ värdering utförd av experter inom
området. Bedömningarna är i olika grad baserade på tidigare nationella eller lokala värderingar, klassificeringar och standarder.
Lågt värde/känslighet
Måttligt värde/känslighet
Högt värde/känslighet
Figur 4. Bedömningsskala för värde/känslighet.
För att bedöma effekter för respektive aspekt har en fyrgradig skala använts (Figur 5). Bedömningarna är i olika grad baserade på nationella, regionala eller lokala krav och riktlinjer och beaktar även effektens specifika karaktär, såsom dess omfattning, varaktighet, frekvens och reversibilitet. Bedömningen kan antingen vara kvalitativ eller kvantitativ och utförd av experter inom området.
Positiv effekt
Liten/obetydlig negativ effekt
Måttligt negativ effekt
Stor negativ effekt
Figur 5. Bedömningsskala för effekt.
Genom att väga samman det berörda området eller objektets värde och/eller känslighet med den effekt som bedöms uppkomma kan slutsatser dras om vilka konsekvenser detta medför samt deras omfattning (figur 6). Konsekvenser har graderats enligt en femgradig skala (figur 7).
Figur 6. Illustration av metodiken för konsekvensbedömning. Bedömningen görs utifrån en sammanvägning av berört värde och/eller känslighet och de effekter som bedöms uppkomma.
Stora negativa konsekvenser
Måttliga negativa konsekvenser
Små negativa konsekvenser
Obetydliga/Inga konsekvenser
Positiva konsekvenser
Figur 7. Bedömningsskala för effekter och konsekvenser.
3.4 BEDÖMNINGSGRUNDER
För att beskriva och värdera de förändringar som ett genomförande av planen kan medföra används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Dessa kallas med en gemensam term för bedömningsgrunder.
Bedömningsgrunder kan vara av såväl övergripande som specifik karaktär.
Övergripande bedömningsgrunder används främst för att bedöma om planen främjar en långsiktigt hållbar utveckling och om planen tar tillräcklig miljöhänsyn.
Den andra typen av bedömningsgrunder är mer specifika till sin karaktär och är relaterade till en viss miljöaspekt. Dessa utgörs bland annat av olika normer, preciserade mål, riktvärden och myndighetsrekommendationer. Specifika bedömningsgrunder används för att mer precist identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan. De specifika bedömningsgrunder som använts vid bedömningarna redovisas under respektive sakområde i kapitlet ”6 Beskrivning och bedömning av betydande miljöpåverkan”.
3.5 OSÄKERHETER
MKB-arbetet har genomförts enligt gällande praxis och lagstiftning. För
konsekvensbedömningen har olika typer av checklistor använts. Rumsliga analyser har genomförts med kartmaterial som grund. I vissa fall har GIS-material
analyserats. I de fall då bedömningen har kunnat baseras på gällande riktvärden eller normer har en sådan jämförelse gjorts.
MKB genomförs utifrån bedömningar om en framtida situation. En stor osäkerhet är hur samhället utvecklas framöver. Ytterligare en stor osäkerhet som påverkar bedömningar om risker inom planområdet är att det i dagsläget är oklart vilka verksamheter som väljer att etablera sig inom området. Det är alltid osäkert om all information som behövs för en korrekt bedömning har varit tillgänglig.
Bedömningarna i MKB riskerar att bli subjektiva även om flera olika personer har läst dokumentet och haft synpunkter på text och innehåll.
3.6 ÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDSREGLERING
En MKB ska utgöra ett underlag för allmänhet och beslutsfattare som beskriver en detaljplans påverkan på hälsa och miljö. En MKB är i sig inte bindande och de åtgärder som föreslås i MKB-dokumentet säkerställs därmed inte genom att de är angivna där. För att säkerställa att åtgärderna genomförs måste de därför regleras i andra bindande dokument. Detta kan ske genom att åtgärderna regleras med planbestämmelse eller genom att de ingår i ett exploateringsavtal om sådant upprättas för detaljplanen. Exploateringsavtalet tecknas mellan kommun och exploatör och reglerar genomförandefrågor för detaljplanen. Åtgärderna som föreslås i MKB:n är uppdelade dels i åtgärder som kommer att regleras i detaljplanen, dels i andra åtgärder. För åtgärder i den senare kategorin är det i dagsläget oklart hur eller om dessa åtgärder kommer att genomföras. Till
utställningsskedet, när arbetet med planen kommit längre, finns större möjligheter att tydliggöra på vilket sätt dessa åtgärder kan genomföras.
4 MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR, MILJÖMÅL OCH ANNAN PLANERINGSHÄNSYN
4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN, ANGRÄNSANDE PLANERING OCH VERKSAMHETER
4.1.1 Stockholms läns regionala utvecklingsplan, RUFS 2050
Den regionala översiktsplanen, RUFS 2050, antogs av landstingsfullmäktige år 2018.
RUFS 2050, har som övergripande vision att ”Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa”.
Enligt RUFS 2050 är Arlanda-Rosersberg utpekat som ett utvecklingsområde som logistikcentrum för omlastning i perifera lägen samt område för kombiterminal.
Järnvägen är utpekad som järnväg för godstransport.4
Figur 8. Utdrag av RUFS 2050.
4.1.2 Översiktsplan
Enligt kommunens översiktsplan från år 2014 betecknas detaljplaneområdet som
”Fs1 - Förändringsområde, verksamheter”, se figur 9.
F betecknar förändringsområden där användningen förväntas förändras inom kort till medellång sikt.
Fs1 Norrsunda-Krogsta, söder om befintligt verksamhetsområde i Brista, är i översiktsplanen angivet som ett område där det pågår detaljplanläggning för ett nytt verksamhetsområde för tåganknutna verksamheter, med en
tågdepåanläggning. Planeringsförutsättningarna för detta beaktas i översiktsplanen
och utreds särskilt i dess miljökonsekvensbeskrivning. Sedan översiktsplanen skrevs har planerna för området ändrats från renodlad tågdepå till ett område med spåranslutna verksamheter.
Inom ramen för en framtida utveckling inom förändringsområdet Fs1 måste följande planeringsförutsättningar beaktas: Höga värden för friluftsliv för
Rosersberg och närliggande bostäder. Området avrinner till Märstaån och Mälaren- Skarven där miljökvalitetsnormerna för vatten innebär att vattenkvaliteten måste förbättras.
Verksamhetsområden (V) betecknar områden där kommunen beslutat att det finns förutsättningar för förändrad markanvändning för i huvudsak verksamheter. Inom dessa har planprocess redan inletts, alternativt så finns det redan detaljplan för området.
4.1.3 Planprogram
Kommunstyrelsen gav 2011-02-14 § 24 bygg- och trafiknämnden i uppdrag att upprätta detaljplan för del av fastigheten Norrsunda-Krogsta 16:1. (Anm:
Nuvarande Norrsunda-Krogsta 16:3).
Ett planprogram upprättades och samråd genomfördes sommaren/hösten år 2011.
Programmet angav att detaljplanens syfte är att möjliggöra ett verksamhetsområde huvudsakligen för järnvägsanknutna verksamheter på delar av fastigheten
Norrsunda-Brista 16:1, samt att förlänga det befintliga stickspåret i Brista verksamhetsområde söderut. Föreliggande detaljplan följer intentionerna i planprogrammet, men skiljer sig enligt följande:
Figur 9. Utdrag ur översiktsplan 2014, rekommendationer för markanvändning, för Sigtuna kommun. Fs=Förändringsområde Fs, verksamheter V 1-4= Verksamheter Planområdet markerat med röd linje.
· Anpassning har skett i söder till järnvägsplanens område
· Planområdet har minskat i söder så att större delen av Krogsta Gård inte ingår i planområdet
· Planområdet har utökats mot norr och del av Bristaplanens område ingår i planområdet.
4.1.4 Detaljplaner
Norr om detaljplaneområdet finns detaljplan för Brista kraftvärmeverk (detaljplan 274) som vann laga kraft 2010-07-16 och som har 15 års genomförandetid.
Bristaplanen anger markanvändningen industri samt trafikområde för järnväg.
Detaljplaneområdet går delvis in i detaljplanen för Brista kraftvärmeverk, främst med anledning av att ett naturområde för bäcken behöver anges. Därtill ändras användningen från Industri till ”Industri och spåranknuten logistik, lager och verkstäder” samt ”Industri, logistik, lager och verkstäder” för att förtydliga avsikten med området. Delar av detaljplanen som är reglerade med J2 (Industri samt trafikområde för Järnväg) och T1 (Trafikområde Järnväg) ges beteckningen J1 och J2. Bestämmelse om högsta höjd för byggnader ändras från totalhöjd till nockhöjd och bestämmelserna om trädridåer och högsta höjd för skorstenar ändras. Detaljplan 274 upphävs inom de delar som denna detaljplan berör.
4.1.5 Angränsande planering
Norr om Rosersberg har Brista kraftvärmeverk (KVV) byggt ut sin anläggning. Vid Ostkustbanan har Brista bränsledepå anlagts. Detaljplanen för Brista KVV omfattar även ett område för verksamheter mellan järnvägen och kraftvärmeverket samt ett område längs Ostkustbanan. Planen vann laga kraft år 20105 och har en 15 års genomförandetid. Till detta område har en ny väganslutning med bro över Ostkustbanan byggts. Delar av detaljplanen för Norrsunda - Krogsta 16:3, som den här MKB:n behandlar, överlappar i norr med detaljplanen för Brista kraftvärmeverk och bland annat ändras användningen därmed för det överlappande området från Industri till Industri för spårbunden verksamhet för att tydliggöra avsikten med området.
Kommunen planerar för en utveckling av området Västra Rosersberg, som innebär att Rosersbergs samhälle utvecklas med bostäder, service och handel. För
Rosersbergs verksamhetsområde finns en antagen detaljplan för en utökning västerut.
På ömse sidor om Slottsvägen pågår planering för nya bostäder. Området norr om Slottsvägen i Rosersberg är idag odlad mark och därmed ej bebyggt. Detta område bör till delar förbli obebyggt och utgöra ett grönt stråk som förenar skogsområdet vid Rosersbergs slott med de öppna markerna öster om E4:an och som skiljer Rosersbergs villasamhälle från verksamhetsområdet i norr.
4.2 MILJÖMÅL
Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där landets stora miljöproblem är lösta.
För att uppnå detta har 16 miljökvalitetsmål antagits6. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet med miljömålen och i Stockholms län sker det inom den så kallade ”miljö- och samhällsbyggnadsdialogen” där kommuner och flera myndigheter deltar. Länet har prioriterat sex av de nationella
miljökvalitetsmålen. I kommunens miljöprogram7 har de nationella och regionala miljömålen anpassats till de förhållanden som råder i Sigtuna kommun.
Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planen. Av de 16 nationella miljömålen har följande bedömts vara relevanta med avseende på detaljplanens genomförande:
· Begränsad klimatpåverkan
· Ingen övergödning
· Levande sjöar och vattendrag
· Levande skogar
· Ett rikt odlingslandskap
· God bebyggd miljö, samt
· Ett rikt växt- och djurliv
Målen beskriver den miljömässiga dimensionen av politiken för hållbar utveckling och anger det tillstånd i miljön som det samlade miljöarbetet ska leda till senast år 2025 (år 2050 för klimatmålet). I kapitel 8 görs en bedömning av hur förslaget till detaljplan bidrar till eller motverkar ovanstående miljömål.
4.3 BINDANDE MILJÖKRAV
Vid planering enligt plan- och bygglagen ska ett antal uppräknade allmänna intressen beaktas. De flesta av dessa är vad som i miljöbedömningssammanhang brukar benämnas miljöfaktorer. Även miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten och om miljökvalitetsnormer ska tillämpas i planeringen.
Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften, för parametrar i vattenförekomster, för kemiska föreningar i fisk- och musselvatten och för omgivningsbuller. Kommuner och myndigheter är ansvariga för att
miljökvalitetsnormer följs och att - inom sina respektive ansvarsområden - vidta de åtgärder som behövs enligt fastställda åtgärdsprogram. Sigtuna kommun omfattas av två sådana åtgärdsprogram, ett som avser miljökvalitetsnormer för luftkvalitet och som gäller inom Stockholms län och ett som avser miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet och som är upprättat för Norra Östersjöns vattendistrikt.
I kapitel 9.3.3 görs en bedömning av hur förslaget till detaljplanen bidrar eller motverkar miljökvalitetsnormerna.
6 Miljömålsportalen,http://miljomal.nu/
7
5 STUDERADE ALTERNATIV
5.1 REFERENSALTERNATIV
I miljökonsekvensbeskrivningen ingår att studera effekter och konsekvenser av ett referensalternativ. Referensalternativet utgör jämförelsealternativ. Nollalternativet inom planområdet utgörs till stor del av nuvarande markanvändning. För
beskrivning av nuvarande markanvändning se kapitel 2.2.
Figur 10. Skogshöjden i östra delen av planområdet.
5.2 RIMLIGA ALTERNATIV
En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 12 § miljöbalken identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och
geografiska räckvidd. Nedan redovisas de rimliga alternativ som har studerats inom ramen för projektet.
5.2.1 Alternativ lokalisering av verksamhetsområdet
Kommunen har utfört en analys av alternativa lokaliseringar för detaljplaneområdet inom kommunens gränser. Att studera lokaliseringsalternativ utanför kommunens gränser har inte gjorts, då Sigtuna kommun inte har rådighet över dessa
markområden.
Inom kommunen finns ett antal områden som består av jordbrukslandskap
innehållande höga natur och kulturvärden, se figur 11. Dessa områden bedöms inte utgöra ett lokaliseringsalternativ av föreliggande detaljplan, då stora negativa konsekvenser skulle uppstå på natur- och kulturvärdena samt för jordbruket vid en exploatering. Mot bakgrund av detta resonemang har utpekade områdena på figur 11 förkastats.
Figur 11. Jordbrukslandskap med höga natur- och kulturvärden (Källa: Jordbruksmark i den fysiska planeringen, Sigtuna kommun 2018.)
För att uppnå syftet med detaljplanen finns ett antal kriterier som lokaliseringen av planområdet måste uppfylla. Detta för att möjliggöra för den markanvändning som detaljplanen avses säkerställa. Kriterierna utgörs av följande, och värderas lika vid utvärderingen:
1. Möjligheter att ansluta planområdet till Ostkustbanan skall finnas 2. Samverkan med värmeverket (möjligheter att överskottsvärme från
serverhallen skall kunna nyttjas av värmeverket). Kriteriet finns med då kommunens inriktning vid en ny exploatering är att lokaliseringen ska ske i anslutning till befintliga försörjningssystem. Detta för att utnyttja befintlig infrastruktur så långt som möjligt, och erhålla en långsiktig och hållbar utveckling.
3. Storlek på fastigheter för att kunna inrymma den planerade verksamheten.
Fastighet för tågverkstad behöver vara av storleken att 25 000-3 0000 m2 byggbar yta kan inrymmas. För fastigheter som skall inrymma datahallar behöver storleken på fastigheten vara av storleken att 15 000–25 000 m2 byggbar yta kan inrymmas. Vad gäller fastigheter för lager och logistik, bör vara fastighet kunna inrymma en genomsnittlig byggyta på mellan 10 000–
80 000 m2.
Vid en analys av områden inom Sigtuna kommun, och undantaget jordbruksmark med höga natur- och kulturvärden (se figur 11), bedöms det finnas fyra områden som kan utgöra lokaliseringsalternativ till föreliggande detaljplan.
Nedanstående figur 12 redovisar dessa områden. Områden som är markerade med röd linje utgör områden som ägs av Kilenkrysset AB. Områden med grön
avgränsning ägs av Sigtuna kommun.
Figur 12. Alternativ lokalisering på områden som bedöms utgöra alternativ till föreliggande detaljplaneförslag. Det gula området, utgör föreliggande detaljplaneområde.
5.2.1.1 Område 1
Område 1 har nära tillgång till Ostkustbanan (OKB) och allmän väg (Norrsundavägen), vilket är en stor fördel vid en exploatering av
verksamhetsområden. Ingen kontakt finns dock med överföringsspåret, vilket innebär att det kommer att uppstå svårigheter med att koppla området till Ostkustbanan (kriterie 1). Området är också relativt litet till sin areal, och stora svårigheter finns att inrymma den byggbar yta som krävs för den tilltänkta
verksamheten (kriterie 3). Områdets lokalisering gör det också svårt att värma upp värmeverket med överskottsvärme från serverhallen (kriterie 2).
Förutom ovanstående problematik finns det stora kulturvärden inom området som bedöms kunna påverkas negativt. En stor risk finns att negativa konsekvenser uppstår även för landskapsbilden.
Motiv till förkastelse: Område 1 uppfyller inte något av de kriterier som har ställts för att kunna uppfylla syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten.
Dessutom bedöms det finnas stor risk för stora negativa konsekvenser både för kulturmiljö och landskapsbild.
5.2.1.2 Område 2
Fördelar med område 2 är att det finns en nära tillgång till Ostkustbanan (OKB) samt överföringsspåret (kriterie 1). Naturlig kontakt finns även med allmän väg (Slottsvägen), vilket är en viktig utgångspunkt vid lokalisering av ett
verksamhetsområde.
Nackdelar med område 2 är att arean är relativt liten och det är därför svårt att erhålla den byggbar yta som krävs för den tilltänkta verksamheten (kriterie 3).
Svårigheter finns också i att nyttja överskottsvärmen från värmeverket (kriterie 2).
För närvarande pågår även planarbete för ny bostadsbebyggelse inom området samt väster därom. Ett verksamhetsområde inom område 2 skulle i allra högsta
grad därför påverka omkringliggande boendemiljö negativt. Även landskapsbilden skulle påverkas negativt.
Motiv till förkastelse: Område 2 uppfyller endast ett av de kriterier (kriterie 1) som har tagits fram för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten. Dessutom bedöms det finnas stor risk för att omkringliggande bostadsbebyggelse kommer att påverkas negativt.
5.2.1.3 Område 3
Område 3 har en relativt stor area och kan nyttjas effektivt av både ytkrävande och mindre ytkrävande verksamheter (kriterie 3). Området har också nära tillgång till Ostkustbanan och allmän väg (Norrsundavägen). Ingen kontakt finns dock med överföringsspåret, vilket innebär att det kommer att uppstå svårigheter med att koppla området till Ostkustbanan (kriterie 1). Svårigheter finns också i att nyttja överskottsvärmen från värmeverket (kriterie 2).
Nackdelarna med område 3 är att ett betydande intrång sker i riksintresseområde för kulturmiljö, Skålhamravägen AB71. Dess kärnvärden bedöms påverkas negativt av en exploatering och en viss risk finns för att påtaglig skada uppstår. Intrång sker även inom stora fornlämningsområden, vilket bedöms som negativt. Stor påverkan sker också på landskapsbilden.
Motiv till förkastelse: Område 3 uppfyller endast ett av de kriterier (kriterie 3) som har tagits fram för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten. Risk finns också för påtaglig skada på riksintresseområdet
Skålhamravägen AB71, betydande intrång i stora fornlämningsområden och negativ påverkan på landskapsbilden.
5.2.1.4 Område 4
Område 4 har nära tillgång till Ostkustbanan (OKB) och överföringsspåret (kriterie 1). Nackdelen med området är att det är litet och det är därför svårt att få ekonomi i exploateringen och kunna nyttja området för ytkrävande verksamheter (kriterie 3).
Området ligger även nära befintlig bostadsbebyggelse och kan medföra negativa konsekvenser för boendemiljön i området. Ingen direkt anslutning till allmän väg finns. Svårigheter finns också i att nyttja överskottsvärmen från värmeverket (kriterie 2).
Motiv till förkastelse: Område 3 uppfyller endast ett av de kriterier (kriterie 1) som har tagits fram för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten.
5.2.1.5 Området ”Triangeln”
Området ”Triangeln”, se figur 13, är redan detaljplanelagt och exploatering är påbörjad. Detaljplanen medger alltför små fastigheter för den verksamhet som är tänkt inom föreliggande projekt (kriterie 3). På grund av den antagna detaljplanen och befintliga marknivåer finns det inte möjlighet att ansluta området till järnväg (kriterie 1). Svårigheter finns också i att nyttja överskottsvärmen från värmeverket (kriterie 2).
Figur 13. Lokalisering av området ”Triangeln”.
Motiv till förkastelse: Området uppfyller inte något av de kriterier som har tagits fram för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten.
Dessutom pågår exploatering inom området som begränsar möjligheterna till att optimera området för den planerade och ytkrävande markanvändningen.
5.2.1.6 Västra Rosersberg
Området ”Västra Rosersberg (se figur 14) är detaljplanelagt för verksamheter. Dock finns det ingen möjlighet att knyta området till någon järnväg (kriterie 1). Området ligger även långt från Fortums värmeverk dit överskottsvärme från serverhallar kan distribueras (kriterie 2). Planområdet är relativt stort och möjligheter kan finnas att inrymma den byggbar yta som krävs för den ytkrävande och planerade
verksamheten (kriterie 3).
Motiv till förkastelse: Området uppfyller endast ett av de kriterier (kriterie 3) som har tagits fram för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten.
Figur 14. Lokalisering av området ”Västra Rosersberg”.
5.2.2 Val av lokalisering
5.2.2.1 Diskussion om lokalisering
Enligt RUFS 2050 är Arlanda-Rosersberg utpekat som ett utvecklingsområde som logistikcentrum för omlastning i perifera lägen samt område för kombiterminal. Det aktuella planområdet ligger inom detta område.
I översiktsplanen för Sigtuna kommun pekas ett antal förändringsområden ut för verksamheter. Det aktuella planområdet är utpekat som ett sådant område.
Det aktuella planområdet ligger i direkt anslutning till Ostkustbanan med möjlighet till spåranslutning söderifrån via överlämningsbangården till Rosersbergs
industriområde (kriterie 1). Området ligger även i direkt anslutning till befintligt fjärrvärmeverk, vilket möjliggör en uppvärmning av värmeverket från den överskottsvärme som kommer att produceras i serverhallarna (kriterie 2).
Planområdet är relativt stort och möjligheter kan finnas att inrymma den byggbar yta som krävs för den ytkrävande och planerade verksamheten (kriterie 3).
Norr om det aktuella planområdet ligger ett befintligt verksamhetsområde som förutom Brista kraftvärmeverk, rymmer Brista avfallsanläggning. Här finns även Brista bränslemottagning med hantering av flygbränsle. Aktuell lokalisering kan ses som en utveckling av befintligt verksamhetsområde Föreliggande lokalisering ger även möjligheter för intilliggande fjärrvärmeanläggning att erhålla spårförbindelse, vilket bedöms som positivt. Att samlokalisera ett nytt verksamhetsområde till ett redan stört område är att betrakta som god resurshushållning av mark.
Planområdet ligger också inom Arlandas (riksintresse för kommunikationer) influensområde för buller samt inom Kungsängens skjutfält, vilket är av riksintresse för totalförsvaret. På grund av risken för störningar är det svårt att tro att
föreliggande lokalisering skulle kunna vara aktuellt för någon annan typ av exploatering än ett verksamhetsområde. Inga andra motstående
exploateringsintressen bedöms därför inte finnas för området.
5.2.2.2 Motiv till val av lokalisering
Föreliggande lokalisering uppfyller alla de kriterier som har ställts för att kunna uppnå syftet med detaljplanen och den planerade verksamheten. Dessutom finns det ett antal mervärden som är positiva, exempelvis lokalisering inom ett redan stört områden, där inga motstående exploateringsintressen finns. Planområdet följer även intentionerna i RUFS 2050 samt kommunens översiktsplan.
Med utgångspunkt från ovanstående resonemang, bedöms föreliggande lokalisering vara den lämpligaste för detaljplanen och uppfyller syftet med projektet.
5.2.3 Alternativ utformning
Under processen av framtagande av detaljplan för planområdet har ett antal olika utformningsalternativ diskuterats. Bland annat har en flyttning av
Roserbergsbäcken till nytt läge samt en justering av en optokabel utretts. En ny kulvert skulle då behöva anläggas under Ostkustbanan. Då dessa ändringar är mycket kostsamma och tidskrävande förkastades detta alternativ.
Andra förändringar i utformningen har också gjorts under processens gång. Detta för att minimera påverkan på miljön och människors hälsa, samt för att möjliggöra olika former av verksamheter och göra detaljplanen flexibel. Då den framtida verksamhetens omfattning och innehåll i dagsläget inte är beslutad kan exempelvis byggnaders placering och utformning skilja sig och rymma alternativa lösningar, dock inom ramen för vad detaljplanens bestämmelser tillåter. I denna MKB görs inte bedömningar mot några specifika alternativa utformningar, utan utgår från utnyttjad maximal byggrätt. Specifika förslag på utformningar och anpassningar av detaljplanen, för att minska eller avhjälpa negativa effekter ges för varje
miljöaspekt under rubriken skadeförebyggande åtgärder (i kapitel 6 Beskrivning och bedömning av betydande miljöpåverkan).
5.2.4 Detaljplaneförslaget
Planområdet är strategiskt placerat för industri-, lager- och logistikändamål.
Närheten till Ostkustbanan och befintlig infrastruktur i form av spårväxlar, signalreglering och högspänning gör det enkelt att ansluta verksamheterna till järnvägen.
Figur 15. Illustration som visar exempel på utformning av området.
Planområdet planeras för olika slags verksamheter. Transporter till och från området kommer att kunna ske via både järnväg och väg. Tilldelning av tåglägen på Ostkustbanan sker årsvis av Trafikverket vilket innebär att ingen aktör kan räkna med att få ett visst antal tågrörelser. I praktiken begränsar tillgången på tåglägen vilken typ av tågansluten verksamhet som kan finnas på platsen. Området är därför inte lämpat för depåverksamhet för persontåg eller andra tåganslutna
verksamheter med många tågrörelser under rusningstid, då belastningen på Ostkustbanan är hög. Verksamheter med lager och logistik har betydligt färre fordonsrörelser per dygn och dessa kan styras till tider då beläggningen på Ostkustbanan är lägre. Spårburen verksamhet är en miljövänlig lösning av transportbehovet varför industriområdet medger verksamheter med spåranslutning.
Storlek, typ och antal verksamheter är i dagsläget inte känt, varför detaljplanen är utformad med största möjliga flexibilitet. Detta innebär att området även kan komma att inrymma exempelvis lager- och logistikverksamhet. Närheten till spår innebär också att området är lämpligt för reparation av spårbundna fordon.
Inom planområdet avses järnvägsspår i form av stickspår samt vägar att anläggas.
Nya byggnader kommer troligtvis att ha en industriell karaktär och till stor del långa och slutna fasader. För att begränsa upplevelsen av höga eller långa och monotona fasader har utformningsbestämmelser fastslagits på plankartan.
Inom de delar som huvudsakligen är avsedd för verksamhetsområde är byggrätten reglerad till totalt 125 000 m2 byggnadsarea. Inom den östra delen av planområdet regleras byggnadernas höjd med högsta nockhöjd +48,0 meter över nollplanet och +43 meter över nollplanet i den nordvästra delen. Närmast det öppna
landskapsrummet begänsas totalhöjden till +38,0 meter över nollplanet, vilket motsvarar cirka 19 meter över planerad marknivå.
För att erhålla tillräckligt stora ytor för verksamheterna föreslås
Rosergsbergsbäcken att ledas om till de centrala delarna av planområdet.
Markområde med NATUR anges på plankartan för bäckens nya sträckning.
Gällande dagvatten har en principlösning för omhändertagandet av dagvattnet tagits fram, och nödvändiga ytor för omhändertagande av dagvatten har avsatts i planen (se figur 16). Dagvatten avses i första hand omhändertas lokalt inom planområdet och en öppen dagvattenhantering förespråkas. Reningsåtgärder rekommenderas i första hand för rening av dagvatten från vägar, lastgårdar och parkeringsytor, där de högsta halter av förorenade ämnen förväntas. Dagvatten från parkeringar, lastgårdar och vägar står för den största föroreningsbelastningen inom planområdet.
Inom området avses stora ytor att fyllas upp med sprängsten för att anpassa området till föreslagen markanvändning. Sprängstenen medför att ett naturligt magasin bildas, där dagvatten kan fördröjas. Detta innebär att vatten från hårdgjorda ytor når sprängstensfyllningen och sedan långsamt passerar ut genom slänten mot Rosersbergsbäcken. Det innebär att vattnet både fördröjs och renas.
Vatten från körytor och parkeringar, som innehåller en högre grad av föroreningar, föreslås ledas via olika reningslösningar såsom diken och raingardens innan det når sprängstensfyllningen.
Ytor markerade på plankartan med E1, Tekniska anläggningar för
dagvattenhantering har angetts på plankartan för att säkerställa områden för dammar och/eller översilningsytor.
Figur 16. Föreslagna reningsåtgärder för dagvatten markerade på kartan.
6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
I följande kapitel beskrivs förutsättningarna för detaljplaneområdet samt detaljplaneförslagets miljökonsekvenser.
Detaljplanens konsekvenser utgår från att maximal byggrätt utnyttjas. Där negativa konsekvenser bedöms uppstå föreslås, där så är möjligt, åtgärder för att eliminera eller mildra konsekvenserna.
I kapitlet beskrivs även referensalternativet konsekvenser.
6.1 LANDSKAPSBILD
6.1.1 Bedömningsgrunder
Sverige omfattas av Landskapskonventionen. Konventionen trädde i kraft 1 maj 2011, efter att Sverige ratificerat den. Genom att ratificera landskapskonventionen har Sverige åtagit sig att skydda, förvalta och planera landskapet i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen, öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse, samt främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet. I Sverige ansvarar Riksantikvarieämbetet för genomförandet av konventionen.
Inom ramen för projektet har ett PM gällande landskapsbild och visuell påverkan upprättats. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 1.
6.1.2 Förutsättningar
Landskapet kan generellt beskrivas som öppet, lantligt och präglat av jordbruk. Den visuella och rumsliga upplevelsen varierar dock beroende på var i området som man befinner sig. Rumsligt kan området beskrivas som två landskapsrum, vilka avgränsas från varandra av den åkerholme som finns centralt i området, se figur 15.
På platsen upplevs att det finns en fortsättning på motsatt sida om åkerholmen.
Den visuella och rumsliga kontakten bedöms dock som svag.
Söderifrån upplevs landskapet i huvudsak från de vägar som korsar de öppna fälten i öst-västlig riktning. Omgivningen är lantlig och präglad av jordbrukstradition. Den visuella upplevelsen karaktäriseras av öppenhet och storskalighet, se figur 17. På ett långt avstånd från planområdet, ligger de skogsklädda markerna och åkerholmarna som en fond vid horisonten och en mer specifik topografi är svår att uppfatta. På ett närmare avstånd uppfattas landskapsformerna och kopplingen norrut förbi åkerholmarna tydligare. I detta läge är rumsligheten starkare, och
landskapsrummet upplevs avgränsat av skog både väster- och österut.
Figur 17. Vy över planområdet sett söderifrån.
Vid en hastig anblick upplevs området norr om åkerholmarna att vara till sin sammansättning likt planområdets södra delar. Dock finns en del skillnader som upptäcks beroende varifrån man betraktar området. Norr om planområdet ligger idag ett industriområde, och de norra delarna av planområdet betraktas antingen från detta, eller från Ostkustbanan. Detta medför att Ostkustbanan och tillhörande infrastruktur blir påtagliga i vyer härifrån, vilket till stor del präglar upplevelsen av landskapet, se figur 18. Den trädbeklädda holme som finns i planområdets norra del utgör den mest framträdande delen av planområdet sett norrifrån, då marken bakom sluttar söderut.
Figur 18. Vy norrifrån.
Planområdet är idag oexploaterat. Den närmsta bebyggelsen, Krogsta gård med ett antal hus och gårdsbyggnader ligger i anslutande till de södra skogsmarkerna. Strax därefter ligger även Krogsta by med ett tiotal fastigheter. I områdets östra del finns ett kuperat skogsområde
Krogsta by ligger inbäddat i skogsmark och har idag inte öppna vyer norrut och söderut. Öster om bebyggelsen öppnar sig en mindre åker och en trädbeklädd holme mot Ostkustbanan. Västerut finns en öppning i vegetationen där vägen angör åkermarken. Detta sammantaget skapar en relativt stark känsla av rumslighet.
Skogsområde i öster Rosersbergsbäcken
Åkerholme centralt i området
Krogsta by är visuellt avskärmat från omgivningen, trots närheten till både Rosersberg och Märsta, det enda som bryter av naturkaraktären idag är den närbelägna Ostkustbanan.
Sammanfattningsvis innehåller planområdet ett antal kvaliteter och känsligheter som bör bevaras. Följande kvalitéer har identifierats i den landskapsanalys som har utförts, se bilaga 1:
· Harmoniska former och linjer sett söderifrån
· Naturkaraktär - fond av skogsmark sett söderifrån
· Viss koppling i nord-sydlig riktning sett söderifrån
· Norra skogsbeklädda holmen sett norrifrån
6.1.3 Referensalternativets miljöpåverkan
Om detaljplanen inte genomförs etableras ingen verksamhet på området och dagens markanvändning består. Referensalternativet bedöms inte medföra någon påverkan med avseende på landskapsbild eller ljusförhållanden. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.
6.1.4 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan
Föreslagen detaljplan kommer att påverka landskapsbilden i området i hög grad då nya element i form av verksamhetsbebyggelse med stora volymer tillförs i ett agrart och öppet landskap. Byggnadernas volymer är stora med höjder upp till cirka 25 meter. Utgångspunkt vid utformningen av planförslaget har varit att anpassa anläggningen efter de naturliga förutsättningar som finns på platsen, som exempelvis terräng och vegetation.
Fotomontage har tagits fram som visar exempel på hur området kommer att upplevas före, respektive efter utbyggnad från olika platser i omgivningen. Dessa presenteras i figur 19–27 nedan. De illustrerade byggnaderna motsvarar maximal byggrätt som detaljplanen föreskriver. Föreslagna nya trädridåer är illustrerade med cirka åtta meter höga träd, vilket motsvarar cirka fem år gamla träd. Träden kommer att växa sig högre och på sikt dölja mer av de planerade verksamheten.
Figur 19. Vypunkter för fotomontage.
Figur 20. Vy 1, Vy mot norr från Krogsta (nuläge).
Figur 21. Vy 1 efter planens genomförande. Skyddszon med vallar och planteringar omgärdar verksamhetsområdet. Nya träd är illustrerade som cirka åtta meter höga och kommer med tiden att bli högre. Befintliga träd är mellan 15 och 20 meter höga.
Bef. åkerholme som sparas
Ny trädplantering vid planerad våtmark
Slänt mot ny marknivå och vall planteras med träd.
Skog och höjd som omfattas av skyddsbestämmelser.
Figur 22. När träden vuxit upp syns mycket lite av den tillkommande bebyggelsen från det öppna landskapet söder om planområdet. Röd cirkel markerar de nya byggnaderna.
Figur 23. Vy 2. Vy från norr mot planområdet idag (nuläge).
Figur 24. Vy 2 efter planens genomförande. Träddungen i förgrunden ligger inom naturmark i detaljplaneförslaget.
Figur 25. Vy 3 från Krogsta by efter planens genomförande
Föreslagen exploatering i detaljplaneförslaget kommer inte att vara synlig från Slottsvägen, även om inte de nya trädridåerna är fullt uppvuxna. Mellan Slottsvägen och planområdet finns flera större skogbevuxna höjder som avskiljer planområdet i sin helhet från vägen, se figur 26.
Bef. skogsridå sparas och döljer de nya byggnaderna.
Figur 26. Föreslagen exploatering i detaljplaneförslaget kommer inte att vara synlig från Slottsvägen då befintliga trädridåer skymmer de nya byggnaderna. De gula pilarna visar olika siktlinjer från Slottsvägen mot planområdet.
För att även få en jämförande skala jämförs den maximala höjden på de nya byggnaderna i detaljplanen med fjärrvärmeverkets skorstenar. Figur 27 visar att toppen på skorstenarna från Brista Fjärrvärmeverk är knappt synliga ovan skogshöjderna. Planerad bebyggelse inom planområdet är avsevärt lägre än dessa och kommer därför inte att synas från Slottsvägen.
Rosersbergs slott Brista fjärrvärmeverk
