• No results found

Förslag på skadeförebyggande åtgärder

6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

6.1.5 Förslag på skadeförebyggande åtgärder

Genom att bevara befintlig topografi med redan uppväxt skog i nyckellägen kan naturkaraktären i områden nära kommande bebyggelse bevaras samtidigt som vegeterade ytor skymmer de nya byggnaderna genom sin höjd.

Där det finns behov av att visuellt avskärma verksamheterna, och inte naturlig växtlighet finns, är det möjligt att nyplantera vegetation för att på sikt uppnå effekt.

Det finns dock en risk att landskapets karaktär påverkas om val av arter till nyplantering inte görs med hänsyn till den artsammansättningen som finns på platsen idag. En ytterligare risk gällande nytt växtmaterial är att tiden för dess tillväxt underskattas, samt att de inte utgör en fullgod avskärmning under en lång tid. För att minska denna risk kan nyplantering kombineras med andra avskärmande åtgärder.

Sammantaget kan sägas att det finns en variation av åtgärder som kan

implementeras för att minska visuell påverkan från tillkommande verksamheter.

Vissa kan ha effekt i sig själva, men det kan också krävas att flera åtgärder kombineras med varandra för att erhålla en tillräckligt god effekt.

6.1.5.1 Åtgärder som regleras i detaljplan

I föreliggande detaljplan föreslås åtgärder som är fastställda med bestämmelser enligt följande:

· Lägsta respektive högsta markhöjd i meter över nollplanet är säkerställd på plankartan.

· Högsta totalhöjd i meter över nollplanet är reglerad.

· Fasaden skall delas i en övre och nedre del vid 10 meter byggnadshöjd.

Fasadens delar ska färgsättas enligt kulörprogrammet i planbeskrivningen – f1.

· För fasader som är längre än 60 meter ska fasadens nedre del (upp till 10 m byggnadshöjd) indelas i maximalt 40 meter långa avsnitt med hjälp av förskjutning i fasadliv och/eller byte av material eller kulör – f2.

· Taket får ej utföras i reflekterande material.

· Besvärande ljus från verksamheten mot bostäder ska begränsas.

Belysningsstolpar får vara högst 12 meter höga. Belysningsarmaturer monterade på fasader får sitta som mest åtta meter över anslutande marknivå. Belysningen ska vara riktad och begränsas till

verksamhetsområdets utbredning.

· Markens nivåer och växtlighet ska bevaras som en skyddszon mellan industrianläggningar och bostäder – m1.

· Skyddsområde inom vilket avskärmning i form av vall ska anordnas – m2.

· Markens höjd får inte ändras – n1.

· På plankartan finns även bestämmelser som säkerställer plantering av planområdets kant mot Rosersbergsbäcken – n2.

· Träd med en stamdiameter över 20 cm mätt 1,3m över marken ska bevaras som visuell avgränsning mellan verksamheter och område som omfattas av kulturmiljöskydd – n4.

6.1.5.2 Förslag på andra åtgärder

· Placera byggnadskroppar i nord-sydlig riktning

· Bevara så mycket befintlig skogsmark som möjligt

· Naturligt växtval

· Ta tillvara på tidsperspektiv

· Använd avskärmningar för att minska intryck av bebyggelse

· Kombinera olika åtgärder

· Begränsa ljusstyrkan samt begränsning av under hur lång belysningen är påslagen.

Ytterligare förslag på mer detaljerade åtgärder kan ses i PM Landskapsgestaltning – landskapsbild och visuell påverkan, 2019-06-07, se bilaga 1.

6.2 KULTURMILJÖ

6.2.1 Bedömningsgrunder

Den svenska kulturmiljön skyddas främst genom kulturmiljölagen och miljöbalken. I kulturmiljölagen finns särskilt beskrivet skydd av fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Kulturmiljön skyddas även genom plan och bygglagen, väglagen och förordningen om statliga byggnadsminnen. Lagarna syftar bland annat till att framtida generationer skall kunna uppleva en mångfald av kulturmiljöer.

Vidare förekommer lagskydd på lokal nivå i form av kommunala krav och riktlinjer.

Riksintressena i Sverige regleras i Miljöbalken, som fastslår att mark- och

vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada miljön.

Bedömningen av vad som är en påtaglig skada utgår från områdets läsbarhet. Det vill säga hur väl miljön fortsättningsvis kommer att karaktäriseras av eller återspegla

det riksintressanta sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet.

Svenska fornlämningar är automatiskt skyddade enligt kulturmiljölagen.

Fornlämningar är en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen behöver dessutom vara tillkommen före år 1850, eller i fråga om fartygslämning, förlist före år 1850. Det är enligt lagen förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering, eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.

En arkeologisk utredning har utförts i november år 20118. Därefter har arkeologisk förundersökning gjorts under år 2012 och under år 2015 utfördes en arkeologisk förundersökning etapp 1, och delvis etapp 2 för hela planområdet. Vidare har en kulturmiljöutredning tagits fram under år 2012 som kompletterats och reviderats under år 20159. År 2018 uppdaterades kulturmiljö i form av ett kompletterande PM.

PM.et utgör ett tillägg till den utredning som togs fram år 2015. I juni år 2019 uppdaterades kulturmiljöutredning 2015-04-28. Denna har sedan reviderats 2020-12-02 anpassats till rådande lagstiftning och ändrat planområde. Se bilaga 3.

Nedanstående beskrivningar och bedömningar baserar sig i huvudsak på detta material.

6.2.2 Förutsättningar

En liten andel av planområdets södra delar omfattas av riksintresset Skålhamravägen [K: AB 71] (delen i Skånela och Norrsunda sn:r), se figur 28.

8Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Stensträngar i Krogsta, arkeologisk utredning, UV rapporet 2012:3.

9

Figur 28. Karta som visar hela utsträckningen för riksintresse för kulturmiljövård Skålhamravägen [AB 71]

och den föreslagna planområde (orange färg).

Den berörda delen omfattar Krogsta gårds närliggande åkermark. Skålhamravägen [K: AB 71] är ett mycket stort riksintresseområde. Den nordvästra hörnan avgränsas av Krogstas ägor enligt 1600-talets karta. Motiveringen till riksintresset är följande;

”Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stor-manna-bygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens

agrarlandskap. (Fornlämningsmiljö)”

Uttryck för riksintresse är följande; ”Rika järnålderslämningar i form av bl.a. äldre vägsträckningar, många runristningar, flera i ursprungligt läge, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. Uttryck för ett kungligt inflytande, som Nordians hög, Husbynamnet samt Skånelas sannolikt på kungligt initiativ uppförda 1100-talskyrka. Här låg också marker som var avsatta för sveakungens underhåll.

En centralort med förhistoriska anor är Åshusby, som i bl.a. komministerboställe, fattigstuga och gästgiveri fyller funktionen av sockencentrum i anslutning till den närbelägna Norrsunda kyrka från 1100-talet. Det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i byar och på gårdar. Herrgårdarna, bl.a. Skånelaholm, Harg och Vallstanäs (och i angränsande delar av området dessutom Stora Väsby, Torsåker och Lindö) med huvudbyggnader, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och parkanläggningar samt alléer och det storskaliga, av godsdriften präglade landskapet. (Miljön berör även Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner).

Inom planområdet finns ett antal registrerade fornlämningar i

Riksantikvarieämbetets formlämningsregister (FMIS). Dessa redovisas nedan i figur 29 och tabell 1.

Figur 29. Karta som visar fornlämningar inom det föreslagna planområdet (Fornsök 2020-11-30).

Tabell 1. Forn- och kulturlämningar inom detaljplaneområdet

RAÄ Nr Lämningstyp Antikvarisk

bedömning

Åtgärd om lämningen inte kan undvikas

Norrsunda 315 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning

Ingen åtgärd. Anses vara sentida.

Norrsunda 193:1 Hägnad Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen Norrsunda 317 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk

lämning

Ingen åtgärd.

Norrsunda 309 Härd Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen Norrsunda 314 Färdvägssystem Övrig kulturhistorisk

lämning

Ingen åtgärd. Finns på karta från 1800-tal, troligen ej äldre.

Norrsunda 310 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen

Norrsunda 311 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen Norrsunda 174:1 Område med fossil

åkermark

Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste skickas till länsstyrelsen Norrsunda 316 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk

lämning

Ingen åtgärd. Anses vara sentida.

Norrsunda 301 Område med fossil åkermark

Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste skickas till länsstyrelsen Norrsunda 299 Område med fossil

åkermark

Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste skickas till länsstyrelsen

Norrsunda 313 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen

Norrsunda 312 Härd Fornlämning Ansökan om intrång i

fornlämning måste skickas till länsstyrelsen

Norrsunda 318 Hägnad Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste skickas till länsstyrelsen

I kommunens kulturmiljöprogram ingår planområdet i en närmiljö av kommunalt intresse, nämligen Norrsunda kyrka – Viggeby. Närmiljöns värdekärna är knuten till Norrsunda kyrka med omgivande bebyggelse och det intilliggande sockencentrat Åshusby. I samma område utpekas även Viggeby, Krogsta gamla bytomt och det nuvarande Krogsta som intressanta miljöer. Viggeby ligger på östra sidan av Ostkustbanan, precis norr om Rosersberg, ca 600 m från den södra delen av detaljplaneområdet. Norrsunda kyrka ligger i höjd med Krogsta, en knapp kilometer öster om järnvägen, mellan E4:an och Norrsundavägen.

Detaljplaneområdet ligger på en nivå mellan 15,0 och 35,0 meter över havet, vilket är under högsta kustlinjen. Det innebär att hela området för omkring 12 000 år sedan låg under vatten. Därmed har de högre partierna svallats ut på finsediment, vilka har förflyttats till de lägre partierna, och bildat stråk av lersediment i

dalgångarna. Kolonisationen i området har skett längs de förhistoriska vattenlederna och de bördiga dalgångarna.

Den relativt höga bevarandegraden av det förhistoriska hägnadssystemet, så kallade stensträngssystem, i området har stor betydelse för förståelsen av markorganisationen för omkring 2 000 år sedan. Det visar sig att

markorganisationen varit i det närmaste detsamma sedan dess. Den mark som i dag utgör åkermark återfinns som åker- och ängsmark på den äldsta generationen av kartor över Krogsta.

Även bebyggelsemönstret och vägsystemet i området har en lång kontinuitet.

Bebyggelsen på Krogsta gamla bytomt och i Viggeby har legat på samma plats sedan området koloniserades under järnåldern. Krogsta gamla bytomt ligger på östra sidan av järnvägen i höjd med Krogsta gård. Vägarna är ett tydligt komplement till de vattenleder som successivt grundades upp och som till slut inte längre gick att färdas på.

Söder om Krogsta gård, utanför planområdet, ligger nuvarande Krogsta by. Byn växte fram i samband med att järnvägen drogs fram över det tidigare byläget i slutet på 1800-talet. Den nuvarande bebyggelsen följer den gamla allfarvägen som förbinder de äldre gårdarna Krogstaborg och Lill Krogsta. Lill Krogsta och

Krogstaborg utgör troligtvis de två gårdar som flyttade ut från Krogsta bytomt i samband med laga skifte på 1840-talet. Krogstaborg är en genuin gårdsmiljö med äldre boningshus och ekonomibyggnader. Lill Krogsta ligger utanför

riksintresseområdet i ett skyddat läge utan siktlinje till planområdet. Vägen mellan Krogsta by och Lill Krogsta passerar den åker som längre norrut angränsar till planområdet. Områdets kulturmiljövärden visas på figur 30.

Krogsta gård med dess bebyggelse ligger precis väster och söder om

detaljplaneområdet och omfattas av riksintresset Skålhamravägen. Delar av den tillhörande marken mellan gården och Ostkustbanan som också omfattas av riksintresset ingår däremot i detaljplaneområdet. Den berörda jordbruksmarken är

öppen och brukas helt eller delvis. Krogsta gårds bebyggelse med

ekonomibyggnader och boningshus, en äldre parstuga och en villa av egnahemstyp från 1940-talet (se figur 31). Gårdsmiljön och dess bebyggelse har fram till idag präglats av en successiv utbyggnad och förändring sedan gården tillkom i slutet av 1800-talet. Parstugan är av särskilt intresse då den både är intressant som byggnadstyp och troligtvis ingick i den äldsta byn. Gårdsmiljön och dess utveckling är betydelsefull för förståelsen av byn Krogstas långa historia. Kopplingen till järnvägens utbyggnad är central för gårdens tillkomst. Med dagens turtäthet är järnvägen ett mycket påtagligt inslag i både gårdsmiljön och Krogsta by.

Riksintressedelen av planområdet angränsar närmast Krogsta gård, längre österut till kyrkbyn Norrsunda i öster och Viggeby i söder. Det finns inga direkta samband mellan Krogsta gårdsbyggnader på planområdet och dessa två utpekade

kulturmiljöer. Förändringar i samband med byggandet av järnvägen i slutet på 1800-talet ledde till att det ursprungliga läget för Krogsta by upplöstes och att Krogsta gård flyttades och fick sitt nuvarande något avskärmade läge. Krogsta gamla bytomt är en del av det agrara samhälle som utgör ett av det kommunala intressets kärnvärden. Dess existens har fortsatt en pedagogisk funktion i att spegla Krogstas utveckling till följd av järnvägens utbyggnad.

Figur 30. Översiktskarta över planområdets kulturmiljövärden. Skrafferad röd markering är riksintresseområdet. Ungefärlig plangräns visas med streckad svart linje.

Figur 31. Krogsta gårdsmiljö (ovan t v), parstuga utanför planområdet belägen norr om Krogsta gård (ovan t h), Krogstaborg (nedan t v), samt huvudbyggnaden på Krogsta gård med Ostkustbanan till höger (nedan t h).

6.2.3 Referensalternativets miljöpåverkan

Om detaljplanen inte genomförs etableras ingen järnvägsansluten verksamhet på området och dagens markanvändning består. Referensalternativet bedöms medföra obetydliga/inga konsekvenser avseende kulturmiljövärden.

6.2.4 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

Ytterligare resonemang gällande påverkan på landskapsbilden kan ses i kapitel 6.1.4.

Detaljplaneförslaget medför att ny bebyggelse, vägar, bro och spårområden tillkommer i ett historiskt odlingslandskap. Vidare innebär planen att ett före detta impediment norr om Krogsta sprängs bort och bebyggs. Den så kallade

”Rosersbergsån” flyttas och nya dammar tillkommer landskapet. Konsekvenserna är att odlingsmark, före detta betesmark impediment, skog och fornlämningar försvinner, vilket innebär att det blir det svårare att avläsa den kulturhistoriska berättelsen i det landskapet. Kulturmiljön inom planområdet kommer att bli helt förändrad och innebär en stor påverkan.

Påverkan på kulturmiljö utanför planområdet utgörs främst av påverkan på den agrara landskapsbilden. För detta bedöms påverkan som begränsad. För att verifiera detta har en analys har utförts hur exploateringen kommer att vara synlig i det öppna kulturlandskapet, se figur 32 och 33.

Resultatet av analysen visar att utan skyddsåtgärder är det en mycket begränsad del av den planerade verksamheten som kommer att synas från landskapet, se gul markering på figur 32. De nya byggnaderna exponeras varken mot Krogsta gård, Krogsta bymiljö, Slottsvägen eller Rosersbergs slott. Med skyddsåtgärder, se figur 33, så är det en ännu mindre del av det agrara landskapet som kommer att påverkas.

Figur 32. Den tillkommande bebyggelsen kommer att vara synlig från det gulmarkerade området till dess att trådridån har växt upp. Vypunkten redovisas i figur 21.

Rosersbergs slott

Planerad exploatering

Figur 33. Efter det att den planerade trädridån har växt upp kommer exponeringen av planområdet att ytterligare begränsas, se den gula markeringen. Vypunkt, se figur 22.

Krogsta gårds bebyggelsemiljö, som bedöms vara ett uttryck för riksintresset, kommer att bevaras. Däremot kommer en del av landskapets åkermark, som tills stor del utdikades och omdanades på 1800-talet att försvinna, bebyggas och /eller exploateras med ett spårområde. Vidare kommer det naturliga impedimentet norr om byn som i historisk tid utgjord utmark och/eller betesmark att sprängas bort och utraderas.

Rosersbergs slott

Planerad exploatering

Ett flertal fornlämningar, de flesta dock belägna utanför riksintresseområdet Skålhamravägen, kommer att försvinna. Det finns en viss risk att kulturhistoriska samband påverkas då lämningar inom detaljplaneområdet tas bort som kan höra ihop med andra lämningar som ligger utanför det aktuella området. På detta sätt finns risk för att läsbarheten av de förhistoriska sambanden minskar. Dock ligger de fem stensträngar som finns i den sydöstra delen av planområdet helt eller delvis inom skyddszonen och kan bevaras till stor del.

Rosersbergsbäcken som löper lågt i terrängen och genom öppen åkermark förändras och anpassas genom större damm ytor, vilket innebär införande av ett främmande inslag i kulturlandskapet. I dagsläget är dock inte det historiska tidsdjupet av Rosersbergsbäcken utrett. Den raka sträckningen pekar dock på att den har genomgått förändringar och möjligtvis har justerats som en del av vattenåtgärd kring sekelskiftet 18/1900, i syfte att främst tillskapa mer odlingsbar mark. För att kunna koppla samman verksamhetsområdets östra och västra sida, ömsom Rosersbergsbäcken, avses en bro byggas över ån. Detta är ett nytt inslag i miljön, men sammanbinder enheterna i den öst-västliga riktningen.

Den agrara markanvändningen inom planområdet har en mycket lång kontinuitet, och pekas ut i riksintressebeskrivningen för Skålhamravägen. De nya

verksamheterna som avses uppföras inom detaljplaneområdet går i linje med, och ansluter till stambanans berättelse, samt hur Krogsta by flyttades till den plats där den ligger idag. Även om denna berättelse om stambanan inte förkommer i riksintressebeskrivningen, är det en del av platsens historia (uppmärksammat som ett kommunalt utpekat område). Detta gör att planområdet inte bara kännetecknas av dess agrara historia, utan även av dess industriella utveckling. Järnvägens framdragande har starkt påverkat landskapet i stort, genom att samband har skurits av, gårdar rivits och flyttats samt åkermark splittrats upp och lagts under räls. De nyttobyggnader till järnvägen som enligt förslaget ska tillkomma, förläggs norr om riksintresset. Järnvägen har en historisk förankring på platsen och exploateringens markanvändning kan anses gå i linje med den kontinuerliga berättelsen om järnvägens utbyggnad. Planen bedöms innebära att läsbarheten av berättelsen om järnvägen kommer att öka. Läsbarheten av den agrara verksamheten kommer att minska.

6.2.4.1 Sammanfattande bedömning

Detaljplanen bedöms främst påverka kulturmiljön inom planområdet. Utanför planområdet bedöms påverkan vara begränsad, och är till största delen kopplad till förändringar av landskapsbilden.

Påverkan på riksintresset Skålhamravägens värden bedöms vara begränsade, och intrånget bedöms vara lokalt och litet i relation till riksintresset som helhet.

Planområdets odlingsmark och vattendrag ligger geografiskt placerade i ett perifert läge inom riksintresset. Detaljplaneförslaget innebär att en liten del av åkerarealer, som idag delvis redan är avskurna av järnvägen, tas bort. Riksintresset är dock omfattande och uttrycken som påverkas kan upplevas på många andra platser inom riksintresset. Den kvarvarande skogsridån öster om järnvägen innebär att

planområdets miljömässiga förändring inte står i direkt förbindelse med övriga delar av riksintresseområdet. Planerade byggnader avses uppföras norr om riksintresseområdet. Järnvägen har en historisk förankring på platsen och exploateringens markanvändning kan anses gå i linje med den kontinuerliga

berättelsen om järnvägens utbyggnad. Planen bedöms innebära att läsbarheten av berättelsen om järnvägen kommer att öka, medan läsbarheten av den agrara verksamheten minskar. Ingen påtaglig skada på riksintresset bedöms uppstå.

Krogsta by bedöms inte direkt påverkas i större omfattning. Eventuellt kan buller utgöra en indirekt negativ konsekvens för kulturmiljön som bland annat kan påverka brukbarheten och upplevelsevärdet negativt. För Krogsta by finns idag befintliga bullerkällor från bland annat befintlig järnväg och även Arlanda.

Bullerbestämmelser i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer är införda på plankartan.

Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljön som små till måttliga då:

1. Järnvägen är en del av området redan idag och tillkommande åtgärd går i linjen med befintlig verksamhet.

2. Landskapets topografiska förutsättningar gör att den visuella påverkan på kulturmiljövärden främst påverkas i vyer från öppet odlingslandskap i söder. Ridåer av skog och vegetation avskärmar Krogsta gård och begränsar långa siktlinjer i landskapet. Den nya bebyggelsen kommer främst att vara synlig från järnvägen.

3. Krogsta gård och by bevaras

4. Fornlämningar kommer att tas bort, och historiska samband riskerar att urholkas eller utraderas. Dock finns ett stort antal andra platser inom riksintresset där den förhistoriska berättelsen kommer att bevaras och där även uttrycken kan anses vara lättare att avläsa.

5. Bestämmelser om utformning av bebyggelsen avseende kulör och maximal

5. Bestämmelser om utformning av bebyggelsen avseende kulör och maximal