6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
6.2.5 Föreslag på skadeförebyggande åtgärder
6.2.5.1 Åtgärder som regleras i detaljplan
· Ett skyddsområde i planens södra del är infört på plankartan där vall och plantering ska anordnas, samt bevarande av befintlig skog och höjd, som skyddar omgivningen från störningar från verksamheten.
· Bestämmelser om de nya byggnadernas gestaltning anges, se skyddsåtgärder under avsnittet om landskapsbild, kap 6.1.
6.2.5.2 Förslag på andra åtgärder
Förslag på andra åtgärder anges i PM – Landskapsgestaltning – Landskapsbild och visuell påverkan. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 1. Åtgärderna redovisas även kortfattat under kap. 6.1.5. Förslag på skadebyggande åtgärder (Landskapsbild).
6.3 NATURMILJÖ
6.3.1 Bedömningsgrunder
En inventering och bedömning av naturvärden i området genomfördes 2018-06-26.
Nedanstående beskrivningar och bedömningar baserar sig i huvudsak på denna utredning.
Inventeringen omfattade en systematisk naturvärdesbedömning och syftar till att uppskatta underlaget för biologisk mångfald i det bedömda området. Naturvärdena delas in enligt standardiserat förfarande10 och klassas i fyra naturvärdesklasser:
· Högsta naturvärde (naturvärdesklass 1)
· Högt naturvärde (naturvärdesklass 2)
· Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3)
· Visst naturvärde (naturvärdesklass 4)
WSP Sverige AB har även uppfört ett PM Landskapsgestaltning, påverkan på naturvärden och skyddsåtgärder. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 5.
Rosersbergsbäckens naturvärden behandlas i ett separat kapitel, kapitel 6.4.
6.3.2 Förutsättningar
Detaljplaneområdet består av ett kulturlandskap som domineras av åkermark med åkerholmar och anslutande skogsmark. Rosersbergbäcken rinner norrut genom detaljplaneområdet för att sedan rinna ut i Märstaån och vidare ut i Steningeviken (Skarven).
Nordväst om planområdet finns Steningedalens naturreservat (reservatet beskrivs utförligare under 6.6 Rekreation och friluftsliv). Enligt Sigtuna kommuns
naturinventering finns inga utpekade värdefulla naturobjekt inom planområdet.
Kommunens översiktsplan (antagen år 2014) redovisar översiktligt områden med höga naturvärden (figur 34), men inga av dem ligger inom, eller i direkt anslutning till planområdet.
Figur 34. Naturvärden enligt kommunens översiktsplan (2014).
I den norra delen av detaljplaneområdet, finns en mindre sumpskog som har identifierats av Skogsstyrelsen. Området är mindre än 1 ha och utgörs av en blandskog av löv- och barrträd. Sumpskogen är dikningspåverkad och är även påverkad även av järnvägen.
10 SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. Samt SIS, 2014:
Enligt uppgift från Sigtuna kommun har orkidén Jungfru Marie nycklar observerats i planområdet, men återfanns inte vid WSP:s inventering år 2018. Samtliga orkidéer är fridlysta och omfattas av artskyddsförordningen.
I juni år 2018 inventerades detaljplaneområdet. Inom detaljplaneområdet har tre delområden med naturvärden och tre objekt som omfattas av det generella biotopskyddet identifierats. Dessa redovisas på figur 35. Inom planområdet finns inga tidigare registrerade artfynd inom undersökningsområdet i Artportalen (sökning 180507). Det finns inga särskilt skyddsvärda träd registrerade i Trädportalen (sökning 180507). Följande delområden med naturvärden identifierades:
· Område A - Sumpskog
Sumpskogen är ett ca 0.6 hektar stort område med ett olikåldrigt bestånd av klibbal och gran. Död ved förekommer ganska rikligt och i olika
nedbrytningsstadier. Dessa faktorer i kombination med rörligt markvatten bidrar till att området bedöms ha ett påtagligt naturvärde.
Nyckelfaktorerna utgörs av olikåldrighet, död ved i olika faser och fuktstråk.
· Område B - Barrskog
Detta är det störst utpekade delområdet med naturvärden och består av äldre, olikåldrig barrskog. Inslag av död ved är på vissa platser stort och består av både kullfallna träd och stående döda träd. Barrskogen bedöms ha en del biotopvärden men ett lågt artvärde och bedöms därför ha ett visst naturvärde i sin helhet. Nyckelfaktorerna utgörs av olikåldrig barrskog samt stort inslag av död ved.
· Område C - Hällmarkstallskog
Detta är det minsta utpekade delområdet som utgörs av en
hällmarkstallskog. Området karaktäriseras av att träden är olikåldriga och senvuxna. Till skillnad från de två andra skogsområdena är inslaget av död ved låg. Hällmarkstallskogen bedöms ha ett visst naturvärde.
Nyckelfaktorerna utgörs av olikåldrig och senvuxen skog samt avsaknad av död ved.
· Område D – Åkerholme
Åkerholmen har tidigare troligen varit mer eller mindre öppen, men har idag ett glest trädskikt med björk, asp och enbuskar. Lövsly kommer underifrån och holmen är under igenväxning med asp. Åkerholmen omfattas av det generella biotopskyddet.
· Område E – Åkerholme
Åkerholmen kan uppfattas som två åkerholmar på håll då den genomskärs av ett kort, flackt parti i mitten där det växer unga tallplantor.
Åkerholmens nordvästra del präglas av igenväxningsvegetation. Det finns rester av ett äldre, mer glest trädskikt med björk, gran och enbuskar. Idag domineras trädskiktet av asp. På marken växer en ordinär gräsmarksflora och några anmärkningsvärda artförekomster eller strukturer som skulle kunna tillmätas särskilda naturvärden har inte registrerats.
Den något större, sydöstra halvan präglas även den av igenväxning med ung björk, asp och enstaka granar. Inte heller i denna har några specifika
artförekomster eller strukturer noterats. Enstaka rötade aspar med bohål registrerades vid det senaste fältbesöket. Även om området som helhet inte når upp till någon naturvärdesklassning, så anses dessa träd ha ett visst naturvärde. Nyckelfaktorerna utgörs av igenväxning med björk och asp samt enstaka rötade aspar. Åkerholmen omfattas inte av det generella biotopskyddet då den är större än o,5 hektar.
· Område F - Rosersbergsbäcken
Rosersbergsbäcken är starkt påverkad av näringstillförsel från omgivningen med stora partier av kaveldun och vass längs kanterna och slamsamlingar i vattnet. Bottenlivet är begränsat då djupa partier saknas, och det saknas även sanka landområden. På grund av detta bedöms bäcken enbart ha en måttlig artdiversitet och variation. Nyckelfaktorerna utgörs av naturaliserat dike samt vassvegetation. Rosersbergsbäcken omfattas av det generella biotopskyddet.
Ovanstående objekt som anges som biotopskyddade omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap. 11§). Det innebär att det inte är tillåtet att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som kan skada naturmiljön i dessa biotoper. Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge dispens från biotopskyddet.
Figur 35. Karta visar utbredning och placering av identifierade naturvärden och pilar visar
spridningssamband i detaljplaneområdet. Den röda punkten i nordöst anger platsen för en bäverhydda.
De främsta spridningsstråken för flora och fauna som har identifierats inom detaljplaneområdet, är från det västra skogsområdet (utanför detaljplaneområdet) som är ett militärt övningsområde, över åkerholmen till skogsområdet i öst.
Rosersbergsbäcken anses också vara en viktig spridningsväg. Länken över åkern bedöms primärt gå i riktning från väst till öst, då mängden barriärer i landskapets östra delar är stor. Spridning längs Rosersbergsbäcken bedöms dock äga rum i båda riktningar och kan vara en möjlig länk för till exempel groddjur.
I planområdets norra del (figur 35) påträffades en bäverhydda i det befintliga diket.
Ett antal aspar i åkerholmen ovanför diket har färska bävergnag och det är troligt att bäverhyddan är bebodd. Om kommande byggnationer kan tänkas påverka bäverhyddan eller om den behöver tas bort, måste tillstånd för detta behövas från Länsstyrelsen.
En fågelinventering genomfördes i juni år 2018. Totalt noterades sex rödlistade arter och en art som är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 inom det blåmarkerade området på figur 36. De identifierade arterna redovisas även i tabell 2. I tabellen kommenteras även artens antal med mera.
Figur 36. Resultat från fältinventeringen.
Tabell 2. Noterade arter under fältinventeringen ihop med rödlistans status samt kommentar om artens antal, ekologi och bevarandestatus.
Art samt status i
rödlistan Beskrivning
Gulsparv (VU)
Två revir för gulsparv noterades inom området. Arten är främst knuten till öppna miljöer med inslag av träd och buskar. Jordbruksmark (framförallt i södra Sverige), kraftledningsgator, hyggen och andra öppna eller halvöppna området.
Den svenska populationen uppgår till ca 900 000 par varav 80 000 par återfinns i Uppland.
Buskskvätta (NT)
Fyra revir noterades inom området, med koncentration i södra delen. Arten häckar på öppen mark, t.ex. jordbruksmark, kalhyggen, hedar och liknande. I jordbrukslandskapet förekommer den oftast på dikesrenar, utmed vägar eller i anslutning till glest trädbevuxna åkerholmar. Den svenska populationen uppgår till 250 000 par varav ca 13 000 par i Uppland.
Kungsfågel (VU)
Endast ett revir noterades i den stora barrskogen i östra delen. Skogen hade goda förutsättningar att hysa fler revir av arten. Arten häckar i granskog och
granblandad skog, och i såväl äldre som yngre planteringar och förekommer allmänt i hela landet.
Törnskata (LC) Upptagen i bilaga
1 till fågeldirektivet
Två törnskate-revir bedöms finnas inom området. Arten föredrar buskiga betesmarker och skogsbryn, samt på hyggen och i kraftledningsgator.
Arten är inte rödlistad och uppvisar ingen minskande populationstrend, men omfattas av fågeldirektivets bilaga 1. Den svenska populationen uppgår till 44 000 par varav 4 000 par i Uppland.
Gröngöling (NT)
En gröngöling noterades i åkerholmen centralt i området där den både sågs och hördes. Åkerholmen utgör en lämplig livsmiljö för arten men inget bohål kunde hittas.
Gröngölingen är tämligen allmän i södra och mellersta Sverige. Arten föredrar mosaikartade, halvöppna kulturlandskap, där betesmarker och åkrar växlar med lövdungar, alléer eller trädklädda naturbetesmarker. Den är en karaktärsart för ekhagar. Den föredrar glesa skogar att häcka i, i lövskog, parker och lövblandad barrskog, ofta i anslutning till odlad mark. Boet hackas ut från angripna grova eller senvuxna lövträd (oftast asp).
Sånglärka (NT)
Ett revir för sånglärka noterades i områdets södra del, på gränsen till
detaljplaneområdet. Sånglärka häckar huvudsakligen på jordbruksmark, men den förekommer även på mossar, hedar och alvar. Den undviker kantzoner mot skog och bebyggelse.
Sävsparv (VU)
Ett revir för sävsparv noterades längs diket som går i nord-sydlig riktning centralt i detaljplaneområdet. Arten föredrar busksnår och bladvassbälten vid sjöar, dammar och vattendrag samt i buskrika sumpmarker. Sävsparven förekommer också i rent jordbrukslandskap, om där finns småvatten, öppna diken eller kanaler med förekomst av buskar. Den finns också på myrar, särskilt i norra Sverige.
6.3.3 Referensalternativets miljöpåverkan
Om detaljplanen inte genomförs etableras ingen järnvägsansluten verksamhet på området och dagens markanvändning består. Referensalternativet bedöms inte medföra någon påverkan med avseende på naturmiljövärden.
6.3.4 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan
Inga dokumenterade bevarandevärda områden kommer att beröras av planförslaget.
Planförslaget kommer att påverka naturvärdesområdena a) Sumpskog, b) Barrskog och c) Hällmarkstallskog i sin helhet, då de alla helt ligger inom det nya
verksamhetsområdet. d) Åkerholme kommer att lämnas orörd. Den nordvästra delen av e) Åkerholme behövas tas bort då den hamnar under planerad bebyggelse och en ny gångväg föreslås ligga längst med den västra kanten av den bevarade delen av e) Åkerholme. f) Rosersbergsbäckens nuvarande sträckning hamnar under en av byggnaderna och den kommer därmed att behöva ledas om.
De identifierade spridningssambanden förmodas båda att påverkas av det planerade byggnationerna, det vill säga spridningssambandet väst-öst via e) Åkerholme och spridningssambandet norr-söder via Rosersbergsbäcken. e) Åkerholmen kommer att halveras och omges av byggnader, vilket troligen kommer att försvaga dess eventuella roll som länk i spridningskorridor. Rosersbergsbäcken kommer att ledas om, men vilka effekter detta får på spridningssambanden är i dagsläget osäkert och beror mycket på hur omledningen görs. Detta bör utredas ytterligare i samband med anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.
Figur 37. Karta visar utbredning av den nya detaljplanen med föreslagen bebyggelse, i förhållande till identifierade naturvärden.
B
Den identifierade bäverhyddan i norr kommer inte att beröras av exploateringen, då området är avsatt som natur.
Detaljplaneområdet hyser en förväntad och relativt trivial fågelfauna med tanke på de miljöer som finns inom området. Sju rödlistade arter identifierades vid
inventeringen, varav en (törnskatan) omfattas av fågeldirektivet. Då planförslaget medför att jordbruksmark försvinner, och markanvändningen förändras, försvinner också flera av dessa arters livsmiljö inom området. Den typen av miljö är dock fortfarande vanlig i trakterna, och fåglarnas bevarandestatus bedöms därför inte påverkas. Skyddsåtgärder i form av bland annat nya utvecklade våtmarksmiljöer och bevarande av träd har även vidtagits inom planen för att skapa lämpliga biotoper för de flesta av de förekommande fågelarterna.
Iden södra delen av området föreslås ett större sumpskog/våtmarksområde som är kopplat till omdragningen av Rosersbergsbäcken. Området kan med stor
sannolikhet komma att fungera som en livsmiljö för olika arter och förutsättningar kan ges för att nya arter etableras inom planområdet.
6.3.4.1 Sammanfattande bedömning
Detaljplaneförslaget bedöms ha en negativ påverkan på befintliga naturvärden inom området. Det finns dock möjligheter att skapa nya naturmiljöer med
förutsättningar för biologisk mångfald. Rosersbergsbäcken kommer att ges en mer naturlig utformning, och i anslutning till denna kan flera nya naturmiljöer tillskapas som i viss mån kan kompensera för förlusten av befintliga naturvärden.
Detaljplaneförslaget bedöms medföra att tillgången på ekologiska spridningskorridorer minskar.
Med ovanstående i beaktande bedöms ett genomförande av detaljplanen innebära en måttlig negativ påverkan på naturmiljön. Ett antal åtgärder kan dock genomföras för att minimera den negativa påverkan samt förstärka de ekologiska sambanden.
6.3.5 Föreslag på skadeförebyggande åtgärder
6.3.5.1 Åtgärder som regleras i detaljplan
· Ett naturområde regleras på plankartan i sydväst.
· Ett naturområde längs med den nya sträckningen av Roserbergsbäcken har säkerställts på plankartan.
· Marklov krävs för fällning av större träd.
6.3.5.2 Förslag på andra åtgärder
För att minimera negativ påverkan och för att förstärka naturvärden och förmodade ekologiska samband föreslås ett antal åtgärder:
· Bevara så mycket befintlig skogsmark som möjligt kring verksamhetsområdet
· Ta vara på och etablera befintligt växtmaterial som rivs, på nya platser i den mån det är möjligt
· Placera ut död ved
· Stoppa igenväxning av åkerholmar
· Skapa nya biotoper som ger goda förutsättningar för ett rikt växt och djurliv
· Möjliggör fortsatt spridning genom identifierade samband i detaljplaneområdet
· En skötselplan för bäck – och skyddsområdena samt dagvattendammarna bör tas fram för att säkerställa att området sköts på ett sätt som gör att den biologiska mångfalden kan gynnas. I en sådan kan det exempelvis reglera hur och när ängsvegetation ska slås och hur ofta dammarna ska röjas.
· Återskapa en våtmarksmiljö vid omdragning av Rosersbergsbäcken Ytterligare platsspecifika åtgärder föreslås i PM Landskapsgestaltning, påverkan på naturvärden och skyddsåtgärder, 2019-09-25, se bilaga 5.