HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER

6.12.1 Bedömningsgrunder och förutsättningar

Påverkan till följd av masshantering behandlas under ”7 Påverkan under byggtiden”. Området används för jordbruk. I övrigt används inte området för verksamheter såsom skogsbruk eller energi-, berg-, grus- eller torvutvinning.

Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Miljöbalken förordar en mycket restriktiv hållning till att upplåta jordbruksmark för exploatering.

Jordbruksmarken är en resurs att förvalta och får endast bebyggas i undantagsfall.

En god odlingsjord utvecklas genom biologiska processer och genom ett långsiktigt arbete för de som brukar den. Att ta jordbruksmark i anspråk för exploatering är i princip oåterkalleligt eftersom det innebär stora ingrepp i jordmånen.

Jordbrukslandskapen rymmer även andra värden i form av ett levande kulturlandskap, arbetstillfällen, energiproduktion, värdefulla biotoper pc besöksnäring.

Om jordbruksmark ska exploateras år det ske först efter noga överväganden kring jordbruksmarkens brukningsvärde, en bedömning om det är ett väsentligt

samhällsintresse som ska ta marken i anspråk och om att det går att lokalisera detta väsentliga samhällsintresse på någon annan mark. Hänsyn skall även tas till

jordbruksmarkens biologiska produktionsvärden och odlingslandskapets

kulturmiljövärden. I regeringens proposition 1985/86:3 med förslag på hushållning med naturresurser m.m. definieras ”Väsentligt samhällsintresse” enligt följande:

”Sådana samhällsintressen kan vara t. ex. bostadsförsörjningsbehovet. intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”²¹

I Stockholms län har all åkermark klass 1–5 enligt åkermarksgraderingen. Det aktuella planområdet innehar klass 3. Länsstyrelsen i Stockholms län har gjort ett ställningstagande avseende brukningsvärd jordbruksmark. Länsstyrelsen anger att i ett långsiktigt och globalt perspektiv är all jordbruksmark brukningsvärd och i största möjliga mån ska annan mark användas i första hand. I Stockholms län bör därför exploatering undvikas på jordbruksmark och särskilt på jordbruksmark som utgör klass 3–5 i åkermarksgraderingen. I den mån jordbruksmark ändå kan behöva exploateras ska det endast ske i undantagsfall och för att främja väsentliga

samhällsintressen.²²

6.12.2 Referensalternativets miljöpåverkan

I nollalternativet fortsätter dagens markanvändning. Om åkermarken i fortsättningen kommer att brukas är något osäkert. Fortsätter åkermarken att brukas kan detta vara positivt ur ett klimatperspektiv. Att ha tillgång till

jordbruksmark inom kommunen, och därmed förutsättningar för lokalproducerade råvaror, kan minska klimatpåverkan och främja resurshushållning. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

21Regeringens proposition 1985/86:3 med förslag på hushållning med naturresurser m.m. Sid 53.

22Ställningstagande brukningsvärd jordbruksmark, beslut 2017-01-02, länsstyrelsen Stockholms län

6.12.3 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

Jordbruksmarken är en unik och icke förnyelsebar resurs som är nödvändig för vår överlevnad. Värdet av marken är därför absolut och ska aldrig viktas mot värdet av en exploatering. Exploatering av jordbruksmarken ska utgöra ett väsentligt samhällsintresse. För att en exploatering av jordbruksmark ska följa den hänsyn som anges i lagstiftningen så måste exploateringen bidra till strukturer som skapar långsiktig samhällsnytta. Långsiktig samhällsnytta skapas genom att planläggningen stärker de allmänna intressen som anges i plan och bygglagens 2 kapitel 2-4 §§.

Sammantaget utgör verksamhetsområden som är strategiskt belägna ett allmänt intresse om det tillgodoser behovet av verksamhetsområden samt bidrar till långsiktigt hållbara strukturer.

Detaljplaneförslaget kommer att medföra att jordbruksmarken inom planområdet kommer att försvinna. Enligt länsstyrelsen i Stockholms läns ställningstagande så kan endast en exploatering på jordbruksmark ske efter noga överväganden.

Nedanstående punkter skall beaktas:

6.12.3.1 Väsentligt samhällsintresse

Kommentar: Sigtuna kommun ligger mitt emellan Stockholm och Uppsala. Som värdkommun för Arlanda flygplats är det nära till världen och världen har nära till Sigtuna kommun. Sigtuna kommuns geografiska läge med Arlanda flygplats och närheten till både Stockholm och Uppsala ger unika lägesfördelar mitt i Sveriges starkaste tillväxtregion för såväl näringslivsutveckling, sysselsättning, service, handel och utbildning. Det geografiska området Arlanda-Rosersberg, som planområdet ingår i, utgör ett utvecklingsområde för logistikcentrum och är även ett område som har potential för storskalig varuhantering samt terminaler med stora omland. Stora förändringar planeras för Märsta för att bemöta den väntade samhällsutvecklingen, bland annat planeras en ombyggnad av Märsta station samt en utveckling av trafiksystemet.

Behovet av att bättre försörja norra Storstockholm och Mälardalsregionen med järnvägsanslutna verksamhetsområden är stort. Det är dock svårt att hitta områden som kan nå upp till de kriterier som måste finnas inom ett sådant område, bland annat måste området ligga i direkt anslutning till befintlig järnväg. Föreliggande planområde är beläget intill Ostkustbanan, nära den nya kombiterminalen och överlämningsbangården söder om Rosersberg. Utifrån detta lämpar sig planområdet väl för spårburen verksamhet eftersom det finns befintlig infrastruktur, spårväxlar etc. som kan samutnyttjas för ny verksamhet. Att hitta något annat område som innehar likvärdiga fördelar bedöms inte vara rimligt.

I översiktsplanen för Sigtuna kommun pekas ett antal förändringsområden ut för verksamheter. Det aktuella planområdet är utpekat som ett sådant område.

En exploatering enligt planförslaget följer de intentioner som är fastslagna i RUFS 2050 samt Sigtunas översiktsplan. Exploateringen är ett led i att utveckla Arlanda-Rosersberg, stärka regionens tillväxt ytterligare samt bemöta efterfrågan på verksamhetsområden som är anslutna till järnväg.

Kommunens målsättning vid exploatering är att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem genom att lokalisera arbetsplatser och bostäder i anslutning till varandra, och i anslutning till befintliga försörjningssystem. Detta är ett sätt att skapa ett hållbart samhälle och hushålla med de resurser som man

redan har. Ett exempel på detta är Rosersberg där nya bostäder och arbetsplatser håller på att utvecklas i anslutning till befintlig infrastruktur. Föreliggande

planförslag bedöms följa kommunens intentioner genom att koppla

verksamhetsområdet till befintlig järnväg, samt att anlägga verksamhetsområdet i direkt anslutning till fjärrvärmeverket för att kunna nyttja överskottsvärme.

Utifrån ovanstående motiveringar bedöms planerad exploatering har ett väsentligt samhällsintresse och faller inom den definition som anges i regeringens proposition 1985/86:3 med förslag på hushållning med naturresurser m.m., att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem.

6.12.3.2 Annan lokalisering

Kommentar: Under projektets gång har ett antal studier gällande alternativa lokaliseringar genomförs. För att uppnå syftet med detaljplanen finns det några kriterier som lokaliseringen av planområdet måste uppfylla. Detta för att möjliggöra för den markanvändning som detaljplanen avses säkerställa. Kriterierna utgörs av följande:

1. Möjligheter att ansluta planområdet till Ostkustbanan skall finnas.

2. Samverkan med värmeverket (Möjligheter att överskottsvärme från serverhallen skall kunna nyttjas av värmeverket).

3. Storlek på fastigheter för att kunna inrymma den planerade verksamheten – Fastighet för tågverkstad behöver vara av så pass stor att 25 000-3 0000 m² byggbar yta kan inrymmas. För fastigheter som skall inrymma

datahallar behöver storleken på fastigheten vara spå pass stor att 15 000–

25 000 m² byggbar yta kan inrymmas. Vad gäller fastigheter för lager och logistik, bör vara fastighet kunna inrymma en genomsnittlig byggyta på mellan 10 000–80 000 m².

I Brista-områdets närhet finns det fyra områden som kan utgöra alternativ lokalisering till föreliggande detaljplan. Studier har visat att dessa

lokaliseringsalternativ inte uppfyller de ovanstående kriterierna, se kap 5.2.

Föreliggande detaljplaneområde (vald lokalisering) ligger i direkt anslutning till Ostkustbanan med möjlighet till spåranslutning söderifrån via

överlämningsbangården till Rosersbergs industriområde (kriterie 1). Området ligger även i direkt anslutning till befintligt fjärrvärmeverk, vilket möjliggör en

uppvärmning av värmeverket från den överskottsvärme som kommer att produceras i serverhallarna (kriterie 2). Dessutom är planområdet så pass stort (xm2) att det finns goda möjligheter att inrymma den storlek på fastighet som krävs för att föreslagen markanvändning skall kunna möjliggöra sin verksamhet (kriterie 3).

Det finns också ett antal andra aspekter som talar för att vald lokalisering är den lämpligaste. Norr om det aktuella planområdet ligger ett befintligt

verksamhetsområde som förutom Brista kraftvärmeverk, rymmer Brista avfallsanläggning. Här finns även Brista bränslemottagning med hantering av flygbränsle. Aktuell lokalisering kan ses som en utveckling av befintligt

verksamhetsområde Föreliggande lokalisering ger även möjligheter för intilliggande fjärrvärmeanläggning att erhålla spårförbindelse, vilket bedöms som positivt. Att

samlokalisera ett nytt verksamhetsområde till ett redan stört område är att betrakta som god resurshushållning av mark.

Planområdet ligger också inom Arlandas (riksintresse för kommunikationer) influensområde för buller samt inom Kungsängens skjutfält, vilket är av riksintresse för totalförsvaret. På grund av risken för störningar är det svårt att tro att

föreliggande planområde skulle kunna vara aktuellt för någon annan typ av exploatering än ett verksamhetsområde. Inga andra motstående

exploateringsintressen bedöms därför inte finnas för området.

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang, bedöms föreliggande lokalisering vara den lämpligaste för detaljplanen. Inga andra lokaliseringar har ansetts vara mer lämplig för ändamålet.

6.12.3.3 Jordbruksmarkens biologiska produktionsvärde

Kommentar: Negativa konsekvenser bedöms uppstå för värdet av åkermarken när jordbruksmarker tas i anspråk för verksamheter. Att bygga på jordbruksmark medför att naturresurser för livsmedelsproduktion och lokala försörjningsresurser går förlorade. Detta bedöms medföra negativa konsekvenser för möjligheten till ett mer klimatanpassat samhälle med minskad import och transporter av livsmedel.

Dock omges planområdet av stora arealer åkermark i omgivningen, vilket gör att den negativa påverkan främst består i arealbortfall.

Den mark som tas i anspråk för exploateringen bedöms kunna undvaras som odlingsmark. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga i ett lokalt

perspektiv. I ett regionalt perspektiv bedöms de negativa konsekvenserna som små.

6.12.3.4 Odlingslandskapets kulturmiljövärden

Kommentar: I det aktuella området har järnvägens framdragande tidigare påverkat landskapet genom att samband har skurits av, gårdar rivits och flyttats, samt att åkermark har splittrats. Järnvägen har sedan tidigare en historisk förankring i området.

Planförslaget påverkar i första hand kulturmiljövärden på lokal nivå som finns uttryckta i kommunens kulturminnesprogram. Krogstas gård bedöms kunna påverkas indirekt av det utvidgade spårområdet samt genom en ny storskalig industriell närmiljö och brutna siktlinjer. Då Krogsta gård ligger utanför

planområdet och kan bevaras, kvarstår till viss del möjligheten att läsa av gårdens och områdets historia. Den stora förändringen i det omedelbara närområdet kommer dock påverka läsbarheten av landskapet som helhet. Det skyddsområde i söder som regleras i planen, bedöms mildra påverkan genom att avskärma

verksamhetsområdet från Krogsta gård. Lill Krogsta bedöms inte påverkas direkt av det planerade verksamhetsområdet.

Planområdet koppling till riksintresseområdet Skålhamra bedöms vara begränsat.

Detaljplaneförslaget påverkar i första hand närområdet. Kopplingen till

riksintresseområdet Skålhamravägen är begränsad då planområdets odlingsmark och förhistoriska vattenled ligger perifert i förhållande till riksintressets

centralbygd. Detaljplaneförslaget bedöms inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset då järnvägen är påtaglig i området redan idag, ridåer av skog och vegetation avskärmar gård och begränsar siktlinjer i landskapet samt att Krogsta gård bevaras. Det finns dock andra platser inom riksintresset där den förhistoriska

berättelsen kan avläsas tydligare. Visserligen minskar möjligheter till avläsning av den agrara miljön då förhistoriska lämningar riskerar att försvinna, men platsen är perifer i förhållande till riksintressets kärnområde.

Sammantaget medför planförslaget en negativ påverkan på planområdets kulturmiljövärden, främst i form av förhistoriska värden samt upplevelse- och karaktärsvärden. Områdets odlingslandskap som har hävd sedan äldre järnålder kommer att försvinna. Planförslagets påverkan på bebyggelsens och landskapets kulturmiljövärden bedöms bli måttliga, då de kulturhistoriska kärnvärdena som finns uttryckta i riksintresset berörs ytterst marginellt, trots att det sker ett visst fysiskt intrång i riksintresseområdet. Konsekvenserna av planförslaget bedöms inte riskera att påtagligt skada riksintresset.

6.12.3.5 Sammanfattande bedömning

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms läns ställningstagande så kan endast en exploatering på jordbruksmark ske efter noga överväganden. Nedanstående punkter skall beaktas:

· Väsentligt samhällsintresse – Föreslagen exploatering bedöms inneha ett väsentligt samhällsintresse enligt den definition som anges i regeringens proposition 1985/86:3 med förslag på hushållning med naturresurser m.m.

· Annan lokalisering – Någon annan lokalisering bedöms inte vara aktuell då vald lokalisering innehar så stora fördelar att någon annan lokalisering inte bedöms vara rimlig. Ett antal kriterier måste uppfyllas för att kunna uppnå syftet med planen. Ingen annan av de studerade lokaliseringsalternativen har kunnat uppfylla dessa.

· Jordbruksmarkens biologiska produktionsvärde - Den mark som tas i anspråk för exploateringen bedöms kunna undvaras som odlingsmark. De negativa konsekvenserna bedöms som måttliga i ett lokalt perspektiv. I ett regionalt perspektiv bedöms de negativa konsekvenserna som små.

· Odlingslandskapets kulturmiljövärden - Planförslagets påverkan på bebyggelsens och landskapets kulturmiljövärden bedöms bli måttliga, då de kulturhistoriska kärnvärdena som finns uttryckta i riksintresset berörs ytterst marginellt. Konsekvenserna av planförslaget bedöms inte riskera att påtagligt skada riksintresset.

Med hänsyn till ovanstående bedöms det vara rimligt att befintlig jordbruksmark inom det aktuella planområdet kan tas i anspråk för den planerade verksamheten. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå på hushållning med naturresurser.

6.12.4 Föreslag på skadeförebyggande åtgärder

Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås.