6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
7 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
7.1 BYGGSKEDET
De inledande arbetena utgörs av flytt av Roserbergsbäcken till nytt läge, samt anläggande av ny våtmarksmiljö. Dessa arbeten sker i den västra delen av
planområdet och innebär schaktarbeten och sprängning. Jord från dessa områden kan återanvändas vid uppbyggnad av slänterna mot kvartersmarken.
Utbyggnaden av området planeras att ske från norr och mot söder. Den mark som består av lera behöver förstärkas vilket sker antingen med kalkcement-pelare eller med överlast som tar ut sättningar i förtid. Grundläggningen för byggnader pålas inom dessa områden. Inom de områden där berg ska tas bort sker sprängning.
Materialet krossas sedan så nära källan som möjligt och de volymer som behövs för utfyllnad och överlast inom åkermarken används lokalt. Stora mängder berg kommer behöva transporteras bort från området och användas inom andra projekt.
Sprängning och borttagande av berg sker för att få rätt marknivåer i förhållande till Ostkustbanan. Sprängningen sker från norr mot söder. Då en del av berget mot Krogsta gård ska sparas kommer större delen av arbeten med sprängning ske bakom en höjd vilket begränsar bullret.
De arbetsmoment som bedöms orsaka störningar är markförstärkningsåtgärder, sprängning, krossning av berg, samt transporter. Uppförandet av byggnader samt anläggandet av stickspår bedöms ej ge upphov till störningar. Alla transporter ska ske via områdets tillfart i norr.
Tiden för utbyggnaden av området är idag svår att ange eftersom den beror av vilka verksamheter som etableras inom området.
7.1.1 Övergripande skadeförebyggande åtgärder
Alla detaljer under byggskedet är svåra att redan nu redogöra för, då området inte är projekterat. Följande övergripande åtgärd kan regleras i exploateringsavtalet och förebygger att en negativ påverkan uppstår under byggtiden:
· Exploatören ska innan byggnation påbörjas ta fram ett miljöprogram för entreprenadens genomförande som kommunen ska godkänna.
Miljöprogrammet ska bland annat redovisa utformningen av arbetsområdet, etableringsytors placering, tillfartsvägar och uppställningsplatser för arbetsfordon. Hantering av dagvatten med eventuella provisoriska reningslösningar ska också redovisas. Här redovisas också rutiner och kontrollprogram i händelse av utsläpp från
arbetsmaskiner. Programmet kan också omfatta t.ex. en förteckning av alla kemiska produkter som ska användas, hur avfall ska hanteras och hur förvaring av drivmedel eller farligt avfall ska hanteras. Kontroll- och provtagningsprogram för t.ex. dagvatten och avfallssortering kan också redovisas.
Specifika åtgärder för olika miljöaspekter under byggtiden redovisas under nedanstående rubriker.
7.2 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER OCH MASSHANTERING
7.2.1 Miljöpåverkan
För projektet har en masshanteringsplan upprättats. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 8.
Markjusteringar kommer att behövas för att erhålla stora och plana ytor. Det kommer att bli aktuellt med bergsschakt (sprängning) såsom uppfyllnad för att uppnå erforderliga marknivåer. Då området till stora delar består av berg kommer sprängning att krävas. Omledningen av Rosersbergsbäcken kommer också medföra viss mindre sprängning i den norra delen av området.
Figur 51. Översikt av schakt och fyllning i planområdet. Rött markerar schakt av berg, lila schakt av morän, gul schakt av lera, skrafferat grönt är fyllnad.
Inom röda områden förväntas bergschakt utföras och byggnader avses grundläggas med plattor på berg. Inom gröna områden uppgår lerans tjocklek till mindre än 2,5 meter, vilket medger urgrävning av lös jord. Här grundläggs byggnaderna med pålar, alternativt med plattor på packad fyllning efter urgrävning av lös jord. Inom gula områden krävs vid uppfyllnad och markförstärkningsåtgärder (KC,
förbelastning, vertikaldränering, lättfyllning etc.). Här grundläggs byggnaderna med pålar.
Förslaget innebär att stora bergmassor kommer sprängas, krossas och transporteras bort. En mashanteringsplan har tagits fram som redovisar vilket massöverskott som kommer uppstå i samband med planens genomförande.
Tabell 16. Beräknade massor till schakt och fyll inom detaljplanen
Då sprängning och fyllning kommer ske invid Ostkustbanan som är anlagd delvis på lerjordar är det viktigt att beakta sådana faktorer som kan påverka stabiliteten på denna under projektering och genomförande av detaljplanen.
7.2.2 Skadeförebyggande åtgärder
· För att göra hushållningen med bergresurser så god som möjligt ska de utsprängda massorna krossas på fastigheten och sedan användas för uppfyllnad av området.
· De massor som behöver tillföras området för att fylla underskottet av material som uppstår vid full utbyggnad ska, om möjligt, hämtas från ett närbeläget upplag för att minska mängden transporter.
· En miljöstation med fullfraktionssortering ska finnas under hela anläggningstiden. För att ha kontroll över förbrukning av material och mängden återvinningsbart material ska ett kontrollprogram upprättas innan byggarbetet påbörjas. Kontroll och rapportering ska ske löpande.
7.3 NATURMILJÖ OCH VATTEN
7.3.1 Miljöpåverkan
Sprängningsarbete kommer att utföras på en stor del av området och ett eller flera upplag för sprängsten kommer att behöva finnas på fastigheten.
Vid sprängningsarbeten kan kväve från så kallade ”bomsalvor” och spill av sprängmedel upplösas i dagvattnet. Även från upplag av krossmassor kan kväveläckage förekomma från sprängmedel som inte detonerat. Utsläppen kan påverka recipienten Rosersbergsbäcken/Märstaån och Skarven negativt, då kväve stimulerar tillväxten av alger. En konsekvens av utsläpp av kväve är att mängden löst syre, under syrefattiga förhållanden, kan minska ytterligare. Då Skarven i dagsläget har problem med övergödning och syrebrist bör försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra kväveläckage ut från området till recipienter.
Hantering av länsvatten från sprängningsarbeten bestäms i samråd med VA-huvudmannen och Käppalaförbundet. Länsvatten från sprängning bör inte släppas ut i dike eller vattendrag utan föregående rening med olje- och sedimentavskiljning.
Avledning direkt till recipient kan eventuellt ske efter noggrann kontroll av vattenkvaliteten. Det finns även möjlighet att efter rening med olje- och sedimentavskiljning leda vattnet till spillvattennätet och vidare till Käppala reningsverk.
Normal schaktverksamhet medför risk för att slam leds ut till vattendrag. För att förhindra dammbildning vid krossverksamhet bevattnas normalt grushögarna.
Dräneringsvattnet som uppstår kan innehålla höga partikelhalter. Även vid nederbörd kan partiklar lakas ut. Når vatten med hög partikelhalt kan recipienten grumlas, vilket är negativt för den akvatiska faunan och floran.
Omledningen av Rosersbergsbäcken kan temporärt påverka faunan i bäcken negativt. För att minimera negativ påverkan är det viktigt att omledningsarbetena inte sker under fiskarnas lekperioder. I samband med omledningen av
Rosersbergsbäcken och omläggningen av det ledningspaket som i dagsläget går tvärs genom området kommer schaktarbete att utföras nära de lakvattendammar som ligger väster om området. Stor försiktighet bör vidtas vid arbetena så att lakvattendammarna inte påverkas.
Under byggtiden kommer tunga transporter att ske inom området och risken för utsläpp av olja finns, till exempel från hydrauliska system i hjullastare.
7.3.2 Skadeförebyggande åtgärder
· En godkänd reningsanläggning ska finnas innan startbesked beviljas. Detta är en planbestämmelse.
· Ett kontrollprogram för hanteringen av vattnet, incidentkontroll och rapportering, utarbetas gemensamt med kommunens miljöenhet för att säkerställa att kommunens miljökrav följs. Kontrollprogrammet anpassas efter årstid. Fullständig dokumentation upprättas och redovisas avseende den tänkta exploateringen under byggskedet. Kontrollprogrammet kan vara en del av miljöprogrammet för entreprenaden.
· Arbetena ska tidsmässigt planeras så att risken för negativ miljöpåverkan minimeras. Ur naturmiljö- och vattensynpunkt är de känsligaste
tidsperioderna vår och sommar.
· Mängden sprängrester ska minimeras genom noggrant laddningsarbete och korrekt användande av produkterna. Länsvatten från
sprängningsarbetena får ej släppas ut i diken eller vattendrag utan ska först renas i reningsanläggning på plats. Vattnet kan vid behov därefter avledas till spillvattennät och Käppala reningsverk. Käppalaförbundet behöver då meddelas i god tid och förses med uppgifter om tider för sprängning, flöden, beskrivning av byggets reningsanläggning och analysresultat.
· Tillfartsvägar ska vattenbegjutas och dammbindas för att förhindra dammspridning.
· Uppställningsplatser för maskiner och fordon ska utformas så att läckage av drivmedel, olja eller andra ämnen inte kan ske. Eventuella bränsletankar ska vara invallade och placerade på hårdgjord yta.
· Oljeabsorberande material och absorberande dukar ska appliceras på i förväg bestämda kritiska positioner och finnas tillgängliga i arbetsfordonen i fall utsläpp skulle ske.
· Saneringsvätska ska finnas lätt tillgänglig över hela arbetsområdet.
7.4 BULLER OCH VIBRATIONER
7.4.1 Bedömningsgrunder
Under byggtiden gäller Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15), se tabell 17.
Tabell 17. Riktvärden för buller vid byggarbetsplatser (NFS 2004:15).
Område Helgfri mån-fre Lör-, sön- och
helgdag
-Riktvärdena anger vidare att om byggverksamheten har begränsad varaktighet, högst två månader, vid till exempel spontning och pålning, kan fem dBA högre värden tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst fem minuter per timme, kan 10 dBA högre nivåer accepteras. Detta bör då inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör dock höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dBA.
7.4.2 Miljöpåverkan
Under anläggningstiden kommer buller främst att uppstå i samband med sprängning, markförstärkning och krossning av schaktmassor (berg) samt från de transportfordon som behövs för att till exempel forsla bort sprängsten. Även vibrationer kan uppstå i samband med sprängning.
Sprängning och borttagande av berg sker för att få rätt marknivåer i förhållande till Ostkustbanan. Sprängningen sker från norr mot söder, och kan behöva pågå under flera års tid, beroende på hur mycket av anläggningen som byggs ut samtidigt.
För de markförstärkningsarbetena som avses genomföras på norra sidan av
planområdet, bedöms befintliga markhöjder samt avståndet fungera som tillräckligt bullerskydd för att gällande riktvärden för byggbuller inte skall överskridas för de bostadsfastigheter som ligger i Krogsta by.
Motsvarande arbete på åkermarken öster om Krogsta gård sker mycket nära befintliga bostadsfastigheter och Krogsta by. Då en del av berget mot Krogsta gård ska sparas kommer en större del av arbetena med sprängning ske bakom en höjd, vilket begränsar bullret. De högsta delarna av höjden ligger högre än de delar som avses sparas. Vid sprängning av denna del kommer tillfälliga bullerskydd behöva uppföras för att inte gällande riktvärden för byggbuller skall överskridas vid befintliga bostäder. Värt att nämna är att bostäderna redan idag bedöms vara bullerpåverkade, vilket sannolikt gör att buller under anläggningstiden upplevs som mindre störande än om ljudnivåerna i området varit låga. En mer detaljerad plan för omhändertagande av buller vid genomförandet bör tas fram i samband med projektering av området.
Påverkan på djurlivet i närområdet till följd av buller under anläggningstiden har inte undersökts. Negativ påverkan kan inte uteslutas. Påverkan bedöms dock som tillfällig och risken för bestående påverkan är sannolikt liten.
7.4.3 Skadeförebyggande åtgärder
· Naturvårdsverkets riktvärden för buller vid byggarbetsplatser ska följas.
· Bullerskydd och skiljen av åkerjordsmassor ska uppföras innan bullrande arbete, som riskerar att överskrida riktvärden, inleds.
· Arbetsplatsen planeras så att störande buller och vibrationer i största möjliga mån undviks, detta är möjligt exempelvis genom att sprängningar genomförs i trappsteg och/eller att dämpande vallar av sprängsten uppförs.
· De mark- och sprängnings-, och krossarbeten som utförs närmast Krogsta by ska begränsas till så kort tid som möjligt för att minska påverkan för de boende. Innan sprängning och markförstärkningsarbeten påbörjas skall dessa tider förmedlas till berörda boende.
· Sprängning och bullrande arbeten ska utföras på vardagar och inte under helger eller nattetid.
· Transporter till och från området ska ske på vägen norrifrån.
· För de transporter som måste ske via Rosersbergsvägen i samband med förstärkningsarbetena direkt öster om Krogsta gård ska noggrant planeras och endast utföras under ordinarie arbetstid. En noggrann studie ska upprättas och förmedlas till de boende före uppstart av arbeten.
Vibrationsmätare ska placeras ut vid närliggande fastigheter vid sprängning.
7.5 RISKER UNDER BYGGTIDEN
7.5.1 Förutsättningar och bedömningsgrunder
De risker under byggtiden som bör beaktats är framförallt sådana som är
förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser med livshotande konsekvenser för tredje man. Även risk från Ostkustbanan finns.
Därtill behandlas även risker för skador på allmännyttig egendom, vilket i detta fall avser det ledningspaket som i dagsläget går genom dalgångens mitt. I stråket finns en huvudvattenledning som försörjer Sigtuna med vatten, två större
fjärrvärmeledningar, en högspänningsledning, ett par optokablar samt en rikskabel för telefoni.
7.5.2 Miljöpåverkan
Potentiella risker under byggskedet är främst hälsorisker för tredje man i samband med sprängningsarbete. Sprängning kommer att ske i närheten av Ostkustbanan.
7.5.3 Skadeförebyggande åtgärder
· Under projekteringen ska risker identifieras och dokumenteras.
Entreprenör och ledningsägare ska upprätta en riskanalys med riskreducerande åtgärdsförlag för kritiska arbeten innan entreprenadarbetena påbörjas.
· Entreprenören ska ha beredskap för nödlägessituationer. Där det finns risk för t.ex. brand ska det finnas släckningsutrustning.