Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

Föreslagen detaljplan kommer att påverka landskapsbilden i området i hög grad då nya element i form av verksamhetsbebyggelse med stora volymer tillförs i ett agrart och öppet landskap. Byggnadernas volymer är stora med höjder upp till cirka 25 meter. Utgångspunkt vid utformningen av planförslaget har varit att anpassa anläggningen efter de naturliga förutsättningar som finns på platsen, som exempelvis terräng och vegetation.

Fotomontage har tagits fram som visar exempel på hur området kommer att upplevas före, respektive efter utbyggnad från olika platser i omgivningen. Dessa presenteras i figur 19–27 nedan. De illustrerade byggnaderna motsvarar maximal byggrätt som detaljplanen föreskriver. Föreslagna nya trädridåer är illustrerade med cirka åtta meter höga träd, vilket motsvarar cirka fem år gamla träd. Träden kommer att växa sig högre och på sikt dölja mer av de planerade verksamheten.

Figur 19. Vypunkter för fotomontage.

Figur 20. Vy 1, Vy mot norr från Krogsta (nuläge).

Figur 21. Vy 1 efter planens genomförande. Skyddszon med vallar och planteringar omgärdar verksamhetsområdet. Nya träd är illustrerade som cirka åtta meter höga och kommer med tiden att bli högre. Befintliga träd är mellan 15 och 20 meter höga.

Bef. åkerholme som sparas

Ny trädplantering vid planerad våtmark

Slänt mot ny marknivå och vall planteras med träd.

Skog och höjd som omfattas av skyddsbestämmelser.

Figur 22. När träden vuxit upp syns mycket lite av den tillkommande bebyggelsen från det öppna landskapet söder om planområdet. Röd cirkel markerar de nya byggnaderna.

Figur 23. Vy 2. Vy från norr mot planområdet idag (nuläge).

Figur 24. Vy 2 efter planens genomförande. Träddungen i förgrunden ligger inom naturmark i detaljplaneförslaget.

Figur 25. Vy 3 från Krogsta by efter planens genomförande

Föreslagen exploatering i detaljplaneförslaget kommer inte att vara synlig från Slottsvägen, även om inte de nya trädridåerna är fullt uppvuxna. Mellan Slottsvägen och planområdet finns flera större skogbevuxna höjder som avskiljer planområdet i sin helhet från vägen, se figur 26.

Bef. skogsridå sparas och döljer de nya byggnaderna.

Figur 26. Föreslagen exploatering i detaljplaneförslaget kommer inte att vara synlig från Slottsvägen då befintliga trädridåer skymmer de nya byggnaderna. De gula pilarna visar olika siktlinjer från Slottsvägen mot planområdet.

För att även få en jämförande skala jämförs den maximala höjden på de nya byggnaderna i detaljplanen med fjärrvärmeverkets skorstenar. Figur 27 visar att toppen på skorstenarna från Brista Fjärrvärmeverk är knappt synliga ovan skogshöjderna. Planerad bebyggelse inom planområdet är avsevärt lägre än dessa och kommer därför inte att synas från Slottsvägen.

Rosersbergs slott Brista fjärrvärmeverk

Figur 27. Toppen på skorstenarna från Brista Fjärrvärmeverk är synliga ovan skogshöjderna. Planerad bebyggelse inom planområdet är avsevärt lägre än dessa och kommer inte att synas från Slottsvägen.

Skorstenarna är markerade med röd cirkel.

I landskapsanalysen, se bilaga 1, har känsligheter i förhållande till den planerade verksamheten identifierats. Eftersträvansvärt är att dessa kan bevaras och att ingreppen minimeras. Nedan görs en bedömning för hur detaljplanen påverkar dessa kvalitéer.

· Harmoniska former och linjer sett söderifrån

Kommentar: Vy 1 (se figur 20-22), redovisar siktlinjen från söder mot norr.

Fotomontaget visar att placering, färg och form av byggnadsvolymerna har anpassats, och harmonierar med landskapets karaktär och siktlinjer.

Befintliga siktlinjer förstärks något av byggnaderna. På plankartan finns bestämmelser som säkerställer byggnadernas färgskala och volymer.

Kvalitén bedöms ha bevarats.

· Naturkaraktär - Fond av skogsmark sett söderifrån

Kommentar: Vy 1 (se figur 20-22 samt 26), redovisar siktlinjen från söder mot norr. Fotomontaget visar att fonden av skogsmark fortfarande finns kvar och dominerar vyn. Skogsmarken har kompletterats av nya träd för att ytterligare minskar byggnadsvolymernas exponering i det öppna landskapet och förstärka fonden av skogsmark. Kvalitén bedöms ha bevarats.

· Viss koppling i nord-sydlig riktning sett söderifrån

Kommentar: Genom att placera byggnaderna i nord-sydlig riktning (se figur 20-22 samt 26) i det öppna landskapsrummet bedöms intrycket av

byggnaderna minskas. Genom att placera huskropparna med sina kortsidor i nordlig och sydlig riktning förstärks och bevaras den nord-sydliga

kopplingen. Detta säkerställs på plankartan genom att naturmark är reglerad intill Rosersbergsbäcken, som också löper i nord-sydlig riktning genom planområdet. Kvalitén bedöms ha bevarats.

· Norra skogsbeklädda holmen sett norrifrån

Kommentar: Vy 2, se figur 23 och 24, redovisar siktlinjen sett norrifrån efter exploatering med full byggrätt. Området här är likt de södra delarna av planområdet, men då avståndet till Ostkustbanan är kort, präglas området till stora delar av industriell karaktär, och bedöms därför vara mindre känsligt för förändringar.

Fotomontaget visar att de befintliga träden på den lilla helt ligger inom naturmark och kommer att bevaras. Dock är kullen ganska liten, och bedöms inte dölja så mycket av de nya byggnadsvolymerna. Då landskapet på denna plats bedöms vara mer tåligt på grund av sin redan industriella karaktär, är förändringen inte påtaglig i landskapet.

Förutom ovanstående kvalitéer bedöms även upplevelsen från Krogsta by vara viktig i bedömningen av detaljplanens påverkan på landskapet. På figur 25 och 26 redovisas siktlinjen mot verksamhetsområdet från Krogsta by. Figuren visar att den befintliga skogsridå som idag finns i området kommer att vara kvar, och Krogsta by kommer inte visuellt påverkas av det nya verksamhetsområdet.

Den nya exploateringen kommer inte heller att synas från Rosersbergs slott då befintliga trädridåer ligger mitt i siktlinjen och skymmer de nya byggnaderna, se figur 26.

En annan aspekt som också bör uppmärksammas är att Ostkustbanans resenärer kommer uppleva en förändrad landskapsbild jämfört med i referensalternativet.

Istället för ett åker- och skogslandskap kommer de tydligt se industribyggnader, spårområde och eventuella skyltar. Förändringen av upplevelsen minskas dock genom att det på plankartan har säkerställts att långa fasader skall delas upp i mindre delar. Dessutom finns åker- och skogslandskap i planområdets närhet, varför det endast är under en mycket kort tid som resenärerna påverkas.

6.1.4.1 Påverkan av belysning och ljusförhållanden

Ett genomförande av detaljplanen medför att ett tidigare oupplyst område blir upplyst. Belysningsstolpar kan förekomma inom hela området avsett för Industri, spårburen verksamhet med undantag för dammarna. Belysningen bidrar till att öka känslan av industriell karaktär i närområdet. Plankartan är försedd med

bestämmelse om att åtgärder ska vidtas så att besvärande ljus från verksamheter begränsas mot bostäder.

Det är troligt att man även på avstånd kan se en viss ljusning över

verksamhetsområdet, speciellt från nordost, det vill säga i riktning upp mot golfbanan och verksamhetsområdet i Brista, där landskapet är öppet.

Främst kommer belysningen att synas mot nordost där det är ett öppet landskap.

Söderut i dalgången skärmas verksamhetsområdet av nya träd och bevarad skog.

Uppvuxna träd är cirka 12 meter höga. När träden vuxit upp kommer belysningstolparna till större delen att skymmas av träden. Mot den närmast belägna bebyggelsen skärmas verksamhetsområdet dessutom av en bevara höjd.

6.1.4.2 Sammanfattande bedömning

På flera andra håll i omgivningen pågår också utbyggnad av verksamhetsområden. I ett större perspektiv medför planen därför att det industriella inslaget i denna del av Sigtuna kommun ökar.

Föreslagen detaljplan kommer att medföra en omfattande påverkan på landskapsbilden då nya stora byggnadsvolymer tillförs i ett agrart landskap.

Fotomontage visar dock att de stora byggnaderna kommer att döljas av både befintlig och ny vegetation, och blir därför inte dominant i området. De nya byggnaderna kommer inte att exponeras mot Krogsta by, Slottsvägen eller Rosersbergs slott. Bedömningen av områdets olika kvalitéer visar också att en stor del av dessa kommer att kunna bevaras, och till vissa delar förstärkas.

Trots att exponeringen av de nya byggnaderna kommer att vara begränsad, kan man inte komma ifrån att landskapet kommer att förändras påtagligt. Föreslagen detaljplan kommer medföra att landskapets form ändras på grund av detaljplanens genomförande. Dock säkerställs åtgärder på plankartan som begränsar de negativa konsekvenserna. Sammantaget bedöms måttliga negativa konsekvenser uppstå för landskapsbilden.

Ytterligare diskussion gällande påverkan på landskapsbilden kan ses under kap. 6.2 Kulturmiljö.