Bedömningsgrunder samt förutsättningar - RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KOMMUNIKATIONER

6 BESKRIVNING OCH BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

6.7 RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KOMMUNIKATIONER

6.8.1 Bedömningsgrunder samt förutsättningar

Det finns inte några bestämda alstringstal som är framtagna av Sigtuna kommun i föreliggande projekt. Detta medför att andra alstringstal får användas, vilka delvis är alstringstal som WSP Sverige AB tagit fram baserat på erfarenheter från andra projekt, och dels baserat på Trafikverkets alstringsverktyg.

WSP Sverige AB har utfört en beräkning av hur mycket trafik som den planerade verksamheten bedöms kunna alstra. De verksamheter som kan komma att anläggas i Brista verksamhetsområde antas mer likna logistik- och lagerverksamheter än industri, vilket medför ett lägre antal anställda per kvadratmeter än vad en industri antas ha. I denna trafikalstring har, enligt WSP:s alstringstal och tidigare

alstringsberäkning, ett antagande om en anställd per 250 kvadratmeter BTA använts. Detta går att jämföra med Trafikverkets alstringstal för stor industri där det antas vara en anställd per 83 kvadratmeter. I och med detta antagande beräknas antalet anställda i alternativ 1 uppgå till 250 anställda och alternativ 2 till 500 anställda.

Att uppskatta mängden godstrafik till och från ett verksamhetsområde krävs god vetskap om vilken typ av verksamhet som ska nyttja verksamhetsområdet byggnader. I detta fall är detta fortfarande inte beslutat, vilket medför att en mer detaljerad och preciserad alstringsberäkning är svår att genomföra. Baserat på de uppgifter som finns angående vilka typer av verksamheter som antas i framtiden vara verksamma i Brista verksamhetsområde så används Trafikverkets alstringstal för logistikcentrum samt industri/lager-verksamhet. Mängden godstrafik till och från verkstad/logistik-verksamheten antas ha ett godstrafikflöde likt en mindre industri och lager verksamhet och mängden godstrafik till och från

logistikverksamheterna antas motsvara mängden godstrafik till och från ett logistikcentrum.

6.8.2 Referensalternativets miljöpåverkan

I referensalternativet anläggs ingen spårburen verksamhet och trafiksituationen förändras inte jämfört med i dag. Det kan dock inte uteslutas att fordonstrafiken kan öka i området då en generell ökning förväntas i framtiden.

6.8.3 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

För att kunna beräkna mängden personbilsrörelser i området antas alla anställda göra ett visst antal resor per dag. I detta fall handlar det om resor till och från ett logistikcentrum, vilket antas vara möjligt att likställa med resor till och från en större industri i Trafikverkets alstringsverktyg. Enligt Trafikverkets alstringstal antas varje anställd göra 3,47 resor per dag varav 76 % av dessa antas vara med bil, baserat på en verksamhet i landsbygdsmiljö i Sigtuna.¹³ Av bilresorna antas en andel av dessa motsvarande cirka 27% ske genom bland annat samåkning (baserat på Trafikverkets alstringsverktyg). Således antas här 1,92 fordonsrörelser med personbil per dag och anställd. Tabellen nedan visar antalet personbilsresor för alternativ 1 och alternativ 2.

Tabell 9. Tabellen visar beräknade personbilsrörelser.

Alternativ 1 481 personbilsrörelser Alternativ 2 963 personbilsrörelser

Enligt Trafikverkets alstringsverktygs användarhandbok antas en industri/lager-verksamhet alstra 2,4 godstrafikrörelser per 1000 m² BTA och ett logistikcentrum 20 fordonsrörelser per 10 000 m² totalarea (tomtarea).¹⁴Mängden godstrafik för alternativ 2 är viktat med andelen bebyggelse jämfört med alternativ 1 (dubbelt).

Tabellen nedan visar godstrafikalstring för alternativ 1 och alternativ 2.

Tabell 10. Tabellen visar beräknade godstrafikrörelser.

Alternativ 1 256 godstrafikrörelser Alternativ 2 513 godstrafikrörelser

Då Brista verksamhetsområde planeras att bli spåranslutet är det sannolikt att en del transporter till och från verksamhetsområdet kan ske via järnvägen. Vidare är det relevant att känna till vad detta innebär i jämförelse med godstrafik på land. Ett så kallat heltåg motsvarar 36 trailers vilket på väg skulle motsvara 72

fordonsrörelser. Det mest troliga är dock att majoriteten av leveranserna till och från verksamhetsområdet kommer att ske på land.

6.8.3.1 Sammanfattande bedömning

Tabell 11 visar medelflödet per dygn för personbilstrafik, godstrafik och totala trafiken.

Tabell 11. Tabellen visar medelflödet/dygn för personbilstrafik, godstrafik och den totala trafiken.

Alternativ Bebyggelse Personbilsrörelser Godstrafikrörelser Total

Alternativ 1 62 500 m² 481 256 737

Alternativ 2 125 000 m² 963 513 1 476

Baserat på tidigare alstringsrapport antas (högt) antalet arbetsdagar vara 250 per år. Således blir den årliga trafikalstringen för de två alternativen som följer, se tabell 12.

Tabell 12. Tabellen visar den årliga trafikalstringen.

Alternativ Bebyggelse Personbilsrörelser Godstrafikrörelser Total

Alternativ 1 62 500 m² 120 250 64 000 184 250

Alternativ 2 125 000 m² 240 750 128 250 369 000

Beroende på hur många heltåg med trailers som ankommer och lämnar

verksamhetsområdet så antas antalet alstrade godstransporter på väg minska med 72 godstrafikrörelser per heltåg enligt tidigare antagandet om antalet trailers per heltåg.

14https://applikation.trafikverket.se/trafikalstring/docs/manual.pdf

6.8.4 Föreslag på skadeförebyggande åtgärder

Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås.

6.9 BULLER

I dagsläget är det inte bestämt vilken typ av verksamhet som kommer att etableras inom planområdet. Därför har bullerutredningen beräknats utifrån ett generellt fall enligt rapport 2016:04 – Kartläggningar av bullerfria områden¹⁵. Areakällan i beräkningen motsvarar en industriverksamhet på ca 20 ha där byggnaderna har en medelhöjd på 20 meter. Övrig mark fem ha inom planområdet bedöms ej kunna komma att bebyggas varför bullerkällan lagts på två meter för att illustrera exempelvis interna transporter eller liknande.

6.9.1 Bedömningsgrunder

För bedömning av verksamhetsbuller har riktvärdena i Naturvårdsverkets rapport, 6538 (April 2015) – Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller¹⁶, legat till grund för bedömningarna.

Riktvärdena som presenteras nedan är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. Nivåerna iTabell nedan bör i normalfallet vara vägledande för bedömning av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre, liksom andra tider.

Ljudnivåerna i tabellen nedan avser immissionsvärden vid bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler. De gäller utomhus vid fasad och vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostadens närhet. För förskolor, skolor och vårdlokaler bör nivåerna tillämpas för de tidpunkter då lokalerna används. På skol- och

förskolegårdar avser nivåerna de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet.

Tabell 13. Naturvårdsverkets vägledande riktvärden för verksamhetsbuller.

Utöver detta gäller:

· Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22-06 annat än vid enstaka tillfällen.

· Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall

verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena sänkas med 5 dBA.

15STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING, Kartläggning av bullerfria områden. Metodbeskrivning för Stockholms län, rapport 2016:04, April 2016.

· I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser.

Riksintresseområdet, Mälaren med öar och strandområden, för rörligt friluftsliv ligger ca 1,5 km väster om planområdet. Människor söker sig till friluftsområden och andra rekreationsområden för att bland annat komma bort från

samhällsbullret. Ljudnivåerna behöver vara låga för att ge den kvalitet som eftersöks. Nivåerna bör på vardagar dagtid klockan 06–18 inte överskrida 40 dBA som ekvivalent ljudnivå. Under kväll och natt klockan 18-06 samt dagtid lör-, sön-och helgdagar bör bullret inte överskrida den ekvivalenta ljudnivån 35 dBA.

Maximala ljudnivåer (LFmax > 50 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22-06.

Med friluftsområden avses i det här sammanhanget område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet.

Inom ramen för projektet har en bullerutredning upprättats. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 2.

6.9.2 Förutsättningar

Detaljplaneområdet och dess omgivningar är i dagsläget utsatt för förhållandevis stora bullerstörningar från olika typer av källor. Området ligger inom Arlandas influensområde för buller, och i anslutning till Kungsängens skjutfält. Dessutom passerar både pendel- och fjärrtåg på Ostkustbanan i anslutning till planområdet.

Närmsta avstånd mellan bostadshus och planområdesgräns är fem meter. Totalt finns cirka 25 bostäder kring detaljplaneområdet.

Strax öster om planområdet löper Ostkustbanan i nord-sydlig riktning. Öster om spåren löper Norrsundavägen och öster om Norrsundavägen ligger E4. Nordost om planområdet ligger Arlanda flygplats och sydväst om planområdet ligger

Rosersbergs övningsfält och Kungsängens skjutfält. Enligt Swedavia Airports Miljörapport D 2017-01674 01.00 daterad 2017-03-30 är flygbullernivån (FBN) 55 dBA i området runt planområdet vid fullt utnyttjat tillstånd, utfallet för år 2016 visar något lägre nivåer.

Riksintresse för rörligt friluftsliv finns i riksintresseområde Mälaren med öar och strandområden cirka 1,5 kilometer från planområdet.

6.9.3 Referensalternativets miljöpåverkan

I referensalternativet anläggs ingen spårburen verksamhet och bullersituationen förändras inte jämfört med i dag eftersom ingen verksamhet kommer bedrivas i området. Det kan dock inte uteslutas att tåg- och flygtrafiken kan öka, och skjutfältets verksamhet förändras och därmed bidra till ökat buller. De negativa konsekvenserna bedöms som obetydliga.

6.9.4 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

En översiktlig bullerutredning för planförslaget har genomförts, se bilaga 2. Enligt beräkningarna exponeras ett antal bostäder söder om planområdet för bullernivåer som överskrider riktvärdet 40 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad nattetid.

Figur 45. Bostäder söder om planområdet där riktvärdet 40 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid kan överskridas om åtgärder inte vidtas.

För riksintresse för rörligt friluftsliv beräknas den ekvivalenta ljudnivån underskrida 30 dBA från den tänkta verksamheten, vilket uppfyller riktvärdet om 35 dBA.

Värt att notera är att verksamheten eller verksamheterna som i framtiden etablerats inom planområdet, skall tillse att föreslagna riktvärden för verksamhetsbuller uppfylls. Med den förutsättningen bedöms konsekvensen avseende buller att bli liten. Ljudbilden hos bostadsfastigheterna bedöms förändras jämfört med idag, men gällande gränsvärden bedöms inte överskridas om åtgärder uppförs. Även flygbuller från Arlanda kommer att maskera eventuellt

verksamhetsbuller. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

6.9.5 Föreslag på skadeförebyggande åtgärder

För att minska påverkan av buller och uppfylla riktvärdena vid närliggande bostäder bör följande åtgärder beaktas. Beroende på vilken typ av verksamhet som uppförs inom planområdet, blir olika åtgärder aktuella av nedanstående. Även andra åtgärder förutom nedanstående kan tillkomma.

6.9.5.1 Åtgärder som regleras i detaljplan

På plankartan anges att rådande riktvärden ska gälla vid planering och projektering av verksamheterna.

· Verksamheter ska utformas med avseende på bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler så att:

- Ekvivalent ljudnivå från industri- och andra verksamheter inte överstiger 50 dBA vardagar kl. 06.00-18.00, 40 dBA kl. 22.00-06.00 samt 45 dBA övrig tid vid fasad (frifältsvärden).

- Maximal ljudnivå inte överstiger 55 dBA vid fasad kl. 22.00-06.00 (frifältsvärde).

· Ett område i söder m1 reglerar att markens nivåer och växtlighet skall bevaras som en skyddszon mellan industrianläggningar och bostäder.

· Ett område i söder m2anger att ett skyddsområde skall anordnas inom vilken avskärmning i form av vall ska anordnas.

6.9.5.2 Generella åtgärder

För att minska påverkan av buller, och för att uppfylla riktvärdena vid närliggande bostäder, skall man ta hänsyn till följande åtgärder vid projektering. Beroende på typ av verksamhet blir olika åtgärder aktuella av nedanstående möjliga åtgärder, men även andra kan tillkomma.

· ljudkällor placeras inomhus i så stor utsträckning som möjligt

· en genomtänkt projektering avseende ljudspridning

· placering av bullerkällor bakom anläggningens huskroppar där så är möjligt.

· val av utrustning görs för att minimera påverkan av buller vid närliggande bostäder

· lokala skärmar vid källor som inte kan dämpas på annat sätt (till exempel bullerplank vid tågspår eller fläktar).

· inom Kilenkryssets egen mark förses bostäder med lokala skärmar för att sänka ljudnivån på uteplats och fönsteråtgärder för att uppfylla riktvärdet 30 dBA ekvivalent ljudnivå och 45 dBA maximal ljudnivå inomhus.

· Vid spåranslutning nära bostäder kan skärmar längs spår utredas. Här kan konventionella eller spårnära skärmar bli aktuella.

När verksamheten är känd kan mer detaljerade och anpassade bullerskyddsåtgärder tas fram.

6.9.5.3 Förslag på åtgärder för bostadsfastigheter söder om planområdet Eftersom bostäderna söder om verksamhetsområdet ligger på en högre marknivå än själva verksamheten bedöms den vall som planeras uppföras endast inverka på den ekvivalenta ljudnivån om ljudkällorna placeras lågt. Däremot är synintrycket en viktig del i upplevelsen av en industri, och där kan den sparade höjden tjäna ett syfte.

För bullerskydd kan det istället bli aktuellt med lokala skärmar för de närmaste husen som ligger på Kilenkryssets fastighet. Ljudnivåerna vid bostäder kan klara riktvärden utan speciella bullerskydd om man med genomtänkt projektering placerar källor i skydd av anläggningens huskroppar. Buller från stickspår på mark utmärkt som trafikområde i detaljplanekartan bör utredas om det blir aktuellt med spår på platsen. Bullerskydd i form av konventionell eller spårnära skärm bli aktuellt för att nå riktvärden vid närliggande bostäders fasader. Trots bullerskyddsåtgärder vid eventuell spåranslutning kan verksamhet på och vid spår behöva begränsas till dagtid alternativt förläggas i en innesluten byggnad.

6.9.5.4 Förslag på åtgärder för bostadsfastigheter öster om planområdet Vid en bostad öster om verksamhetsområdet överskrids riktvärdet 40 dBA

ekvivalenta ljudnivå. Valet av bullerskyddsåtgärder här måste anpassas efter aktuell verksamhet. Arbetsmoment som innebär höga ljudnivåer kan behöva begränsas till

dagtid eller utföras längre västerut på verksamhetsområdet. Vid lager eller tillverkning inomhus kan ventilationsutblås och transporter behöva förläggas så att de minimerar omgivningspåverkan.

6.10 RISKER

En detaljerad riskbedömning för detaljplaneområdet togs fram under år 2012 som har reviderats både 2015, 2018 och 2019¹⁷.

I riskbedömningen belyses risker förknippade med urspårning och transport av farligt gods på Ostkustbanan samt risker vid närliggande Brista Kraftvärmeverk och flygbränslemottagning. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade

skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser eller buller har inte beaktats. Denna riskbedömning, har utgjort underlag för bedömningarna i MKB:n. Den behandlar riskerna under driftskedet av anläggningen. Den riskanalys som upprättades år 2019 kan ses i sin helhet i bilaga 4.

6.10.1 Bedömningsgrunder och förutsättningar

Det finns olika dokument med generella rekommendationer hur riskanalyser ska utföras i bland annat planärenden och vilka krav som ställs i olika sammanhang.

Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen¹⁸ anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I figur 46 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner.

Figur 46. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods.

17WSP, Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Norrsunda Krogsta 16:1, Sigtuna kommun, 2012-02-15, reviderad 2015-04-17, reviderad 2018-04-13, 2019-06-24.

Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms län gett ut

rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse kan planeras¹⁹. Rekommendationerna innebär kortfattat att området 30 meter från järnvägar med farligt gods bör lämnas bebyggelsefritt.

Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara minst 30 meter medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara minst 50 meter. Detta illustreras i figur 47 nedan.

Figur 47. Illustration av rekommendationer till olika typer av bebyggelse.

Tabell 14. Rekommenderad verksamhetstyp för de zoner som presenteras i figur 38.

Zon A Zon B Zon C

G Drivmedelsförsörjning E Tekniska anläggningar B Bostäder L Odling och djurhållning G Drivmedelsförsörjning C Centrum

P Ytparkering J Industri D Vård

T Trafik K Kontor H Detaljhandel

N Friluftsliv och camping O Tillfällig vistelse P Parkering (Övrig) R Besöksanläggningar

Z Verksamheter S Skola

I riskutredningen har man utrett riskpåverkan från olyckor som

a) sker i omgivningen utanför planområdet men med påverkan på planområdet, b) sker inom planområdet och ger en påverkan inom planområdet.

c) sker i planområdet med påverkan på omgivande människors hälsa och miljö I fall (a) är den främsta riskkällan Ostkustbanan, som är en järnväg och en transportled för farligt gods, och därmed kan innebära urspårningar eller olyckor med farligt gods. Brista Kraftvärmeverk (KVV) som ligger ca 1 km nordväst om planområdet samt Brista Bränslemottagning där man hanterar flygbränsle till Arlanda, är två andra omgivande riskkällor. Brista KVV ligger för långt bort för att vid en eventuell brand eller annan olycka kunna ge en riskpåverkan på

planområdet.

Riskerna i fall (b) rör verksamheten inom själva järnvägsanläggningen, med hantering av mindre mängder brandfarliga vätskor och svetsutrustning. Sådana risker hanteras inte i detaljplanearbetet utan ska hanteras i arbetsmiljö- och systematiskt brandskyddsarbete när man bedriver verksamheten.

19Länsstyrelsen Stockholms län, ”Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det

Riskpåverkan från planområdet, fall (c), mot omgivningen består av ett ökat tågflöde förbi Brista bränslemottagning till följd av den nya verksamheten i planområdet. Riskerna för att urspårningar eller kollisioner till följd av växelfel skulle uppstå vid bränslemottagningen bedöms som försumbara. Övriga

verksamheter inom planområdet, exempelvis hantering av eventuella brandfarliga vätskor, bedöms inre medföra risk för påverkan på omgivningen.

Sammanfattningsvis är det därmed järnvägstrafiken och transporterna med farligt gods på Ostkustbanan som utgör riskerna som bedöms för planförslaget i denna MKB.

6.10.2 Referensalternativets miljöpåverkan

I referensalternativet antas ingen utbyggnad av järnvägsanläggningen ske och dagens markanvändning antas fortsätta. Antalet transporter av farligt gods på Ostkustbanan antas bli lika många som i utbyggnadsalternativet, eftersom

verksamheten inom detaljplaneområdet i sig inte antas generera några transporter med farligt gods.

Eftersom området i referensalternativet liksom idag antas förbli oexploaterat innebär det att riskbilden i referensalternativet motsvarar nuläget. Båda

riskbilderna bedöms vara försumbara på grund av den låga befolkningstätheten i området. Varken individrisk eller samhällsrisk har därför beräknats och riskerna bedöms bli acceptabla i det fall utbyggnaden inte kommer till stånd.

Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

6.10.3 Detaljplaneförslagets miljöpåverkan

Individriskberäkningen visar att urspårningar och olyckor med farligt gods gör att risknivåerna är oacceptabelt höga fram till 25 meter från Ostkustbanan, både norr och söder om Brista Bränsledepå. Mellan 25 och 40 meter befinner sig risknivån inom det så kallade ALARP-området, vilket innebär att rimliga åtgärder behöver vidtas. Bortom 40 meter är individrisknivån acceptabel.

Beräkningar av samhällsrisknivån, som också räknar in persontätheten, visar att risknivåerna är acceptabla inom området. Detta beror på att persontätheten kommer vara låg utmed sträckan och att inga byggnader har placerats närmast spåret.

Avståndet från den planerade bebyggelsen på planområdet till kraftvärmeverket är omkring en kilometer. Avståndet är så stort att någon direkt riskpåverkan till följd av olyckor, från anläggningen mot planområdet, inte bedöms förekomma.

Kraftvärmeverket hanteras därför inte vidare i denna riskbedömning. En riskanalys har tidigare upprättats för bränslemottagningen²⁰. Riskanalysen konstaterar att risken för människor, omgivning och miljö i samband med lossning av flygbränsle och fastbränsle är låg. Möjlig påverkan på omgivningen utgörs främst av spridning av brandgaser till omgivningen vid en eventuell brand, men även värmestrålning kan påverka omgivningen inom ett femtiotal meter från en brand.

Avståndet mellan de närmaste vagnarna hos ett bränsletåg som står vid BBM och den planerade bebyggelsen på planområdet är uppskattningsvis 300 meter.

Riskpåverkan bedöms utifrån det vara försumbar och inga negativa konsekvenser bedöms uppstå.

Vid en utbyggnad av den planerade industriverksamheten kommer ett antal tågrörelser att tillkomma i närheten av Brista bränslemottagning. Beräkningar av risk visar att ett urspårande persontåg inte förväntas kunna hamna mer än 25 meter från sitt spår. Med utgångspunkt från detta resultat bedöms sannolikheten vara försumbar för att ett passerande tåg spårar ur och kolliderar med ett flygbränsletåg som står inne på spåret och genomför en lossning.

In document DETALJPLAN FÖR BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE (Page 79-94)