Stadsdelen Rosengård föddes med miljon- programmet under 1960-70-talet. Innan dess fanns endast åkermark, kolonilotter och grönområden. Namnet Rosengård fanns så tidigt som år 1811. Vid sekelskiftet be- stod Rosengård endast av godset och några få hus. Men redan år 1909 hade en mindre del sålts av till Malmö Stad av Ida och Hilda Kockum. Den mindre delen är belägen närmast staden vid kontinentalbanan. Ro- sengård har erhållit sitt namn från den lantegendomen som var i familjen Kockums ägo. Idag finns fortfarande herrgården som tillhörde familjen kvar i delområdet Herr-
gården som på så sätt fått sitt namn. Herrgården har med sin trädgård och park idag kul-
turhistoriska värden. Marken ingick i Västra Skrävlinges
socken.
”det är som jag brukar säga är den absoluta styrkan för hela stadsdelen är att det är så himla centralt läge, det märker vi ofta när vi har studiebesök från andra delar av Sverige, men faktiskt från Skåne och Malmö också, att man pratar om Rosengård som en förort och vi försöker alltid, vi inleder alltid med en karta där vi visar att här, välkommen till Rosengård en stadsdel i centrala Malmö, för det ligger liksom mitt i Malmö och tar ju som sagt 10 minuter att cykla till Triangeln, 20 minuter max till stranden, det tycker jag liksom, det finns en fantastisk potential i läget.”
Kvinna, 31 år, stadsdelsförvalt- ningen
År 1911 anlades Västra Skrävlinge med Ro- sengård till Malmö Stad. Rosengård såldes år 1960 till BGB (byggherre Malmö bygg-
mästares gemensamma byggnads AB) som köpt lantegendomen av Hilda Kockums dödsbo. Ro- sengård byggdes ut mellan åren 1962 och 1969 där den första delen att byggas var nuvarande Törnrosen. Rosengårds centrum, RoCent ritades av Lois Persson och upp- fördes åren 1968-70. (Malmö stads hemsida) Planeringen och byggandet av Rosengård var hastig och det var bråttom att bygga för att bota den akuta bostadsbristen som råd- de i dåvarande Sverige. För att råda bot på bristen tillsattes bostadsbyggnadsut- redningen år 1959. Utredningen visade på ett behov av en och en halv miljon bostä- der.
Riksdagen beslutade år 1965 att bygga en miljon lägenheter under de kommande tio åren, begreppet miljonprogram myntades. Ett hetsbyggande tog fart som i Malmö främst inriktade sig på åkrarna i utkanterna. Ro- sengård planerades för 20 000 människor vars bostäder byggdes av tre olika byggfö- retag. Herrgården i Rosengård planerades för 3000 invånare. Det fanns planer på att bygga ut stadsdelen var femte år fram till år 2000. Under åren 1969 och 1970 ägde den största inflyttningen till Rosengård rum. 16 procent av de inflyttade kom från lands- orten och nästan lika många från en annan svensk stad (13 procent) medan 70 procent av de inflyttade kom från andra delar av Malmö. Över en tredjedel kom från sane- ringsområden i innerstaden.
”1967 fick vi ett erbjudande om att få flytta till ett nytt modernt bostadsområde som byggdes på fälten utanför Malmö. Det skul- le heta Rosengård. En del av området var redan färdigt och vi hade bekanta som hade flyttat dit. Jag kommer ihåg min fascina- tion inför denna miljö med de stora bo- stadshusen, med sina balkonger, lysrör i trapphusen, de stora hissarna och lägen- heterna med sina badrum, två toaletter, skinande kök och parkett i vardagsrummet.
Nästa år flyttade vi också till Rosengård.”
(Ristilammi 1994)
Miljonprogramsplaneringen kommer från funktionalismen som föddes ur modernis-
men. Man skulle visa ting som de verk- ligen var och skilja på vackra och funk- tionella föremål. Funktionalismen blev en ny samhällssyn. Inom arkitekturen skulle hus utformas utifrån sin funktion och inte belastas med mer utsmyckningar än vad som var absolut nödvändigt. Husen byggda ef- ter funktionalismens alla regler kom att få släta, oftast putsade ytor utan deko- rationer, platta tak och lådaktiga voly- mer. Arkitekterna Walter Gropius, Ludwig Mies van der Rohe och Le Corbusier var ledande företrädare inom funktionalismen.
Lösningen på de sociala problemen låg i att utforma den fysiska miljön. De sociala problemen skulle tas om hand om och nya bättre människor skulle formas. Anhäng- arna av funktionalismen vill mer än att bygga hus, de ville ändra på samhällssys- temet och världen.
Funktionalismen fick fäste inom stadspla- nering och arkitektur men även inom möbel- och formgivning. Inom stadsplaneringen fick idén om zonering av staden starkt fäste.
Staden skulle delas upp i olika områden för olika ändamål, bostäder och arbets- platser för sig. Den gamla rutnätsstaden med små och trånga kvarter stred helt mot funktionalismens grundläggande tankar om ljus, luft och grönska. Man betraktade ar-
betarkvarteren som slummiga, orena och då- liga. Många bostadsområden revs i hetsen
på det nya idealet, en del var i behov av omfattande renoveringar och upprustningar, andra uppfyllde helt enkelt inte kraven som funktionalismen ställde. Friliggande större hus i park förespråkades istället. Det var idealen om grönska, sol och luft som rådde(Aparicio 2008).
Bostadsområdena byggdes oftast under SCAFT-planen som gick ut på att trafikse- parera, skilja alla trafikslag åt. Trafik- separeringen gav gångtunnlar, gångbroar, breda vägar och stora parkeringsytor. Tan- ken var att bygga bilfria gårdar och säkra
miljöer för gång- och cykeltrafikanter. De hustyper som mest förknippas med miljon- programmen är höghus, lamellhus, punkthus och skivhus men man ska inte glömma att det även producerades småhus och radhus. Miljonprogrammen drabbades ganska snart av problem, när områdena bara stått färdi- ga i några år kom kritiken. Det är oklart vad som har orsakat områdenas monotona och storskaliga struktur.
Vad man i huvudsak uppfattade som pro- blematiskt var de ickefungerande relatio- nerna mellan hus, gårdar och gemensamma utrymmen. Det skylls på dålig planering, snålande från bostadsföretagens sida och politiker som saknade tillräcklig kunskap om fysisk planering. Karaktäristiskt för områdena är att de oftast präglas av so- ciala problem såsom kriminalitet, arbets- löshet, utanförskap och isolering. Många
miljonprogramsområden befinner sig idag i en nedåtgående spiral, de som får chan- sen flyttar därifrån och kvar finns de utan val. En sådan utveckling skapar och bred- dar klyftorna mellan olika bostadsområden i samma stad.
I början av 2000-talet präglades Herrgår- den av hög arbetslöshet, trångboddhet och öppen kriminalitet (Områdesprogram Herr- gården 2010).
Figur 11. Den ursprungliga herrgården i rosengård
64
BEFOLKNINGSSTATISTIK
Herrgården har 4 878 invånare (1 janua- ri 2008) på 47 hektar. Den uppskattade befolkningen uppgår till cirka 6000-8000 invånare. Rosengård har en invånardensitet
på 66 vilket motsvarar drygt 3 gånger så tätbefolkat än Malmös genomsnitt (18
invånare). Limhamn - Bunkeflo Västra innerstaden Oxie HUSIE KIRSEBERG fOSIE hyllie Södra inner- staden Rosen-gård Centrum
Figur 12. Boendetäthet i Malmö, år 2008, Malmö stad. Rosengård är den mest trångbodda stadsdelen i Malmö, Västra innerstaden den minst trångbodda.
herr- gården
Figur 15. Boendetäthet rosengård år 2008. Delområdena Persborg och Törnrosen är mest tätbefolkade med 147 invånare/hektar. Herr- gården har en boendetäthet på 104 invånare/ hektar dock består delområdet till stor del av rosengårdsfältet som är ett rekrea- tions- och parkområde utan boende., något som i praktiken innebär en något högre densitet. Boendetätheten är beräknad på den offici- ella sta- tistiken och räknar inte in a s y l - sökande etc. *
* Rödvitprickig markering avser områden utan boende, Emilstorp industriområde, ötra Kyrkogården och ROSENGÅRDS CENTRUM Asylsökande som vistas som innebo-
ende hos anhöriga och bekanta (s.k. EBO) ingår inte i den officiella statistiken. Man kan ha i åtanke att Herrgår-
den planerades för 3000 in- vånare. Limhamn - Bunkeflo Västra innerstaden Oxie HUSIE KIRSEBERG fOSIE hyllie Södra inner- staden Rosen-gård Centrum
Figur 13. Netto = inflyttning - utflyttning, år 2009, Malmö stad. Ro- sengård är den enda stadsdelen med ett minusnetto, i genomsnitt flyttar det ut fler än det flyttar in. Stadsdelen centrum ökar mest i befolkning.
Figur 14. Flyttnetto Rosengård år 2007. Ör- tagården har störst negativt flyttnings- netto på - 143 personer år 2007. Herrgården hade ett värde på -138.*
herr- gården
Herrgården är ett relativt instabilt om- råde med en hög rörlighet på befolkning- en. Senaste tillgängliga siffra är från år 2007 och visar på ett negativt flyttnings- netto på 19 procent (år 2004 15 procent, år 2005 15 procent, år 2006 17 procent). Rosengård hade en utflyttning på 14 pro- cent år 2007 medan Malmös totala befolk- ning ökade med 6 procent samma år.
Teoretiskt byts hela befolkningen ut i Ro- sengård vart femte år. Herrgården beskrivs av flera yrkesverksamma vid stadsdelsför- valtningen som ett ”transitområde” dit många först anländer från utlandet, för att sedan ta sig vidare.