Huvudprincip 3 i Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), Natural ac- cess control handlar om att minska antalet möjliga entreér och ingångar till ett om- råde eller till en byggnad. Entreérna ska vara tydligt markerade. Färre ingångar och entréer ökar den sociala kontrollen och förvårar för förövare att fly ”bakvägen”.
mötesplatser
Mötesplatser bidrar till att människor up- pehåller sig i stadsrummen. Mötesplatser i mellanrummen kan utgöras av många olika
platser; torg, bänkar, parker, grönytor, grönstråk, fotbollsplaner, basketplaner, lekplatser och diverse aktivitetsytor.
Mötesplatser kan vara av olika offentlig karaktär. Parker är offentliga medan vis- sa inhägnade bokningsbara sportplaner kan vara av mer privat karaktär. Mötesplatser kan vara av formell karaktär som torg el- ler mer informell karaktär som ”häng på
parkeringsplatsen”. I områden som sak- nar eller har brist på mötesplatser är det vanligt med informella mötesplatser. Spontana mötesplatser kan vara busshåll- platsen, cykelstället eller soprummet. I detta kapitel tas mötesplatser i mellan- rummen upp.
För att mellanrummen ska nyttjas krävs det omsorgsfull gestaltning som lockar männis- kor att uppehålla sig i det urbana rummet.
Stimulerande stadsmiljöer är viktiga för att människor ska trivas och därmed uppe- hålla sig i stadsmiljön (Jacobs 1961, Bell m fl 2005). Människor utomhus lockar i sin tur fler människor och kan öka tryggheten (Jacobs 1961; Gehl 2010). Möjligheter att stå, sitta och hänga i de offentliga rum-
mens kanter stimulerar människor till att uppehålla sig och interagera (Gehl 1971). Jan Gehl (1971) har genom att observera
människor noterat att sittplatser och mö- tesplatser som riktar sig mot aktiviteter, det vill säga bjuder på något att titta på, är de som används mest frekvent. Människor föredrar att sitta med ryggen mot rummens kanter till skillnad från att sitta mitt på ett torg (Gehl 2010).
Mötesplatser kan utgöras av olika aktivi- teter som torghandel, uteserveringar, ga- tufestivaler och arrangemang (Gehl 2006). Fritidsaktiviteter anses vara samhällets mest överskattade brottspreventiva resurs och bedöms ha mycket lite stöd för brotts- förebyggande verkan (Wikström & Torstens- son 1996).
Gott mikroklimat är viktigt för att män- niskor ska uppehålla sig och kan handla om vindskyddat läge, solläge eller skug- ga (Gehl 2010). Platsen ska upplevas som trygg och säker för att människor ska vil- ja använda den. Gehl (2010) menar att om
det finns för mycket trafik och där brott ofta begås känner vi oss otrygga, där det finns många människor känner vi oss trygga.
En annan aspekt av detta är att för att brott inte ska få chansen att frodas fritt krävs det att den sociala kontrollen ökar på just platser med brottskoncentrationer genom att till exempel möjliggöra för vis- telse. Mycket trafik skapar dålig luftmiljö och buller.
Att tvingas interagera på mötesplatser är inte alltid önskvärt och har negativ in- verkan på kommunikation vilket får männis- kor att känna sig obekväma och därför kan det ibland vara bra med möblerbara möbler och sittplatser (Bell m fl 2005).
Det har gjorts mätningar på gågatan Strö- get i Köpenhamn som visar att på sommaren går vi 20 procent långsammare (Gehl m fl 2006). Sannolikt använder vi torg, gator, parker och innergårdar betydligt mer och under längre sammanhängande perioder under vår- och sommarhalvåret. En slutsats av detta är att man bör fokusera på aktivi- teter i parker specifikt under vinterhal- våret. Jane Jacobs (1961) menar att parker är otrygga och för att de ska bli trygga krävs någon form av aktivitet som drar människor. Gehl (2010) framhäver betydel- sen av att förlänga utesäsongen, vilket skulle kunna göras genom till exempel ute- serveringar med värmelampor och filtar med mera.
Mötesplatser som sammanför boende kan bi- dra till att mobilisera socialt kapital (Kommission för ett socialt hållbart Malmö
2012).
Hit hör bland annat attraktiva och säkra lekplatser och grönområden men också mer
anspråkslösa platser som bänkar (a a).
belysning
Belysning är viktig för tryggheten och sä- kerheten i de urbana rummen. Studier visar att dunkelhet i bostadsområden dessutom ökar rädslan för att bli utsatt för brott (Katyal 2002). Ljus används i trafiken för att synliggöra trafikanter och platser som farliga korsningar etc.
Belysning fyller en viktig funktion för att vi ska kunna se och orientera oss. Ljussättning kan förstärka stråk och dess riktning eller utbredning och synliggöra viktiga byggnader och landmärken. Fotgäng- arens benägenhet att alltid ta den kortas- te vägen, över gräsmattor och genom parker förändras efter mörkrets inbrott, till att följa de ljusaste sträckorna (Gehl 2010). Det finns olika teorier kring belysning- ens brottsförebyggande effekt, dels att belysningen ökar synligheten och kan av- skräcka gärningsmän från att begå brott samt att belysningen synliggör tillgångar för boende och verksamma i området vilket leder till stolthet och sammanhållning som
ökar den informella, sociala kontrollen som i sig anses brottsförebyggande (Fer- rington & Branding 2007).
Det finns många sätt och teorier kring att belysa utomhusmiljön, några riktlinjer som är återkommande:
• Ändamålsenlig och genomtänkt belysning • Automatisk belysning via detektor kan
bidra till att öka tryggheten och skrämma bort eventuella gärningsmän vid utsatta platser som till exempel cykelställ.
• Jämn belysning, ej bländande belysning. Välbelysta platser med kolsvart runt- omkring skapar otrygghet (Polismyndig- heten Stockholms län 2005)
Platser som kan upplevas som otrygga kan belysas med extra omsorg: hållplatser, en- tréer, cykelställ.
Belysning kan fungera som konst och att- raktion och genom att skapa vackra och stimulerande miljöer kan man uppmuntra till befolkade uterum även under den mörka årstiden och under kvällar och nätter. År 2007 genomfördes på uppdrag av BRÅ en analys av ett flertal tidigare studier från USA och Storbritannien där antalet brott som begåtts mättes efter förbättring av belysning och jämfördes med ett opåver- kat referensområde. Resultatet tyder på att förbättrad belysning under vissa för- utsättningar kan ha positiva effekter på brottsligheten. Ändamålsenlig belysning visade på störst nytta i områden med mycket folk nattetid samt områden med hög brotts- lighet. God belysning ökar tryggheten och förknippas med välbesökta gator och torg (Ferrington & Branding 2007).