Denna projektplan har tagits fram genom ett samarbete med Malmö stads avdelning för trygghet och säkerhet och är en del av en magisteruppsats inom programmet Hållbar stadsutveckling - ledning och organisering vid Malmö högskola. Pro- jektplanens ändamål är att utgöra ett väl planerat och handgripligt underlag
för att sätta in insatser för att skapa trygga och säkra livsmiljöer på lokal nivå.
Projektplanen utgör dock en fiktiv handling och namn kopplade till denna projektplan är ingenting som ska ses som bindande utan utgör förslag på per- soner som skulle kunna utgöra lämpliga projektdeltagare eller personer som kan vara viktiga att vidarekoppla till.
7.1 Projektdefini-
tion
Projektet avser att ta fram en generisk modell för framtagande av ett TRYGG & SÄ-
KER – ett lokalt brottsförebyggande och
trygghetsskapande program med inriktning på den fysiska strukturen och markanvänd- ningen (benämns i fortsättningen endast
för TRYGG & SÄKER). Projektplanen utgår från delområdet Herrgården i Malmö som kontext medan syftet är att ta fram en generell modell som kan appliceras på val- fritt område i stadsmiljö, en modell som kan anpassas och skräddarsys efter den ak- tuella platsens förutsättningar.
7. PROJEKTPLAN - trygg & säker
7.2 pROJEKTORGANISA-
TION
Projektorganisationen består av Malmö stads avdelning för trygghet och säkerhet med referensgruppen Trygghet i offentlig
miljö och trafik som består av en tvär- grupp med representanter från stadskonto- ret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, Polis, Malmö högskola, kollektivtrafikbo- lag, sociala resursförvaltningen, koordi- nator för områdesprogrammen för ett soci- alt hållbart Malmö med flera.
Projektdeltagarna utgörs av aktörer som dels är knutna till trygg- och säkerhets- arbetet såsom Polis och Räddningstjänst samt aktörer knutna till den fysiska struk- turen och markanvändningen som gatukon- toret, stadsbyggnadskontoret, MKB (Malmö kommunala bostadsbolag) och de privata fastighetsägarna Contentus och Victoria Park. Den lokala förankring av projektet görs via Rosengårds stadsdelsförvaltning som utgör en projektdeltagare. Krimino- logiska institutionen vid Malmö högskola
är knuten till projektet med anledning av det pågående arbete med att analysera den fördjupade trygghetsundersökningen som är ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö högskola och som utgör en del i projektet med att ta fram TRYGG & SÄKER.
Projektorganisationen
Organisation Person
Projektä- gare
Malmö stad, avdelningen för Trygghet & säkerhet
Per-Erik
Ebbeståhl, trygghet- och säker- hetsdirektör
Referens- grupp
Malmö stad, avdelningen för Trygghet & säkerhet
Trygghet i offentlig miljö och trafik Projektle-
dare
Kreera samhällsbyggnad Malin Aparicio Informatör Malmö stad, avdelningen för
Trygghet & säkerhet
Patrik Odhelius, kommunikatör Projektdel-
tagare:
Rosengårds stadsdelsför- valtning
Frida de Oliveira Lundqvist, koordi- nator områdesprogram Herrgården Malmö stad, Gatukontoret Sten Göransson
Malmö stad, Stadsbyggnads- kontoret
Marianne Dock, programarkitekt Närpolisområde Öster Bengt Hersler närpolischef
Rosengård Polisenområde Malmö Malin Gezelius, analytiker Contentus
MKB Anna Heide,fastighetschef Victoria Park Sara Palminger, marknadschef Räddningstjänsten Attila Jensen
Kriminologiska institutionen, Malmö högskola
Manne Gerell
trygg & säker
7..3 Bakgrund
Malmö har inte allt för längesedan ska- kats av svarta rubriker kring gängkrig, dödskjutningar, nye lasermannen, bränder och staden har stundtals kallats för Sve- riges Chicago, något som har fått stor uppmärksamhet både nationellt och globalt. Kriminaliteten har skapat både oro och rädsla men även en orättvis bild av sta- den. Trygghetsmätningar under de senaste åren visar att antalet brott sjunker och att Malmöborna inte känner sig speciellt otrygga.
Stadskontorets avdelning för trygghet och säkerhet bildades i juli år 2010. Målet är att skapa förutsättning för en tryg- gare stad genom att koordinera mycket av det som redan görs i Malmö men också ta initiativ till nya lösningar (Malmö stads hemsida). Fokus ligger på samordning av drog- brotts- och olycksförebyggande ar- bete, säkerhet, försäkringar, krisstöd och krisberedskap. En samverkansöverens- kommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö för åren 2012-2016 har upprättats med samverkansområdena: Unga i riskzon och unga kriminella, organiserad brottslighet och kriminella nätverk, våld i nära rela- tioner, stöd till brottsutsatta, drogfö- rebyggande insatser och trygghetsskapande åtgärder i offentlig miljö och trafiken. Malmö stad står socialt inför stora ut- maningar som en på många sätt segregerad stad men bär också på ofantliga tillgångar
med sitt strategiska läge, sin närhet och kompakthet som en geografiskt liten stad och inte minst med sin rika mångfald och sitt varierande utbud. Malmö gör nu en storsatsning på social hållbarhet genom bland annat områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt med Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad lyfter förändringar i den fysiska strukturen som ett medel för att uppnå social hållbarhet: ”Hur kan de fysiska strukturerna föränd-
ras så att de kan stödja en fortsatt god utveckling i området och i hela Malmö ur alla hållbarhetsaspekter. Stadsplanering- en har en viktig roll att spela i föränd- ringar i den fysiska delen av staden. Den skapar förutsättningar för ”skelettet” av goda fysiska miljöer och en utvecklad in- frastruktur. Förändringarna i den fysiska
miljön ska ge förutsättningarna för en ut- veckling på djupet”. (Ur Områdesprogram
för ett socialt hållbart Malmö, Herrgår- den)
Stadsplanering är ett medel för att öka tryggheten och minska utsattheten för brott. Trygghet är en rättighet som alla är berättigade till (FN:s mänskliga rät- tigheter 1948). Platser påverkar oss och trygghet och risken att utsättas för brott kan kopplas till plats.
”Undersökningsresultaten visar att brotts- offers otrygghetskänslor har ett tydligt samband med samma egenskaper för platsen som lockar lagbrytare att begå brott” (SIS
2008, s6)
Kommission för ett socialt hållbart Mal- mö (2010) föreslår följande med koppling till fysisk struktur; underlätta social interaktion, satsa på attraktiva grön- och rekreationsområden, tillgodose behovet av trygghet, förbättra ryktet för utsatta om- råden och skapa balans mellan sammanbin- dande och överbryggande socialt kapital samt menar att den fysiska planeringen har möjlighet att; minska segregationen mellan bostadsområden, förbättra tillit, trygghet och sociala möjligheter, bidra till medveten lokalisering av skolor i goda miljöer, bidra till en hållbar, blan- dad och inkluderande stad, bidra till nya ekonomiska och strategiska strukturer och tillvarata människors erfarenhet och kun- skap.
En brottsförebyggande och trygghetsska- pande stadsplanering skapar goda förut- sättningar för ett välmående socialt liv. Stadsmiljöns markanvändning som bestäms i översiktsplaner och detaljplaner påverkar det sociala livet genom att bestämma vilka aktiviteter eller vilken blandning av ak- tiviteter som ska äga rum på en viss plats, till exempel bostäder, service, grönom- råden och rekreation. Förändringar i den fysiska miljön kan ge en högre social kon- troll. Den fysiska strukturen är långsik- tig och trög att förändra vilket gör att sociala påföljder kan cementeras för en längre tid och påverka många människor om
problem inte uppmärksammas.
”…det finns också skäl att anta att den byggda miljön indirekt kan ha effekter som snarare ligger inom det som kallas social brottsprevention. Hur ett område byggs och hur det förvaltas kan till exempel påverka möjligheterna till goda sociala kontakter, vilket i sin tur underlättar den infor- mella sociala kontrollen” (Boverket 2002
s11).