idag
Trygghet och säkerhet utomhus har fått en ökad uppmärksamhet och mycket arbete kring brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete med koppling till den fysiska ut- formningen är gjort. Följande är en över- gripande sammanfattning kring vad som är gjort och upprättat på nationell och lokal nivå.
På nationell nivå:
• Nationellt brottsförebyggande program – Allas vårt ansvar, regeringen 1996
(Ds 1996:59)
• Brott, bebyggelse och planering, Bo- verket 1998
• Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet, Boverket 2002
• Europastandard Brottsförebyggande ge-
nom stadsplanering och byggnadsutform- ning, 2008, SIS (SS-EN 14383)
På lokal nivå:
• Stadens ljus, Malmö Stadsbyggnadskon- tor och Gatukontor, 1998. Skriften tar upp medveten ljussättning och förslag till ljuspolicy för Malmö.
• Trygg stadsmiljö, tankegångar – rikt- linjer – arbetsmetod, Stadsbyggnads-
kontoret, 2006. Ställningstaganden kring trygghet berörs på översiktspla- ne-, detaljplane- resp. bygglovsnivå. Gemensamt för planeringsprocessen är att lösningar ska syfta till: befol- ka, blanda och öka rörelserna i staden, främja naturliga möten och göra sta-
dens rum tydliga.
• Hej stadsdel! Projekt som drivs av Ga- tukontoret, stadsdelen och Polisen och innefattar dialog med boende och verk- samma i stadsdelen med syfte att för- bättra närmiljön och öka tryggheten. Påbörjades år 2006 och pågår fortfa- rande.
• Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2010. Kommissionens arbete är avslutat och den 1 mars år 2013 le- vererades en slutrapport till kommun- styrelsen med förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren för Malmöborna.
Underlagsrapporter med koppling till fysisk miljö:
• Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala häl- sa?, 2012. I rapporten presenteras en
översikt av hur boendemiljön påverkar hälsan och beskriver begreppet socialt kapital både som en individuell till- gång och som en kollektiv resurs på om- rådesnivå. Följande åtgärder föreslås: underlätta social interaktion - skapa ”tredje mötesplatser”, satsa på att-
raktiva grön- och rekreationsområden, tillgodose behovet av trygghet, för- bättra ryktet för utsatta områden och skapa balans mellan sammanbindande och överbryggande socialt kapital.
• Stadens rumsliga påverkan på hälsa,
2012. Denna underlagsrapport ska för-
söka klargöra vad det är för faktorer i den fysiska miljön som bidrar till en ojämlik hälsa, samt lyfta fram de möjligheter som stadsplaneringsproces- ser och dess slutresultat har för att åstadkomma mer jämlika förutsättningar för en god hälsa. Arbetet utgår från de förutsättningar som bildar bas i stadsplanering, urban basics, och ut- görs av skola, trygghet, hälsa och kom- munikationer. Den fysiska planeringen har möjlighet att: minska segregatio- nen mellan bostadsområden, förbättra tillit, trygghet och sociala möjlighe- ter, bidra till medveten lokalisering av skolor i goda miljöer, bidra till en hållbar, blandad och inkluderande stad, bidra till nya ekonomiska och strategiska strukturer och tillvarata människors erfarenhet och kunskap.
• Områdesprogram för ett social hållbart Malmö, områdesprogram i fem stadsdelar
för ett socialt hållbart Malmö; Seved, Herrgården, Lindängen, Holma-Krocks- bäck och Kirseberg. 2010.
• Malmö – Trygg och säker stad, samver- kansöverenskommelse mellan Malmö stad Polisområde Malmö 2012-16. Samverkans-
områdena är: unga i riskzon och unga kriminella, organiserad brottslighet och kriminella nätverk, våld i nära relationer, stöd till brottsutsatta, drogförebyggande insatser och trygg- hetsskapande åtgärder i offentlig mil- jö och trafiken.
• Trygghetsprogrammet, Gatukontoret, 2010. Programmets övergripande mål är att minska den upplevda otryggheten i det offentliga rummet. Åtgärder som tas upp är beskärning av träd och bus- kar, underhåll och belysning etc. Stadsdelsnivå Rosengård:
• Trygg stadsdel – gemensamma insatser som gör skillnad, Gemensamt trygg- hetsprogram under 2012 för Rosengård stadsdelsförvaltning och Gatukontoret, Malmö stad – MKB Fastighets AB – Närpo- lisområde Malmö Öster– Räddningstjäns- ten Syd. Fyra övergripande inrikt-
ningsmål 1. Goda uppväxtvillkor och flickor och pojkar med framtidstro, 2. En stadsdel utan droger och kriminali- tet, 3. Hel, ren och snygg stadsdel, 4. Ansvar, delaktighet och påverkan
Det finns mycket gjort och upprättat kring brottsförebyggande och trygghetsskapan- de arbete med koppling till fysisk miljö. Det har initialt främst varit Malmö stads Stadsbyggnadskontor och Gatukontor som upprättat program och skrifter men efter att avdelningen för trygghet och säkerhet upprättats på Stadskontoret har det for- maliserats en bredare samverkan som numera involverar bland annat Polis, socialtjänst, skola, MKB (Malmö kommunala bostadsbolag) och Malmö högskola kring forskning och ut- veckling.
7.4 Syfte
Det övergripande målet är att öka trygghe- ten och minska utsattheten för brott genom insatser i fysisk struktur och markanvänd- ning, något som ligger i linje med sam- verkansområdet trygghet i offentlig miljö och trafiken (Malmö – Trygg och säker stad, samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad Polisområde Malmö 2012-16).
Syftet med detta projekt är att skapa ar- betssätt för framtagande av TRYGG & SÄ-
KER. Projektet har bäring i social hållbar
stadsutveckling något som i sin tur kan bidra till en ekonomiskt hållbar stadsut- veckling.
Det finns redan en stor kunskapsbas och ett sektorsöverskridande intresse för trygg- het och säkerhet kopplat till fysisk miljö.
Det finns en bred förankring kring trygg- hets- och säkerhetstänkande samt ett brett nätverk av aktörer som arbetar med dessa frågor och som efterfrågar ett tydliga- re arbete kring detta. Genom att skapa en modell för att ta fram lokala program tillvaratas den breda kunskapsbasen och konkretiseras till en platsanpassad lös- ning. Framtagandet av en generisk modell för TRYGG & SÄKER ska ligga i linje med Malmö stads visioner och arbetssätt och syftar till att initiera en samverkan på lokal nivå.
7.5 Mål
Mål:
• Att ta fram en generisk modell för framtagande av TRYGG & SÄKER - ett lo- kalt brottsförebyggande och trygghets- skapande program med inriktning på den fysiska strukturen och markanvändning- en. Modellen med allt arbetsmaterial levereras till Malmö stads avdelning för trygghet och säkerhet.
Resultat:
• En verklighetsförankrad, anpassnings- bar modell som är applicerbar på områ- den i stadsmiljö och som genom samver- kan sammanför de berörda aktörerna på lokal nivå kopplade till fysisk plane- ring och markanvändning.
• Förutsättningar för skräddarsydda och anpassningsbara lösningar istället för generella riktlinjer och allmänna re- kommendationer.