Invånarna i Herrgården är ett av Malmös mest utsatta område med få förvärvsarbe- tande, en låg medelinkomst och en hög an- del invånare med försörjningsstöd. Risken för otrygghet är högre om man bor i ett resurssvagt bostadsområde jämfört med ett område med resurser och mer än dubbelt så hög om man bor i ett särskilt utsatt bo- stadsområde (Sarnecki 2003).
Rosengård är den stadsdel som har flest antal hushåll (40 procent) med lägre än halva Malmös medelinkomst (2010). Vid in- tervjuer med yrkesverksamma i stadsdelen framkommer att eftersom arbetslösheten är så pass vanlig finns det en fara och ibland en inriktning mot att arbetslöshet riske- rar att bli en norm bland unga.
Att känna otrygghet, rädsla för att ut- sättas för brott, innebär ett intrång i livskvaliteten och en påverkan på hälsan. Rädsla för att utsättas för brott kan leda till att man avstår från aktiviteter som att gå på bio eller fika på kvällstid. Den fördjupade trygghetundersökningen visar att Herrgården har en låg grad av triv- sel, tillit och kollektiv styrka, lägst för stadsdelen. Vidare visar den fördjupa-
de trygghetsundersökningen att invånarna i Herrgården känner en hög otrygghet och en stor andel av invånarna avstår aktiviteter på grund av otrygghet fastän utsattheten för brott inte är anmärkningsvärd hög. Det finns ett starkt samband mellan socio- ekonomiskt utsatta områden och brottslig- het. Otrygghet i bostadsområdet kan leda till att människor väljer att flytta ifrån området. I förlängningen kan konsekvensen bli att den resursstarkare befolkningen flyttar ut och att det blir en koncentra- tion av resurssvagare hushåll. Herrgår- den har en hög omsättning på boende och beskrivs som ett transitområde där många flyttar ifrån så fort de får möjlighet.
En hög befolkningsmobilitet riskerar även att minska den sociala sammanhållningen och sociala kontrollen i ett bostadsom- råde, där följden kan bli att områdets
brottsnivå ökar ytterligare. Ekonomiska klyftor mellan olika områden skapar i sin tur frustration och tillfällen för brotts- lighet.
Herrgården omfattas av en mycket nega- tiv och delvis orättvis mediebild. Etnisk segregation följer tydligt den ekonomiska segregationen (Socialstyrelsen 2006) nå- got som kan vara grogrund för kriminalitet men också leda till förutfattade meningar kring invandrartäthet och brottslighet. Segregation bidrar till att rörligheten inom olika stadsdelar minskar vilket stär- ker uppdelningen av staden i ”bra” och ”sämre” områden vilket i sig bidrar till en
stärkt segregation. Människor som lever i parallella världar utan att mötas minskar förståelsen och tar inte tillvara på var- andras tillgångar samt ökar risken för oro och spänningar.
Invånarna har en låg förväntad livslängd, näst lägst för Malmö och de har sämst psy- kisk hälsa. En låg förvärvsfrekvens, låg
medelinkomst och hög andel invånare med försörjningsstöd är faktorer som generellt inte gynnar livskvaliteten och folkhälsan samt innebär generellt ett lägre socialt och samhälleligt deltagande.
En del av bostadsbeståndet i Herrgården uppdagades under år 2010 har varit i myck- et dåligt skick med mögel och skadedjur något som kan ha bidragit ytterligare till ohälsan (Åtgärdsprogram Rosengård 2011). Herrgårdens utseende och skick varierar mycket med område och fastighetsägare men huvuddelen är skräpigt och i dåligt skick med gamla, slitna och uttjänta utemöbler och lekredskap. Forskning visar att områ- den med bristande omsorg med till exempel trasiga fönsterrutor, nedskräpning och vandalism ökar otryggheten och rädslan för att bli utsatt för brott vilket leder till avbefolkade platser, något som i sin tur kan bidra till att ge brottslighet utrymme. I Herrgården är en stor andel av invånarna födda i utlandet (67 procent) och en li- ten andel har en eftergymnasial utbild- ning (15 procent). Rädslan att utsättas för brott och känslan av otrygghet är sub- jektiv medan undersökningar entydigt visar
att kvinnor, utrikes födda och personer med endast förgymnasial utbildning känner sig mest otrygga. En stor mångfald skapar förutsättningar för attraktiva kulturella mötesplatser, attraktioner och erfaren- hetsutbyten, något som borde tas tillvara. Herrgården har en hög andel barn och unga och flest fattiga och trångbodda barn i Malmö. På många bostadsgårdar är lekred- skapen trasiga, vassa spikar sticker ut och möjligheten till lek dålig.
Trygghet handlar bland annat om goda upp- växtmiljöer för barn och ungdomar som lek- platser, gator, bostadsområden, menings- fulla aktiviteter och mycket mera. Risken för ungdomar att falla i kriminalitet ökar med andelen invånare som har sociala pro- blem eller är brottsligt belastade och de flesta barn som utvecklats till så kall- lade kroniska brottslingar har växt upp i de utsatta bostadsområdena (Boverket 1998). Försummade utomhusmiljöer med tra- siga lekredskap, glasskärvor med mera kan förutom att vara brottsalstrande utgöra
direkt farliga miljöer för barn.
Delaktighet
Den fördjupade trygghetsmätningen (Rosen- gård hade lägst svarsfrekvens) visar att invånarna i Herrgården har en låg grad av trivsel, tillit och kollektiv styrka. Känslan av otrygghet är stor i Herrgården. Valdeltagandet och det totala sociala del- tagandet i Rosengård är lägst i Malmö. En av orsakerna till det låga deltagandet i stadsdelen uppges vara en kombination av språkbrister och en allmän misstro mot myndigheter som kan ha ursprung i invånar- nas bakgrundhistoria, många kommer kanske från krig och områden med korrupt rätts- väsende.
Delaktighet är en viktig faktor för den upplevda otryggheten. Delaktighet kan bi- dra till en gemensam värdegrund och tro på att man tillsammans kan lösa problem och bidra till en ökad trygghet.
Collective efficacy (Sampson m fl 1997) el- ler kollektiv styrka innebär just den öm- sesidiga tilliten grannar emellan som vi- sat sig var den största enskilda orsaken till minskad brottslighet. Den fördjupade trygghetsmätnignen visar att invånarna i Herrgården känner störst otrygghet och har svagast kollektiv styrka. Detta stämmer överens med teorin om att en ökad kollek- tiv styrka ökar känslan av trygghet. Herrgården beskrivs som ett transitområ- de där många flyttar ifrån så fort de får möjlighet. Områden med en hög omsättning, många som flyttar ut och in, gör det svå- rare för boende att skapa goda sociala relationer. Stabila områden torde lägga grunden till sociala band som i sin tur kan bidra till att upprätthålla social kontroll (Park 1929 1921 ur Mellgren 2011). Tillgång på attraktiva och trygga mötes- platser och meningsfulla aktiviteter är viktig för att skapa förutsättningar för trivsel, tillit och delaktighet. Det finns flera välanvända och upprustade platser för möte och aktiviteter såsom Vänskapsparken i centrala Herrgården, vattenlekplatsen,
Drömmarnas hus och Tegelhuset som erbju- der många aktiviteter för barn, ungdomar och seniorer vid Rosengårds centrum. Bib- lioteket är en uppskattad och väl använd
mötesplats.