Hur mycket kostar brottslighe ten och otryggheten?
4. brottsförebyggande och trygg hetsskapande stadsplanering
Den här teorigenomgången utgår från följande principer:
1. människans skala, staden är männis- kans livsmiljö och därmed bo, varför det är viktigt att staden utformas med män- niskan i åtanke och efter hennes skala
för att passa hennes liv, sinnen och per- ceptionsmöjligheter.
2. befolkade stadsrum, att en ökad när- varo och genomströmning av människor ökar antalet möjliga kapabla väktare och vittnen och bidrar till en högre social kontroll med en ökad känsla av trygghet och en minskad sannolikhet
för uppkomsten av brott.
3. naturlig övervakning, förutsättning- ar för översikt och informell kontroll bidrar till att öka den den sociala kon- trollen mellan människor
4. Förvaltning och omsorg om utemiljön ökar tryggheten och människors benä- genhet att uppehålla sig i uterummen. Utifrån dessa principer delas teorin om den fysiska miljön och markanvändning- en upp i olika områden som syftar till att sätta människan i centrum, öka befolk- ningen av uterummen och öka möjlighe- ten till att se och upptäcka brott samt
OMSORGSFULL förvaltning och underhåll. Först ges en introduktion till situa- tionell brottsprevention.
4.1 Situationell
brottsprevention
- förändringar av
platsen
Inom brottsförebyggande brukar man skilja på social och situationell brottspreven- tion. Social brottsprevention innebär ofta åtgärder som riktas mot individen ifråga, såsom extra stöd och hjälp i skola el- ler liknande. Detta arbete fokuserar på
situationell brottsprevention som innebär att försvåra för brott att uppkomma genom förändringar i den fysiska miljön. Situa- tionell brottsprevention är kopplad till förändringar och insatser i den fysiska
miljön och fokuserar inte på förövaren. ”Undersökningsresultaten visar att brotts-
offers otrygghetskänslor har ett tydligt samband med samma egenskaper för platsen som lockar lagbrytare att begå brott” (SIS 2008, s6)
Valerie Alfords studier (1996) visar att olika brott varierar i utbredning och un- der tid, dag och natt, men är starkt kopp- lade till plats (Hillier 2004). Inom den
situationella brottspreventionen tittar man ofta på platser där många brott begås, så kallade hotspots/mikroplatser. Pro- blemorienterat brottsförebyggande arbete innebär att man försöker hitta samband och förklaringar till att brottslighe-
ten uppstår på vissa platser, under vissa tidpunkter eller händer vissa kategorier människor (www.bra.se). Genom problemori- enterat arbete försöker man analysera och hitta mönster i befintlig brottsstruktur för att kunna sätta in riktade insatser, sociala som situationella, gärna innan brotten inträffar.
Den så kallade spatiala skolan lyfter be- hovet av att studera mellanrummen mellan byggnaderna, det vill säga gångvägar, par- ker med mera. Brantingham och Brantingham slog fast att brottslingar är rationella och gör en riskanalys inför varje brott och forskarna kunde visa att brotten of- tast begicks i kända miljöer som hem, ar- bete och affärer/nöjen (Boverket 1998). Förändringar i den fysiska miljön kan vara av ”hård karaktär” såsom lås, grin- dar, larmanordningar, kamerabevakning och liknande. För mycket hårda åtgärder är
ofta inte bra för det sociala stadslivet, tvärtom signalerar höga stängsel, grindar och kameraövervakning att miljön är farlig vilket kan öka otryggheten. Hårda åtgärder tenderar att öka segregationen vilket i sig kan öka otryggheten. Men samtidigt så ses det som självklart att man låser dör- ren och cykeln. Mjuka åtgärder kan vara stadsplanering och gestaltning av miljön som förebygger brott, till exempel att se till att cykelstället inte skyms av bus- kage eller placera parkeringsplatser och cykelställ nära stråk med hög genomström- ning av människor eller så att det finns fönster med uppsikt mot platsen.
- en teorigenomgång
Människans skala Estetik, mångfald & identitet syn fart Hörsel & känsel Färg revir orientering
BEFOLKADE STADSRUM & NATURLIG ÖVERVAKNING
Entréer Fönster & fasader Innehåll Landmärken & attraktion mellanrummen Trafik- struktur Järnvägar, vägar, gator, gång- och cykelstråk Hållplatser Parkering Entréer till området Mötesplatser Belysning Parker & grönska Barriärer /gränser Landmärken Mål- punkter Förvaltning & underhåll bEBYGGELSE
I Sverige planerar vi av tradition för mer öppet samhälle. Inom den situationella brottspreventionen finns det två olika syn- sätt, det ena förespråkar öppna miljöer (Jacobs 1961) där boende som främlingar
har tillträde och det andra synsättet är baserat på så kallade defensible space (Newman 1972) som innebär stängda och oge-
nomträngliga miljöer, med grindar, lås och liknande. Med öppna miljöer ses främlingar som ett verktyg för att upprätta den in- formella sociala kontrollen medan stänga
miljöer mer innebär att främlingar ses som ett hot och en fara mot tryggheten. Arki- tekten Newman, geografen Coleman och kri- minologen Jeffrey anger den fysiska miljön som brottsalstrande (Listerborn 2002). I Crime Prevention Through Environmental
Design (CPTED) som utvecklades av krimi- nologen Clarence Ray Jeffery utgörs huvud- principerna av:
1. Natural surveillance 2. Territorial reinforcement 3. Natural access control
4. Target hardening (innebär förstärkt säkerhet genom lås på dörrar, fönster etc och ligger utanför denna rapport)
Social och situationell brottsprevention är två angreppssätt som kompletterar var- andra och det ena angreppssättet kan inte utesluta det andra.
Figur 8. översiktlig Teorimodell
Inte alla brott kan förhindras med enbart situationell brottsprevention, utan ska ses som ett verktyg utav många. Utgångs- punkten för situationell brottsprevention är att brott utgår från rationellt bete- ende, även kallat rational choice-teorin. Det är tillfället som gör brottslingen. En galen våldshandling gjord av en psykiskt störd person eller en drogpåverkad person utgör inget rationellt beteende och kan därför inte motverkas genom situationell brottsprevention. Åtgärder för situatio- nell brottsprevention utgår ofta från den kriminologiska rutinaktivitetsteorin (Co- hen & Felson 1979) som bygger på rational choice-teori (Crawford 1998) och menar att för att ett brott ska begås krävs något av följande:
1. En motiverad förövare 2. Ett lämpligt objekt
3. Avsaknaden av kapabla väktare.
Ronald V. Clarke (1983) utgår från ru- tinaktivitetsteorin och anger följande brottsförebyggande åtgärder: försvåra för brotts uppkomst, öka risken för att bli upptäckt, minska brottens lönsamhet och försvåra bortförklaringar. En hög upp- täcktsrisk är ofta brottsförebyggande (Boverket 2002).
Det finns en stark koppling mellan den fy- siska strukturen och det sociala effekter som ändringar i miljön kan leda till.
”Vi både reagerar på och interagerar med den fysiska miljön som är en påtaglig ram för våra sociala relationer och våra per-
sonliga erfarenheter” (Listerborn 2002
s94)
God stadsplanering kan skapa goda förut- sättningar för ett välmående socialt liv. Socialt liv och asocialt liv (brottslig- het) påverkas hur den byggda miljön är ut- formad och stadsplaner och byggnader kan
på så sätt ses som sociala konstruktioner (Polismyndigheten i Stockholms län 2005).
Ett tydligt exempel är att markanvändning som bestäms bland annat i översiktsplaner och detaljplaner tydlig påverkar det so- ciala livet genom att bestämma vilka ak- tiviteter eller vilken blandning av akti- viteter som ska äga rum på en viss plats, till exempel bostäder, service eller han- del. Ett annat exempel är hur förändringar i den fysiska miljön kan ge en högre social kontroll. Generellt är den fysiska struk- turen långsiktigt och trög att förändra vilket gör att sociala påföljder kan ce- menteras för en längre tid om problem inte uppmärksammas.
”…det finns också skäl att anta att den byggda miljön indirekt kan ha effekter som snarare ligger inom det som kallas social brottsprevention. Hur ett område byggs och hur det förvaltas kan till exempel påverka möjligheterna till goda sociala kontakter, vilket i sin tur underlättar den informel-
la sociala kontrollen” (Boverket 2002 s11)
Det finns ingen universallösning eller ga- ranterad brottsförebyggande metod för att
bygga bort eller planera för brottsföre- byggande kopplat till den fysiska struk- turen. Ibland förändras, anpassas eller flyttas brottsligheten efter insatta åt- gärder. Oftast flyttas inte brottsligheten fullt ut, forskning tyder på att denna så kallade crime displacement effect ger net- toreduktioner på cirka 25 procent (Polis- myndigheten i Stockholms län 2005).
En del teorier bakom situationell brotts- prevention är kritiserade för att ge den fysiska miljön alltför stor betydelse.
Många är kritiska mot den situationella brottspreventionen och menar att orsaker- na har sociala anledningar som inte mot- verkas eller avhjälps. Till exempel har arkitekten Newman (Defensible space 1972) fått kritik för att lägga för stor tyngd på den fysiska planeringen och inte ta hänsyn till sociala problem. Vi kan inte undgå den fysiska miljön och vår livsmil- jö innefattar alltid byggd miljö av något
slag. Men det går givetvis inte att enbart bygga bort brott, utan fysiska åtgärder är en kompletterande metod och ett verktyg. Brott som har ursprung i sociala problem kan lätt misstas för effekter uppkomna ur den fysiska miljön (Hillier 2004). Arki- tekten Bill Hillier menar att rumsliga faktorer inte verkar en och en åt gången utan interagerar och kan tillsammans bilda synergieffekter (Hillier 2004). Situatio- nell brottsprevention avhjälper dessutom inte alla slags brott.
Det kan finnas många tänkbara förändring- ar av den fysiska miljön och markanvänd- ningen medan inte alla är realistiska el- ler ekonomiskt försvarbara i relation till
nyttan.
4.2 människans ska-
la
Även om situationell brottsprevention syftar på fysiska förändringar av otrygga och brottsutsatta miljöer som till exem- pel hur byggnader står i förhållande till varandra, val av arkitektur, landskaps- planering, placering av parker, grönom- råden, portuppgångar, torg, gångstigars utformning, belysning, arbetsplatsers lo- kalisering, hantering av nivåskillnader, trafikseparerat eller trafikintegrerat, så är det människor som bor, lever och verkar i livsmiljöer, människor som utsätts för rädsla, oroar sig och utsätts för brott och sist men inte minst det är människor som begår brott.
Människors livsmiljö bör av naturliga skäl utformas med människan i centrum och ef- ter hennes skala för att passa hennes liv,
sinnen och perceptionsmöjligheter. ”Utforma alla ytor och rum mycket
mindre än du tror behövs” (fritt tolkat från seminarium med Gehl 2013)
Den fysiska omgivningen påverkar männis- kors sociala liv och beteende på olika sätt. Forskning kring arkitektonisk te- ori och miljöpsykologi avslöjar hur den fysiska miljön påverkar människor på ett omedvetet sätt (Katyal 2002). Denna kun- skap kan ge värdefulla insikter och verk- tyg i utformningen av den fysiska miljön; snabbmatskedjor inreder med hårda stolar som snabbt blir obekväma för kunderna för att de inte ska uppehålla sig allt för länge, hissdesigner placerar information om vilken våning som hissen befinner sig på ovanför folks normala huvudnivå så att de kan undvika ögonkontakt och på så sätt känna sig mindre trängda, snabbköp utfor- mar snäva gångar så att kunderna inte får så lätt att prata med varandra utan att stå i vägen och därför tvingas koncentrera sig på produkterna som säljs istället (Ka- tyal 2002).
Det finns många exempel på hur arkitektur har utformats för att påverka människor emotionellt, så kallad fascistarkitektur med ursprung i Italien hade som syfte att skapa strama, hårda, storskaliga och res- pektingivande miljöer för att få människor att känna sig små och maktlösa.
Erving Goffman (1922-1982) professor i an- tropologi och sociologi observerade mänsk- liga interaktioner i förhållande till den
omgivande miljön och lade fram ett drama- turgiskt perspektiv som förklaring. Goff- man (1959) menar att människor uppträder på en scen med den fysiska miljön som kuliss.
I varje situation finns det aktörer och pu- blik som interagerar. Den fysiska miljön kan då sägas spela en viktig roll i det beteende den framkallar. I välskötta mil- jöer kanske man undanhåller sig från att ta genvägar över välskötta gräsytor medan
man i en skräpig miljö inte letar länge efter en papperskorg innan man låter skrä- pet falla till marken.