Analys av förutsättningar och utmaningar nationellt

Klimatomställningen ställer krav på att flera olika typer av styrmedel införs för att samtidigt driva på forskning och utveckling, öka acceptansen för olika åtgärder, överbrygga informationsbrister, sprida tillgänglig men ännu inte marknadsmogen teknik, bidra till att ändamålsenlig infrastruktur kommer på plats och ge incita- ment till utsläppsminskningar på områden där det finns stora mätosäkerheter.

Att det sätts ett successivt högre pris på utsläppen är centralt för hela strategin då det ger ett ekonomiskt incitament att övergå till mindre utsläppsintensiva pro-

FNs klimatkonvention Internationella stadsnätverk Initiativ för investeringsstyrning Certifieringssystem för utsläppskrediter Lokala och regionala initiativ NAMAs, NAPAs Regional styrning Andra internationella organisationer inom FN Stadsnätverk Partnerskap Andra multilaterala sammanslutningar Andra miljööverens- kommelser Bilaterala överenskommelser Nationella/Regionala Lokala/Regionala Internationella Internationella organisationer utanför FN

Figur 1.21. Internationella samarbeten inom klimatområdet och på vilka nivåer

de är etablerade

KÄLLA: ÖVERSATT FRÅN IPCC, 2014: CLIMATE CHANGE 2014: MITIGATION OF CLIMATE CHANGE. CONTRIBUTION OF WORKING GROUP III TO THE FIFTH ASSESSMENT REPORT OF THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

TP

Å

VERKAN

duktions- och konsumtionsval. Enligt ekonomisk teori motiverar förekomsten av flera samtidiga så kallade marknadsmisslyckanden, att det införs riktade styrmedel för vart och ett av dessa. I praktiken har dock systemet med ett utsläppspris visat sig vara långtifrån tillräckligt för att ge incitament för tillräckligt många aktörer i syfte att nå en genomgripande omställning av ekonomin.

Styrmedel för forskning och innovation behöver också utgöra en av de bärande delarna i en långsiktig klimatstrategi. Kunskap är svår att skydda och en enskild aktör som satsar på forskning och utveckling (FoU) kan inte räkna med att fullt ut tillgodogöra sig de fördelar som forskningen genererar. En följd av detta är att företag som faktiskt skulle kunna ta fram tekniska lösningar – till exempel för ökad energieffektivitet – inte finner det lönsamt att investera i FoU och där- för låter bli. Samtidigt är avkastningen på investeringar i FoU mångfalt större för samhället än för det enskilda företaget eftersom resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet kan få stor spridning utanför det företag som bedrivit forskningen. Samhällsnyttan kan till exempel uttryckas i lägre kostnader för att minska de nationella utsläppen av växthusgaser. Statligt stöd till forskning och utveckling är därmed samhällsekonomiskt motiverat.

En annan viktig komponent i en långsiktig klimatstrategi är de styrmedel som behövs för att hushåll och företag saknar information om hur de egna möjlighe- terna till åtgärder ser ut. Styrmedelsbehovet kan också bero på att det finns ett överskott av valmöjligheter eller att investeringskostnaderna för klimatåtgärder är höga. På detta område kan till exempel informativa styrmedel, regleringar och finansieringsstyrmedel komplettera.

Särskilda styrmedel är också motiverade för att ge incitament till att genomföra infrastrukturförändringar som kan krävas för en utveckling mot låga växthusgas- utsläpp. Ett annat område som kan behöva särskilda styrmedel är där det är svårt att mäta och verifiera utsläppen, där man kan behöva andra styrmedel än ett direkt pris på utsläpp.

2.4.1 utmaningarna oCH förutsättningarna i sverige41

Andelen utsläpp från inrikes transporter är i Sverige drygt 30 procent i förhål- lande till de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Vägtransporterna är starkt dominerande. Transportvolymerna samt teknik- och bränsleval är avgörande för utsläppens omfattning och stora utmaningar ligger i att åstadkomma en samhälls- planering för ett transportsnålt samhälle där infrastrukturprojekt som genomförs bidrar till att minska transportbehovet. Utrikes sjöfart och flyg står också för stora utsläpp och är också viktiga att följa upp. Utrikes flyg är en sektor där utsläppen förväntas fortsätta öka. Idag bidrar svenskars totala flygresande till en klimat-

41 Naturvårdsverket, 2012: Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050,samt Miljödepartementet 2014: Sveriges sjätte nationalrapport om

påverkan som är i samma storleksordning som den från all personbilstrafik i Sverige42,43_.

Industrisektorn (både processutsläpp och utsläpp förknippat med energi- användning) står i Sverige för cirka 30 procent av de totala utsläppen av växthus- gaser. Kännetecknande för den svenska industrin är bland annat att andelen naturresursbaserad industri är hög jämfört med många andra länder, men också att några få energiintensiva branscher står för den största delen av utsläppen. Att minska utsläppen från dessa är en särskilt svår utmaning för Sverige.

Energisektorn (el- och fjärrvärmeproduktion, raffinaderier och tillverkning av fasta bränslen) står i Sverige för omkring 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Den svenska energikonsumtionen är förhållandevis hög, bland annat mot bakgrund av kallt klimat (och därmed stort uppvärmningsbehov) och en hög andel energiintensiv industri. Samtidigt är växthusgasutsläppen från energisektorn i Sverige relativt låga jämfört med många andra länder detta inte minst relaterat till tillgången på biobränsle, vattenkraft och kärnkraft. En stor utmaning i sektorn handlar om omställningen av energisystemet och hur den kärnkraft som når sin maximala livslängd innan år 2050 ska ersättas.

Jordbruket står i Sverige för cirka 12 procent av utsläppen. De största utsläpps- posterna är lustgas från åkermark, metan från kreatur och koldioxid från åker- mark (mulljordar). Då jordbrukets utsläpp är starkt kopplat till vilken typ av livs- medel som efterfrågas, blir en stor utmaning att påverka efterfrågan på livsmedel. Skogs- och markanvändningssektorn står för en mycket liten del av utsläppen i Sverige men utgör en omfattande kolsänka. Dessutom har skogsprodukter en viktig roll i att ersätta fossila bränslen (den så kallade substitutionseffekten), både direkt genom förbränning av biobränslen och indirekt, genom att ersätta energi- och växthusgasintensiva material som stål och betong. En ökad användning av skogsprodukter kan således bidra till att minska utsläppen i andra sektorer. Hur mycket beror på vilka produkter det handlar om och hur de har producerats.

Utsläpp från arbetsmaskiner står för cirka 5 procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser. Utsläpp från uppvärmning via stationär förbränning i bostäder och lokaler står för cirka 2 procent av Sveriges totala utsläpp av växthus- gaser.

2.4.2 de Befintliga styrmedlen i sverige

Den svenska klimatpolitiken har vuxit fram sedan slutet av 1980-talet, och har i allmänhet lagt tyngdpunkten på generella ekonomiska styrmedel. Dessa styrmedel har kompletterats med riktade insatser, bland annat för att stödja teknikutveckling

42 Åkerman, J. (2012). Climate impact of international travel by Swedish residents. Journal of

Transport Geography, 25, 87-93.

43 Inräknat svenska resenärer totala globala flygresor och med hänsyn till utsläppens hela klimatpåverkan.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

TP

Å

VERKAN

och marknadsintroduktion samt för att undanröja barriäreffekter. Energi- och kol- dioxidskatterna med skattebefrielse för biobränsle, har sedan 1990-talet sannolikt varit viktiga för att minska de svenska utsläppen, liksom elcertifikatsystemet som har haft stor betydelse för att öka andelen förnybar energi i Sverige. De senaste decenniernas utveckling beror också på tidigare styrmedel och utformningen av samhällsplaneringen, särskilt viktiga är de satsningar som gjorts på att bygga ut fjärrvärmenät, kollektivtrafiksystem och klimatvänlig elproduktion. Andra styr- medel som har varit viktiga för utvecklingen mot ett samhälle med lägre utsläpp inkluderar teknikupphandling, information och investeringsbidrag. Lagstiftning har också varit viktigt, bland annat inom avfallssektorn där deponeringsförord- ningen har haft en avgörande roll för de utsläppsminskningar som skett. Efter EU- inträdet har också EU-gemensamma styrmedel kommit in i bilden, som EU:s krav på utsläpp av koldioxid från nya personbilar och lätta lastbilar, som bland annat har lett till en snabb utveckling av mer energieffektiva bilar.

2.5 Resultat av befintliga styrmedel som bidrar till minskad klimatpåverkan