UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV.
3.1 Den centrala bedömningen
Bedömningen av måluppfyllelsen av målet som helhet bygger på att förutsätt- ningarna ska finnas, det vill säga att det i miljöarbetet ska ha fattats beslut och vidtagits sådana åtgärder så att tillståndet, det vill säga miljömålets preciseringar, klaras 2020 eller åren därefter. Osäkerheten i framtidsscenarier är stor och därför kan en någorlunda trovärdig bedömning av preciseringarna för tillstånd endast göras för åren 2020-2030.
Tabell 2.3. Översiktlig tabell över måluppfyllelse med framtidsprognos.
FRISK LUFT
Precisering Bensen Bens(a) pyren
Butadien Form- aldehyd
Partiklar Ozon Kväve- dioxid Korrosion Nivå 1 µg/m3 årsmedel 0,0001 µg/m3 års- medel 0,2 µg/m3 årsmedel 10 µg/m3 timmedel PM2,5) 10 µg/m3 års- medel 25 µg/m3 dygnsmedel (PM10) 15 µg/m3 års- medel 30 µg/m3 dygnsmedel Hälsa 70 µg/m3 8h medel, 80 µg/m3 tim- medel Växtlighet 10 000 µg/m3xh AOT40, april-sept 20 µg/m3 årmedel 60 µg/m3 timmedel Kalksten under 6,5µm/år
Nuläge Positivt Svagt
positivt Positivt Positivt omgivnings- luften Positivt Såväl positivt som negativt Svagt positivt Positivt Mål- uppfyllelse
Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Troligen inte
Framtid Påskyn- dande av Eko- designkrav för ved- eldning förbättrar läget ytter- ligare. Påskyndan- de av Eko- designkrav för vedeld- ning öppnar för att preci- seringen kan klaras. Påskyn- dande av Eko-design- krav för vedeldning förbättrar läget ytter- ligare. Bättre avgasrening kan förvän- tas förbättra läget utom- hus. Form- aldehyd är ett betydan- de problem inomhus. Intransport från övriga Europa minskar. Bättre avgasrening och påskyndande av Eko-designkrav för vedeldning förbättrar läget. Slitagepartiklar från användning av dubbdäck är ett hinder för måluppfyllelse. Minskning av sotutsläpp bör prioriteras. Intransport från Europa minskar. Global intransport ökar? Utsläpp från fordon minskar kraftigt, men en trafikminsk- ning är nödvändig i problem områden. Intransport från Europa minskar.
3.1.1 BENSEN
Halterna av bensen i tätorterna är generellt låga och i närheten av nivån för pre- ciseringen. En lång rad styrmedel har införts och åtgärder har genomförts för att minska halterna. Hit hör bland annat krav på högsta halt av bensen i motor- bensin, införande av krav på katalysator och Euro-krav på nya fordon, krav på återföring av bensinångor vid tankning och bränslehantering. Kommunerna har även krav på tomgångskörning och har i vissa fall genomfört trafikbegränsande åtgärder för att minska bensenhalter i omgivningsluften. Alla dessa styrmedel har haft avsedd effekt. Ytterligare Euro-krav på fordon är beslutade. Eftersom ben- sen även bildas vid vedeldning och det faktum att utsläppen av flyktiga ämnen därifrån är relativt höga kan göra det kostnadseffektivt att begränsa även dessa utsläpp. Diskussion om begränsning av utsläpp från vedeldning är på gång inom EU med ekodesignkrav på eldningsutrusning. Även om inga beslut ännu fattats är det troligt att preciseringen kan klaras till 2020, eftersom halterna i utomhusluften är nära preciseringen.
3.1.2 BENS(A)PYREN
Halterna är som regel låga och i närheten av nivån för preciseringen där mät- ningar skett i tätorter. I tätorter med vedeldning stiger halterna påtagligt under vintermånaderna, men sett över året blir årsmedelhalten ändå låg, dock över nivån för preciseringen. Den idag låga exponeringen i tätorter utan vedeldning medför att risken där för hälsan är försumbar. Exponeringen är väsentligt högre för per- soner där hushållet eldar med ved och korrelerar väl med halten inomhus. Bens(a) pyren är cancerframkallande och exponeringen bör hållas så låg som möjligt. Det är därför angeläget att minska utsläppen från vedeldning. Dagens styrmedel i Bo- verkets byggregler och information om att ”elda rätt” har varit otillräckliga för att nå preciseringen i tätorter med vedeldning.
3.1.3 BUTADIEN
Få mätningar finns, men halten i urban bakgrund i centrala Göteborg var långt under nivån för preciseringen. Människors exponering var något högre,vilket kan bero på att även källor inomhus är av betydelse. Väsentliga källor är vedeldning och trafik. Den mestadels låga exponeringen i tätorter utan vedeldning medför att risken för hälsan där är försumbar. Exponeringen är väsentligt högre för personer där hushållet eldar med ved och korrelerar väl med halten inomhus. 1,3-Butadien är cancerframkallande och exponeringen bör hållas så låg som möjligt. Precise- ringen för utomhusluft bedöms vara uppnådd.
3.1.4 FORMALDEHYD
Halterna av formaldehyd är som regel långt under preciseringen i såväl tätorternas bakgrundsmiljö som i gatumiljön. Den totala personliga exponeringen är mycket högre och antyder en huvudsaklig exponering från källor inomhus från bygg-
material och konsumtionsvaror. Preciseringen för utomhusluft bedöms därför vara uppnådd.
3.1.5 PARTIKLAR (PM2,5)
Efter att ha minskat snabbt under 1990-talet minskar de svenska utsläppen av partiklar (PM2,5) långsammare under 2000-talet fram till 2012. I Europa som helhet har utsläppen minskat från 1990 till 2012. Den förmodade antropogena emissionsförändringen mellan 2005 och 2030 (CLEO Eurobase scenario) leder till en tydlig minskning av PM2,5-halten i hela Sverige. I Skåne är minskningen omkring 2 μg/ m3 (ca 30 procent) och i hela Götaland och delar av Svealand
större än 1μg/m3 (ca 20 procent) medan minskningen i norra Sverige är min-
dre än 0.5 μg/m3 (ca 10 procent)77. Det är därför sannolikt att preciseringen för PM2,5 klaras med god marginal till 2020, även i tätorter i södra delen av landet. Även om preciseringen klaras är det angeläget att minska exponeringen så långt som möjligt, eftersom det inte kan uteslutas att ytterligare minskning har positiva effekter på hälsan78. Vedeldningen är den klart dominerande antropogena källan till organiska partiklar i Europa. Nya vedemissionventeringar indikerar att utsläp- pen från denna källa underskattats (för Sverige bedöms att endast ca 1/3 av den verkliga emissionen rapporterats)79. Ökningen i risk för individen i samhällen med vedeldning motsvarar riskökningen från avgasemissioner från den lokala trafiken. Preciseringen för PM 2,5 skulle kunna ersättas i framtiden av en precisering för sot eller BC, så snart tillräckligt med mätunderlag och internationellt accepterat underlag för bestämning av målnivå finns tillgängligt.
3.1.6 PARTIKLAR (PM10)
Halten av partiklar (PM10) överskrider preciseringen i gatumiljön på ett flertal platser och även i urban bakgrund på några platser i södra Sverige. En minskande långtidstrend för partiklar (PM10) i gatumiljön kan observeras i våra tätorter. Trenden är något långsammare i mellanstora tätorter med över 50 000 invånare, jämfört med en snabbare minskning av halterna i storstäderna Göteborg och Stockholm. Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. En beräkning visar att de flesta större och medelstora städer riskerar att överskrida preciseringen för partiklar (PM10) i gatumiljö till 2030 om inga ytterligare åtgärder genomförs80. I beräkningen antas en förväntad trafikökning,
77 Klimatförändringen och miljö må len Climate change and the Environmental Objectives – CLEO. Rapport till Naturvårdsverket inför. Fördjupad Utvärdering 2015
78 Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP Project Technical Report WHO Regional Office for Europe, 2013.
79 Klimatförändringen och miljö må len Climate change and the Environmental Objectives – CLEO. Rapport till Naturvårdsverket inför. Fördjupad Utvärdering 2015
80 Luftkvaliteten i Sverige år 2030. SMHI Rapport nr 29, 2013
samt att beslutade lagändringar om förkortad tid för användning av dubbdäck liksom att det tillåtna antalet dubbar minskar med 15 procent. Däremot är inte en förväntad ökande andel dubbfria vinterdäck – främst i Stockholm – medräknad. Ytterligare styrmedel, som till exempel en skatt på dubbdäck, är sannolikt nöd- vändigt för att klara målet till 2020.
3.1.7 KVÄVEDIOXID
Årsmedelvärdet för kvävedioxid minskar något i trafikerade gatumiljöer i stor- städerna men inte i övriga städer med över 50 000 innevånare. För timmedelvädet finns däremot ingen sådan trend. I prognosen för 2030, som inkluderar beslutade utsläppsminskningar samt en ökning av trafikmängder liksom av andelen diesel- fordon, beräknas ett begränsat överskridande av miljömålets precisering för års- medelvärdet och timmedelvärdet av kvävedioxid i några av storstädernas idag mest belastade platser81. Överskridandet antas bli så pass begränsat att det san- nolikt kan undvikas, förutsatt att stadsplaneringsåtgärder bromsar den planerade ökningen av trafikmängderna, alternativt att trafikbegränsande styrmedel införs. Senare Euro-klasser för lätta fordon har visat sig ha högre utsläpp i verklig trafik än vid certifiering. Dessa problem kvarstår även i vissa testade Euro 6-fordon82. ”On-road”-testning av lätta fordon utöver typtestningen är sannolikt nödvändig som del av typtestningsproceduren. En sådan testning är viktig för att prognosti- serade utsläpp inte ska underskattas. För tunga fordon är överenstämmelsen för utsläpp mellan typtestning och verklig körning väsentligt bättre än för lätta for- don och därför stämmer prognos och utfall bättre för tunga fordon.
3.1.8 OZON
Ozonhalternas utveckling i norra Europa har under de senaste drygt tjugo åren karakteriseras av att de högsta halterna minskat, medan de lägsta och medelhöga halterna har haft en ökande trend. Stigande hemisfäriska bakgrundshalter förkla- rar troligen de stigande trend för de låga till måttliga ozonhalterna. Antalet förtida dödsfall relaterade till exponering av ozon i Sverige, och inom EU-28, kommer att minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2005 och med ytterligare några procent om EU-kommissionens förslag till ”Luftkvalitetspaket” vinner gehör hos medlemsländerna83. Minskningen är större än den som uppskattades i EU:s Tema- tiska strategi 2005, främst för att den hemisfäriska bakgrunden stiger mindre än vad som tidigare befarats. Om inga nya beslut om utsläppsminskningar tas i EU och eller globalt kommer minskningen att plana ut efter 2030. Preciseringen för hälsa kommer inte att nås med nu fattade beslut och knappast heller med ett revi-
81 Luftkvaliteten i Sverige år 2030. SMHI Rapport nr 29, 2013.
82 Real-world exhaust emissions from modern diesel cars. ICCT White Paper 2014. 83 The Final Policy scenarios of the EU Clean Air Policy Package. IIASA, TSAP Report 11,
derat takdirektiv. Preciseringen för hälsa 70 µg/m3 kommer att överskridas 2050,
baserat på tidsregression av observerade data84.
En prognos för ozonhalterna i framtiden baserat på ett klimatscenario visar att preciseringen för växtlighet sannolikt kan nås till 205085. Emellertid är dagens fattade och förväntade beslut långt ifrån ett sådant ändå ganska ”milt” klimatsce- nario. Det är osannolikt att preciseringen för växtlighet kan nås i de mest utsatta kustnära och höglänta områden i södra Sverige.
3.1.9 KORROSION
Korrosion på kalksten har under åren 1987–2011 varierat mellan 7 och 14 mik- rometer per år. Den stora variabiliteten mellan olika år gör det svårt att bedöma trenden. Det är osannolikt att preciseringen 6,5 mikrometer per år kan nås till 2020 med nuvarande långtidstrender för kväveoxider, ozon, PM10 och svaveldi- oxid. För Sverige som helhet är det sannolikt att preciseringen för korrosion först kan nås kan nås efter 2030. Detta förutsätter att kommande krav på minskning av utsläpp av kväve-, svaveloxider och ozonbildande ämnen fortsätter. Sjöfarten står idag för 5-20 procent av bidraget till halten av svaveldioxid i södra Sverige och kan därför lokalt spela roll för korrosionen86. I större städer kan även utsläpp av kväveoxider och partiklar från vägtrafiken lokalt spela roll för korrosionen. En ökad nederbörd ökar korrosionen på kalksten, vilket kan spela roll i ett förändrat klimat.