uTVEcklINGEN I MIljöN äR PoSITIV.
5.2 Insatser kopplade till det nationella miljöarbetet
5.2.1 insatser för att minska skogsBrukets försurande påverkan Skogsstyrelsen och skogs- och energinäringen bör genomföra åtgärder kopplade till askåterföring. I Energimyndighetens syntes av det forskningsprogram om skogsbränsle som genomfördes under perioden 2007–2011 utvärderas resultaten av att stort antal fältexperiment och modellstudier.112 Resultaten indikerar att ett omfattande skogsbränsleuttag påverkar möjligheterna att nå miljömålet, men att ett ökat uttag skulle kunna vara möjligt utan att det innebär en konflikt med miljökvalitetsmålet. Detta förutsätter exempelvis att askåterföring utförs där det finns ett kompensationsbehov enligt Skogsstyrelsens rekommendationer och/eller ett minskat uttag i kraftigt försurningsdrabbade områden. Det förutsätter även en förbättrad uppföljning av åtgärder inom skogsbruket. I slutrapporten från aktörs- rådets arbete för ökad askåterföring presenteras förslag på åtgärder för att minska skogsbrukets försurande påverkan:113
Informations- och utbildningsinsatser
• Förstärkt informations- och utbildningsverksamhet om skogsbränsleuttag och askåterföring i olika sammanhang och mot olika intressentgrupper samt inom, geografiskt begränsade områden där förutsättningar för att få igång askåterföring finns.
Certifiering av askåterföringsentreprenörer
• Verka för att askåterföringsentreprenörer ska kunna certifiera sig enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). Utveckling av teknik och metodik
• Genom att omvandla askan till en produkt (genom till exempel pelletering eller granulering) kan intresset för och möjligheten till askåterföring öka. • Utveckling av teknik och logistik för att säkerställa kvaliteten och
effektivisering av askåterföring.
Avslutningsvis kan även konstateras att det idag finns en brist vad gäller tillsyn kring genomförandet av askåterföring. Det är idag ett problem att man inte följer
111 Åström S m.fl., 2014. Kostnadsnyttoanalys av kväveutsläppsområden i Östersjön och Nordsjön-med fokus på Sverige, Kompletterande analys. IVL U nr 4976, november 2014 112 Energimyndigheten, 2012. Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle. ER 2012:08. 113 Skogsstyrelsen, 2014. Slutrapport från arbetet med aktörsrådet kring askåterföring, dnr
2012/2850.
BARA
NA
TURLIG
upp om askan läggs på de marker där den behövs som mest. Skogsstyrelsens rekommendationer ger ledning, men det finns ingen uppföljning av hur väl rekom- mendationerna följs.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör i samverkan utreda om det finns marker där uttag av GROT inte bör ske samt peka ut områden där askåterföring är sär- skilt angelägen.
En strategi bör tas fram om hur ett uttag av biomassa kan ske inom skogsbruket utan att måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning påverkas negativt. På ett regionalt plan behöver det klargöras vilka de försurningskänsliga områden är i länet och vilka åtgärder som bör vidtas, t.ex. askåterföring eller anpassat biomassauttag.
Naturvårdsverket anser att skogsbruket även på andra sätt än askåterföring, bör anpassas till växtplatsens försurningskänslighet, det vill säga en ståndorts- anpassning.
Existerande metoder, tillämpningar och rekommendationer kan behöva utvecklas ytterligare. Genom en anpassad skogsskötsel som även innefattar minskat, eller inget, uttag i kraftigt försurade områden kan den försurningspåverkan på mark och ytvatten som skogsbruket står för motverkas. I den fördjupade utvärderingen från år 2012 finns en mer detaljerad beskrivning114 men potentiella åtgärder omfattar bl.a. att i de mest försurningspåverkade områdena noga överväga om uttag av grenar och toppar bör begränsas eller helt och hållet avstås ifrån, öka andelen lövskog, etablera skyddszoner vid sjöar och vattendrag, samt skärmställ- ning i samband med slutavverkning.
forskningsbehov
För att på ett bra sätt kunna säkerställa när miljökvalitetsmålet är nått, behövs en översyn av bedömningsgrunder och indata till de modeller som används vid för- surningsbedömning. Vidare finns behov av kostnadseffektivitetsanalyser för åtgär- der som minskar utsläppen av kväve och svavel.
Överskridande av kritisk belastning
Konceptet ”kritisk belastningsgräns” togs fram som ett mått för att uppskatta försurningsproblem under en period då utsläpp och deposition av försurande luft- föroreningar var höga. Sedan dess har utsläpp av främst svaveldioxid och kväveoxider minskat kraftigt i Europa. Konceptet kan nu behöva kompletteras med andra mått och perspektiv med tanke på de låga utsläppen och den ackumu- lerade höga försurningspåverkan i ekosystemen. Några specifika utredningsbehov:
114 Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Naturvårdsverket Rapport 6500.
– En översyn av kriteriet för återhämtning i sjöar som används vid beräkning av kritisk belastning med beaktande av andra länders beräkningssätt. – En ökad kunskap om kolets och svavlets dynamik behöver implementeras i
de geokemiska modeller som används för beräkning av försurning och över- skridande av kritisk belastning.
Analys av vilka mått och indikatorer som i framtiden bör användas för bedömning av försurning i skogsmark.
Redovisningen av trender i markförsurningen över tid försvåras av att tillståndet påverkas av många faktorer. Några av de frågor som behöver besvaras är:
– Vad styr återhämtningsförloppet i olika skogsekosystem och vilken betydelse har markens kvävestatus?
– Vilken betydelse har en förändring i jonstyrka i marken, på pH och ANC? – Vilken betydelse har ackumulering och nedbrytning av organisk substans i
marken för markens syra-bas status?
– I vilken grad påverkar effekter av klimatrelaterade störningar (t.ex. insekts- angrepp, stormskador, havssaltsepisoder och perioder av torkstress) försur- ningsstatus i mark- och ytvatten?
– Behöver indikatorn för skogsmarkens försurningsstatus revideras, och vad ska den i så fall baseras på?
Analys av vilka mått som i framtiden bör användas för bedömning av försurning i ytvatten
I takt med minskad deposition ökar kravet på att finjustera indata och modeller för att beskriva återhämtningen. Några av de saker som behöver beaktas är:
– Kunskapen om naturliga bakgrundshalter för svavelföreningar i vatten behö- ver ökas för att ge realistiska förväntningar på återhämtningens slutpunkt och för att ge säkrare modellering av referenstillstånd och prognoser.
– Kunskapen om kopplingen mellan mark och ytvatten behöver förbättras för att bättre kunna förstå återhämtningen av ytvatten, samt förutspå effekter på ytvatten vid GROT-uttag , askåterföring och kvävegödsling.
– Modelleringsarbetet behöver kompletteras med prognoser för olika scenarier för att visa på vilken vattenkvalitet som är teoretiskt möjligt att uppnå. Trendanalyser inom miljöövervakningen
Inom miljöövervakningen bör dataunderlaget till och själva analysen av trender ses över för att minska osäkerheterna.
BARA
NA
TURLIG
Styrmedelsanalyser
Som ett led i genomförandet av det kommande takdirektivet bör utredas vilka styrmedel som är mest kostnadseffektiva för att minska kväveoxidutsläppen. Även analyser av kostnadseffektivitet för att minska svaveldioxidutsläppen från industriella processer, som beräknas vara den viktigaste svenska utsläppskällan år 2020, vore värdefullt.
Precisering eller aspekt av miljö- kvalitetsmålet centralt uppföljnings- mått Nivå som
behöver nås Aktuell situation 2015 Rådighet förväntad måluppfyllelse till 2020 påverkan av atmosfäriskt nedfall nedfall av försurande ämnen (=precise- ringen) 65 procent denna siffra är en mycket grov uppskatt- ning baserad på produktiv skogsmark och sjöar. Historisk deposition har inte beaktats. preciseringen nås när inget överskridande av kritisk belast- ning finns vare sig i sjöar eller skogsmark. ej uppnått vare sig i sjöar eller skogsmark. främst orsakat av utsläpp från andra länder samt från inter- nationell sjöfart. den nationella rådigheten är begränsad. samtidigt ingår sverige i de inter- nationella forum där besluten om styrmedel och åtgärder fattas. även om utvecklingen i miljön är positiv kommer preci- seringen inte att nås till 2020. arealen avrin- ningsområde som överskrider kritisk belast- ning i sverige beräknas 2020 vara cirka 11 procent och arealen överskriden skogsmark 2 procent. 2 2 nej påverkan genom
skogsbruk skogsbrukets försurande påverkan (=precise- ringen) 35 procent denna siffra är en mycket grov uppskatt- ning baserad på produktiv skogsmark och sjöar. Historisk påverkan av skogsbruk har ej beaktats. tidsperspek- tivet är helt avgörande. ej specificerat
ännu. precise-ringen om skogsbrukets försurnings- påverkan kan grovt sägas vara uppfylld till 20 procent stor nationell
rådighet det saknas idag tillräckliga styrmedel för att minska skogsbrukets försurande påverkan. Behoven av klimatanpass- ningar i samhäl- let bedöms öka och så även efterfrågan på biobränsle. detta gör att målet, trots stor nationell rådighet, ej kan bedömas upp- nås till 2020. 2 2 nej b idrag till mål-
uppfyllelse Styrmedels effekt* åtgärders effekt** bedömning
* kolumn 7: Bedömning av de centrala styrmedlens effekter (är de tillräckliga?).
5) De nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) De nu beslutade och implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat tillstånd.
3) De nu beslutade men inte implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
2) De nu beslutade centrala styrmedelen förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att uppnå önskat miljötillstånd.
** kolumn 8: Bedömning av de centrala åtgärdernas genomförande och effekter.
5) Tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) Tillräckliga åtgärder förväntas vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
3) De nu planerade åtgärderna förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
2) De nu befintliga/planerade åtgärderna förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu befintliga/planerade åtgärderna är tillräckliga för att uppnå önskat miljötillstånd.
Tabell 3.2. det centrala i bedömning av om miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning nås
Miljömålet Bara naturlig försurning bedöms uppfyllt om tillräckliga styrmedel/åtgärder beslutats för att miljökvaliteten ska kunna nås på sikt. De två faktorer som påverkar försurningen är nedfall av försurande ämnen och skogsbruk. Nuvarande styrmedels och åtgärders effekt i tabellen anges på fallande skala 2–5, där 5 anger att styrmedel respektive åtgärder är fullt ut tillräckliga och 1 visar att kun- skapen är bristfällig. Bedömningen avser om preciseringen nås.