uTVEcklINGEN I MIljöN äR PoSITIV.
4.2 Skogsbrukets försurande påverkan
4.2.1 prognos för utveCklingen fram till 2020, 2030 oCH 2050 Utvecklingen sedan slutet av 1990-talet pekar sammantaget på en betydande ökning av skogsbrukets försurande påverkan i form av GROT-uttag. Under de senaste 3–4 åren har den ökningen avstannat. Det samlade försurningstrycket från skogsbruket fortsätter dock att öka eftersom kompensationsåtgärderna är otillräckliga. Användningen av trädbränslen i fjärrvärmesektorn, som ökade under lång tid, har efter 2008 legat på en relativt konstant nivå. Sjunkande priser på GROT minskar dessutom incitamentet för markägaren att ta ut GROT och betala för askåterföring, särskilt i norra och mellersta Sverige. Den mest sannolika utvecklingen fram till 2020 vad gäller GROT-uttaget för energiändamål, är att konkurrensen med avfallsbränslen kommer att bestå och att efterfrågan på GROT förblir oförändrad eller eventuellt minskande.
Skogsbrukets möjligheter att genomföra åtgärder för att minska försurnings- trycket fram till 2020 bör kunna öka. Det kan ske genom information och utbild- ning, engagemang hos skogsägarföreningar och tekniska förbättringar när det gäller att t.ex. sprida aska. En begränsande faktor kommer sannolikt att vara kostnadsläget som kommer att förbli pressat. Tillgången på aska av tillräckligt god kvalitet för spridning i skog har bedömts till cirka 150 000 ton per år, det vill säga cirka 4–5 gånger mer än som används idag, vilket teoretiskt sett räcker för att täcka behovet i nuläget.94
Resultaten från Naturvårdsverkets forskningsprogram CLEO visar att GROT- uttag innebär en konfliktrisk mellan åtgärder för Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Risken finns i hela Sverige, men den är störst i de södra 93 Naturvårdsverket, 2014. Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s
luftvårdspolitik, tabell 17. NV-10577-11.
delarna. Även om de försurande effekterna till följd av GROT-uttag förväntas vara små går de i fel riktning, och beräknas även att öka på sikt. Askåterföring är ett sätt att motverka konfliktrisken mellan miljökvalitetsmålen. Ökad gödsling utgör också en försurningsrisk på grund av nitratläckage. Risken är störst i de mer kväverika områdena i sydvästra Sverige.95 Nuvarande allmänna råd för konven- tionell gödsling är utformade så att risken för förhöjd kväveutlakning ska kunna minimeras.
Effekterna av klimatförändringar, deposition och skogsbruk förväntas vara relativt små till 2030 eftersom markprocesserna är långsamma. Förändringar i klimatet kan på sikt betyda mer för kväveläckaget än förändringar i nedfall och skogsbruk. Klimatrelaterad påverkan genom exempelvis stormar kan ge ökade havssaltepisoder i sura skogsmarker, vilket kan leda till kraftiga surstötar, stormar och skadeangrepp kan innebära större effekter på kväveutlakning och försurning i kväverika marker96. Sammanfattningsvis talar det mesta för att skogsbrukets samlade försurande påverkan kommer att öka något. Detta kan ske även om uttaget av GROT skulle minska något och även om kompensationsåtgärder som askåter-föring skulle öka i omfattning. Potentialen för avverkning kommer att öka på grund av klimatförändringarna. Behovet av att minska växthusgasutsläppen både nationellt och globalt talar också för att biomassa från skogen fortsatt kom- mer att användas som ett bränsle med låga koldioxidutsläpp. Hur användningen av GROT kommer att förändras är dock osäkert. Användningen inom fjärrvärme- sektorn kommer sannolikt inte att öka påtagligt fram till 2020, men användning som biodrivmedel kan komma att expandera om Sverige ska kunna nå målet om att inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser 2050 enligt regeringens ambition.97 4.3 försurade sjöar, vattendrag och skogsmark
Fram till 2020 och 2030 förväntas en fortsatt svag återhämtning av försurnings- tillståndet i sjöar och vattendrag, även om prognosen blir mer osäker ju längre framåt i tiden den blickar, inte minst på grund av klimatförändringar vars effekter bidrar till osäkerheten. Den viktigaste orsaken till att återhämtningen inte för- väntas bli fullständig är skogsbrukets försurande påverkan och de kvarvarande utsläppen av försurande ämnen.98 I CLEO-rapporten visar scenarier med mer intensivt framtida skogsbruk på en återhämtning från försurningen till 2030, men därefter en viss återförsurning till 2100. Andelen försurade sjöar år 2100 beräknas
95 CLEO, 2014. Klimatförändringen och miljömålen. Rapport till Naturvårdsverket inför Fördjupad Utvärdering 2015. NV-02567-15.
96 CLEO, 2014. Klimatförändringen och miljömålen. Rapport till Naturvårdsverket inför Fördjupad Utvärdering 2015. NV-02567-15.
97 Regeringen, Sverige - ett land utan klimatutsläpp 2050, http://www.regeringen.se/ sb/d/15365.
98 Åström, S och Lindblad, M, 2014. Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning? IVL-rapport B2143.
BARA
NA
TURLIG
dock vara lägre än idag.99
I den förra fördjupade utvärderingen gjordes bedömningen att det idag inte sker någon återhämtning i skogsmarken och att någon mer omfattande återhämtning inte kan förväntas till år 2020.100 Denna bedömning gäller fortfarande.
5. Beskrivning av behov av insatser
– vad krävs för att målet ska nås
Föregående avsnitt har visat att stora minskningar av utsläppen har skett de senas- te decennierna tack vare framgångsrika internationella och nationella styrmedel och åtgärder. Trots denna positiva utveckling bedöms målet inte nås till år 2020.
Sammanfattningsvis kan sägas att behovet av insatser är allra störst på det internationella planet, där rådigheten är begränsad, och något mindre på det nationella planet där rådigheten är större. Av denna anledning ligger ett visst fokus på de insatser som beskrivs här på vad som kan behöva göras internationellt. 5.1 Insatser kopplade till det internationella miljöarbetet
5.1.1 Beslut om takdirektiv
Regeringen bör även fortsatt verka för ett stringent takdirektiv i EU-förhandlingen. Som tidigare konstaterats kommer inte ens omfattande ytterligare åtgärder i Europa (reviderat Göteborgsprotokoll och EU:s luftvårdsstrategi) vara tillräckliga för att miljökvalitetsmålets precisering påverkan av atmosfäriskt nedfall gällande nedfall ska kunna nås.
I de länder som har stor påverkan på depositionen av svavel över Sverige finns högst potential för rening av utsläppen i sektorerna industriella processer, energi samt hushåll och service till 2020 och 2030. Energisektorn beräknas ha högst utsläpp. För kväveoxider är det utsläppsrening i sektorerna energi och industriell förbränning som har störst teknisk potential att minska utsläppen om man bortser från den internationella sjöfarten. För utsläpp av ammoniak är det omfattning och inriktning av jordbrukssektorn som fortsätter att dominera totalt i Europa. Utsläppsminskningar i ett enskilt land har liten effekt på svensk försurning (med undantag för ammoniak). Däremot kan viss förbättring nås om närliggande länder som Danmark, Polen och Tyskland minskar sina utsläpp.101 Av denna anledning är
99 CLEO, 2014. Klimatförändringen och miljömålen. Rapport till Naturvårdsverket inför Fördjupad Utvärdering 2015. NV-02567-15.
100 Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Naturvårdsverket Rapport 6500.
101 Åström, S och Lindblad, M, 2014. Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning? IVL –rapport B 2143.
det helt centralt att Sverige fortsätter att verka för ett beslut om ett stringent tak- direktiv i EU-förhandlingen.
Några av de direktiv och utsläppskrav som nu behandlas inom EU och som kan ha betydelse för försurningspåverkan på svensk miljö genom att utsläppen av kväveoxider beräknas minska, är direktivet för medelstora förbränningsanlägg- ningar (MCP) och skärpta emissionskrav för arbetsmaskiner. Ett MCP-direktiv kan tidigast vara färdigt i slutet av 2015. För arbetsmaskiner är målet att återkalla nuvarande direktiv och istället skapa en förordning. Ett förslag från kommissio- nen väntas under våren.
5.1.2 införande av kvävekontrollområde (neCa) i östersjön
Regeringen bör verka för ett införande av kvävekontrollområde i Östersjön. Som tidigare konstaterats, förväntas utsläppen av kväveoxider från internationell sjö- fart i Östersjön och Nordsjön börja minska fram till år 2020, och sedan öka något mellan 2020 och 2030. Internationell sjöfart är den sektor som i dessa havsom- råden bedöms ha störst potential för utsläppsminskningar till år 2020 (242 kilo- ton) och 2030 (486 kiloton).102 Även inom detta område är det viktigt att Sverige bidrar till höga ambitionsnivåer i det internationella arbetet, framför allt genom att verka för ett snabbt införande av kvävekontrollområde (NECA) i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen.
Helsingforskommissionen (HELCOM) har sedan den förra fördjupade utvärde- ringen arbetat aktivt för att göra Östersjön till ett kvävekontrollområde (NECA) för att kunna införliva de hårdare gränser som stipuleras i annex VI till IMO MARPOL. Detta skulle innebära att nya fartyg i framtiden kommer att ha betyd- ligt lägre kväveoxidutsläpp. De hårdare gränserna faller under det som kallas ”Tier III” och ska träda i kraft den 1 januari 2016, dock endast för de vatten som ingår i kväveoxidkontrollområden.103 HELCOM har ännu inte kunnat enas om att skicka in en ansökan om NECA till IMO, framförallt på grund av Ryssland som menar att införandet måste vänta till dess att den tillgängliga teknologin är mer utvecklad och tillgången till anpassat bränsle är säkrad.104 Införande av NECA innebär att ny teknologi ska installeras på nybyggda fartyg som tas i drift. Att inrätta ett NECA i Östersjön och/eller Nordsjön kommer innebära att de fartyg som ska trafikera haven de närmsta 30 åren kommer behöva ta hänsyn till regel- verket och installera SCR-katalysatorer eller genomföra bränslebyte105. Sveriges
102 Åström,S och Lindblad, M, 2014. Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning? IVl rapport B 2143.
103 IMO, 2015. http://www.imo.org/.
104 Portnews, 2015. http://portnews.ru/comments/1686/. 105 Främst till flytande naturgas LNG (Liquid Natural Gas).
BARA
NA
TURLIG
ståndpunkt är att tekniken idag finns på plats och även används på en del av våra fartyg.106
Naturvårdsverket gör bedömningen att ett raskt införande av NECA i Östersjön och Nordsjön är nödvändigt för att Sverige på sikt ska klara miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft.107
Då det tidigare inte varit klarlagt vilka positiva och negativa samhällsekono- miska konsekvenser införandet av NECA i Östersjön och Nordsjön skulle få för såväl Sverige som övriga Europa, har detta nyligen utretts i en kostnads-nytto- analys.108 Denna konstaterar att ett införande av NECA i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen skulle leda till ett påtagligt minskat nedfall av oxiderat kväve över Sverige och på så vis påverka den svenska försurningsproblematiken.109
De miljö- och hälsoeffekter som inkluderades i analysen var effekter på hälsa från långvarig exponering för partiklar (PM2,5) och effekter på grödor genom kväveoxiders påverkan på ozonbildning. Andra ekosystemeffekter orsakade av försurning och övergödning inkluderades inte på grund av svårighet att uttrycka dessa i kronor (monetarisera). Framtida utsläpp från landbaserade utsläppskäl- lor baserades på samma utsläppsprognoser som används som underlag av EU- kommissionen till de pågående förhandlingarna om ett nytt utsläppstaksdirektiv. Åtgärdskostnaderna baseras i analysen på vilket år som NECA införs, hur många fartyg som beräknas trafikera havsområdena, vilken typ av motorer och fartyg som reningsteknik installeras på.
Vid en sammanvägning av förväntade nyttor och åtgärdskostnader är det tyd- ligt att både införande av NECA i Östersjön samt Nordsjön och Engelska kanalen skulle ge en samhällsnytta till 2030 som är större än kostnaderna för sjöfarten. Detta gäller trots konservativa antaganden gällande åtgärdskostnader, det vill säga att dessa sannolikt är överdrivna, och endast partiella värderingar av nyttan i ter- mer av miljö- och hälsoeffekter. Med tanke på den försurning, och även övergöd- ning, som orsakas av kväveoxidutsläpp, finns det goda skäl att tro att de positiva miljöeffekterna av införande av NECA är rejält underskattade110. En senare kom- plettering av analysen visar att införandet av NECA-områden kan minska utsläp- pen av NOx med 168 000 ton och kvävenedfallet över Sverige med ytterligare 1 900 ton oxiderat kväve 2030, jämfört med basscenariot. Som jämförelse kan nämnas att för att uppnå samma nedfallsminskning över Sverige krävs att de
106 Personlig kommunikation med Transportstyrelsen 2014-11-11.
107 Naturvårdsverket, 2014. Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik NV-10577-11.
108 Åström et al., 2014. Kostnadsnyttoanalys av kväveutsläppsområden i Östersjön och Nordsjön – med fokus på Sverige, nr U 4976, november 2014.
109 Åström et al., 2014. Kostnadsnyttoanalys av kväveutsläppsområden i Östersjön och Nordsjön – med fokus på Sverige, nr U 4976, november 2014.
110 Åström m fl. 2014. Kostnadsnyttoanalys av kväveutsläppsområden i Östersjön och Nordsjön – med fokus på Sverige, nr U 4976, november 2014.
svenska utsläppen av NOx minskar med 29 000 ton eller att utsläppen från Polen minskar med 196 000 ton 2030 jämfört med basscenariot111.