UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR POSITIV.
1.1 Aktuell situation för miljötillståndet 1 BENSEN
1.1.8 MARKNÄRA OZON
Utsläppen i Europa av föroreningar som bildar marknära ozon (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen) har minskat med cirka 35 procent mellan 2000–201220, men trots detta motsvaras inte minskningen av en motsvarande minskning av halterna av marknära ozon i Europa. De totala svenska utsläppen minskar också, detta är tydligast för utsläppen av kväveoxider från transporter. Däremot har
17 Förutsättningar för att införa etappmål om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP). Naturvårdsverket 2013.
18 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.
19 Health Effects of Black Carbon, WHO Europe 2012.
20 European Union emission inventory report 1990–2012 under the UNECE Convention onLong-range Transboundary Air Pollution (LRTAP). EEA, 12/2014.
bland annat hushållens utsläpp av lösningsmedel, exklusive färganvändning, sta- digt ökat den senaste tioårsperioden21. Prognosen antar i stort sett oförändrade utsläpp till 202022. Ozonhalternas utveckling i norra Europa under de senaste drygt tjugo åren karakteriseras av att antalet tillfällen med de högsta halterna har minskat, medan de lägre och medelhöga halterna har ökat (figur 2.1). Stigande hemisfäriska bakgrundshalter förklarar troligen de stigande låga till måttliga ozonhalterna. Årsmaximum av glidande åttatimmars och entimmes ozonmedelhalt minskar signifikant i södra Sverige, men förändras ej i norra Sverige.
Figur 2.1. Trend för olika percentiler för ozonhalt 1990–2011 för 25 lokaler
i norra Europa samt för Esrange i norra Sverige
21 Sveriges internationella rapportering. Informative Inventory Report Sweden 2014. Naturvårdsverket 2014.
22 Sveriges internationella rapportering. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Klimat-och-luft/Luft/Utslapp/Minskade-utslapp/Prognoser-for-utslapp-av-luftfororeningar/
Förändring ppb per år
Figur 2.1. Trend för olika percentiler för ozonhalt 1990–2011 för 25 lokaler
i norra Europa samt för Esrange i norra Sverige
Tillfällen med höga halter minskar medan ofta förekommande lägre halter har en ökande trend (blå linje). Esrange avviker genom att höga halter blir vanligare.
0,2 0,1 0 -0,1 -0,2 -0,3 0 20 40 60 80 100 Percentil (%) Alla 25 Esrange
Figur 2.2. Indikatorn SOMO35 (hälsorelevant ozon) vid mätplatser i regional bakgrund samt i
urban bakgrund i våra storstäder
Det hälsorelevanta målet överskrids i större utsträckning i kustnära och höglänta områden och i minst utsträckning i större städer.
Den sammanlagda halten av ozon årligen som överskrider preciseringen för hälsa för ozon (70µg/m³) SOMO35 redovisas i figur 2.223. Indikatorn SOMO35 har minskat det senaste decenniet, medan antalet dagar då tröskelvärdet över- skrids ökar24. Antalet tidigarelagda dödsfall beräknas ha minskat med ca 24 pro- cent sedan 1990 till 2015 och beräknas minska ytterligare till 2020.25
1.1.9 OZONINDEX
Det finns ingen statistiskt säkerställd förändring över tid vad gäller preciseringar för ozonets inverkan på växtligheten baserat på AOT40. AOT40 april till septem- ber överskrider preciseringen inom Frisk luft (10 000 mikrogram/m3 x timmar) i
kustnära och höglänta områden i södra Sverige, men inte i norra Sverige. AOT 40 beskriver dock inte de skadliga effekterna av ozon på växtligheten på ett optimalt
23 Health risks of ozone from long-range transboundary air pollution. WHO Europe, 2008. 24 Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon, IVL-rapport C63, 2014.,
Datavärden för luft, IVL, http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812 d2da6a41680004804.html
25 TSAP-2012 Baseline: Health and Environmental impacts. IIASA, 2012. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0
SOMO35 μg/m3 och dygn
Figur 2.2. Indikatorn SOMO35 (hälsorelevant ozon) vid mätplatser i regional bakgrund samt i urban bakgrund i våra storstäder
KÄLLA: IVL, DATAVÄRDEN FÖR LUFT, 2014
Det hälsorelevanta målet överskrids i större utsträckning i kustnära och höglänta områden och i minst utsträckning i större städer.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Malmö Göteborg Stockholm Vavihill (regional bakgrund) Rörvik/Råö (regional bakgrund) Norra Kvill (regional bakgrund) Aspvreten (regional bakgrund) Grimsö (regional bakgrund) Bredkälen (regional bakgrund)
FRISK LUFT
sätt26. Inom CLRTAP WGE/IPC-vegetation har ett nytt mått utvecklats POD1 (Phytotoxic Dose) som bygger på växtens upptag av ozon via klyvöppningarna över en tröskel, i detta fall 1 millimol/m2). POD 1 överskrider idag i hela landet
den kritiska nivån för granskog 8 millimol/m2 27 dock väsentligen mer i södra delen28 (figur 2.3).
26 Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon, IVL-rapport C63, 2014. Klimatförändringen och miljö må len Climate change and the Environmental Objectives – CLEO http://www.cleoresearch.se/publications.4.15c2317a1266994794c80002323.html 27 Mills et al. New stomatal flux-based critical levels for ozone effects on vegetation.
Atmospheric Environment 45 (2011) 5064-5068. 28 EMEP-MSE-West, met.no 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 Millimol/m2 Figur 2.3. Indikatorn POD1 (Växtskadlig dos av ozon) över Sverige 2013
KÄLLA: EMEP-MSE-WEST, MET.NO.
Skadekostnaderna av ozonbelastningen har kvantifierats tidigare29. Uppskatt- ningen har nu uppdaterats med samma metodik30. En skillnad mot den tidigare rapporten är att dosresponsfunktionen för ozonets påverkan på träd har upp- daterats. Tidigare uppskattades tillväxtminskningen till två procent för gran och åtta procent för lövträd per 10 ppm timmar (20 000 mikrogram/m3 timmar). Den
uppdaterade dosresponsfunktionen gäller gran som uppskattas till fem procent per 10 ppm timmar (20 000 mikrogram/m3 timmar). Dos responsfaktorn för lövträd
ändras ej. Den nuvarande ozonbelastningen 2006–2012 beräknades ge upphov till en minskning av tillväxten för skogen i hela landet och för alla trädslag med -2.6 Mm3 per år. Om preciseringen för ozon och växtlighet inte överskrids vid någon
plats i Sverige skulle tillväxtminskningen bli -1.0 Mm3 per år. Den totala årliga
tillväxten under nuvarande ozonbelastning för alla trädslag är ca 79 Mm3.
I de nya beräkningarna medför ozonets inverkan på växtligheten kostnader för 913 MSEK per år.
1.1.10 KVÄVEDIOXID
De totala svenska utsläppen av kväveoxider minskar31.
Huvudsakliga källor till kväveoxider i tätortsluften är trafiken, arbetsmaskiner, samt i vissa fall sjöfarten. Andelen dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt, men trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas tack vare en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. En förutsättning är dock att beslutade kravnivåer på personbilar motsvaras av minskade utsläpp i verkligheten, något som för närvarande inte har visat sig stämma i praktiken32. Tung trafik står också för en betydande andel av minskningen av utsläppen.
Trenderna för årsmedelvärdet (20 mikrogram per kubikmeter luft) för kväve- dioxid minskar i Göteborg och Stockholm på trafikintensiva innerstadsgator (figur 2.4).
I övriga tätorter (med över 50 000 invånare) är halterna för årsmedelvärdet oförändrade. För timmedelvärdena är halterna oförändrade i alla tätorter. För miljökvalitetsmålets precisering överskrids årsmedelvärdena (20 mikrogram per kubikmeter luft) och timmedelvärdena 60 mikrogram per kubikmeter luft (98- percentil) frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Halterna överskrids även i urban bakgrundsmiljö, främst i storstäderna, men även i flera medelstora städer finns risk att målnivåerna överskrids.
29 Karlson P E et al. Ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten I Sverige. IVL, rapport C59, 2014.
30 Karlson P E et al. En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål, B1678, 2006.
31 Sveriges internationella rapportering. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/ Statistik-A-O/Kvaveoxid-till-luft/
32 Real-world exhaust emissions from modern diesel cars. ICCT, White paper, 2014.
Kvävedioxid har kända toxiska effekter i höga koncentrationermen en större osäkerhet gäller för kvävedioxidens roll i tätortsluften. Flera studier har visat på samband mellan närhet till trafik och negativ påverkan på hälsan. Förekomst av PM2,5 kan dock inte ensamt förklara de observerade sambanden mellan ohälsa och trafik, eftersom halten PM2,5 inte skiljer tillräckligt i halt från vägars närom- råde jämfört med tätortens bakgrundsmiljö33. Det är därför relevant att studera sambanden mellan ohälsa och andra indikatorer för trafikemissioner än PM, som till exempel BC och kväveoxider. Ett flertal studier har gjorts som visar samband mellan dag till dag variation i NO2 halter och variation i dödlighet, inläggningar på sjukhus och luftvägssymtom. Studier på barn har visat att lungfunktionen kan påverkas även vid så låga halter som omkring 20 mikrogram per kubikmeter luft34. Även flera studier visar samband mellan långtidsexponering för NO
2 och
dödlighet, samt sjuklighet. Såväl korttidsstudierna som långtidsstudierna har visat på samband med NO2 vid halter vid, eller under, den nuvarande nivån för EU gränsvärde35. Inom EU-kommissionens uppdrag till WHO att utvärdera den veten- skapliga basen för EU-gränsvärdena (REVIHAAP) framkom att det finns grund för att revidera nuvarande WHO-guideline för NO2 nedåt36. Effekterna av NO
2 33 Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP Project Technical
Report WHO Regional Office for Europe, 2013.
34 Air pollution and childrens respiratory health. Naturvårdsverket, Rapport 6353, 2010. 35 Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP Project Technical
Report WHO Regional Office for Europe, 2013.
36 Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP Project Technical Report WHO Regional Office for Europe, 2013.
NO2, µg/m3
Figur 2.4. Årsmedelvärde för kvävedioxid i städer 2003–2013
KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFT, IVL 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Årsmedelvärdet för kvävedioxid visar en svagt nedåtgående trend i storstäderna.
Malmö, Dalaplan Sthlm, Hornsgatan Göteborg, Haga Medel Trend, Malmö Trend,Sthlm Trend, Göteborg Trend, Medel 60 50 40 30 20 10 0
kvarstår efter att effekterna från PM10 och PM 2,5 beaktats. Detta bevisar dock inte ett orsakssamband med NO2 i sig, eftersom det finns många andra ämnen i förorenad luft från trafiken som har samma spridningsmönster som NO2.
Lokalt genererade avgaser uppskattas, baserat på exponeringen för kväve- dioxid, medföra ca 1300 förtida dödsfall per år och kostnader för hälsoförluster motsvarande mellan 7 och 35 miljarder årligen (beräknat för år 2010)37. 1.1.11 KORROSION
Korrosion på kalksten har under åren 1987–2011 varierat mellan sju och 14 mikro- meter per år. Trenden för korrosion är osäker, på grund av årliga variationer.
Korrosion följs upp inom ramen för Sveriges arbete inom FN:s luftvårds- konvention38.
Salpetersyra och PM10 är de föroreningar som bidrar mest till korrosionen39. Mängden salpetersyra beror i sin tur av halterna av kväveoxider och ozon i luften. På landsbygden, längre bort från tät trafik, har även svaveldioxid viss bety- delse. Kalksten är en bra indikator för känsliga stenmaterial av kulturhistoriskt värde. Andra material som trä angrips inte i första hand av luftföroreningar. 1.1.12 SVÅRIGHETER MED DAGENS INDIKATORER
Luftföroreningar från förbränning, inklusive trafik, belyses av flera av miljömålets preciseringar. Det är ännu inte helt klarlagt vad som är den ”sjukdomsframkal- lande faktorn” i tätortens luftföroreningar, eller om det är flera oberoende fakto- rer. För partiklar (PM2.5) som indikator för luftföroreningar har inte någon lägsta helt säker nivå kunnat påvisas på befolkningsnivå. Ohälsa i samband med expo- nering för förorenad luft indikerat av NO2 kan observeras i halter som är vanliga i våra tätorter. PM 2,5 domineras av partiklar från långdistanstransport och kom- mer då främst att återspegla åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i hela Europa. NO2 är idag den kanske bästa indikatorn för luftföroreningar från trafiken. Emellertid är det oklart vilken betydelse för ohälsa som NO2 som sådan spelar i en komplex blandning av förorenad tätortsluft. Ett alternativ är BC som också återspeglar emissioner från förbränningsmotorer, men inte heller för BC finns uppenbara orsakssamband med ohälsa.
Tills vidare är det motiverat att fortsatt använda PM2,5 och NO2 som indika- torer för hälsoskadliga luftföroreningar, men vara medveten om indikatorernas
37 Quantification of Population exposure to NO2, PM2,5 and PM10 in Sweden 2010. IVL report B2197, 2014.
38 http://www.unece.org/env/lrtap/workinggroups/wge/materials.html 39 Mapping manual, kap 4, http://www.icpmapping.org/Mapping_Manual
begränsningar40. BC kan vara ett bra komplement som indikator på luftförore- ningar från förbränning liksom partikelantal.
Nuvarande ozonindex AOT40 återspeglar inte på ett korrekt sätt risken för ozonskador i Norden och i de Baltiska staterna41. Inom FN:s luftvårdkonvention WGE har ett nytt ozonindex (POD) tagits fram som tar hänsyn till växternas upp- tag av ozon genom klyvöppningarna. Detta index kan på sikt ersätta AOT40. Idag beräknas indexet POD för hela Sverige av EMEP.
1.2 Aktuell situation för miljöarbetet