Behov av insatser – vad krävs för att målet ska nås

Följande avsnitt är i huvudsak baserat på Naturvårdsverkets underlag till en färd- plan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050107_{. I slutet på 2013 lämnade utred-} ningen Fossilfrihet på väg108 _{över sitt slutbetänkande där det lämnas en rad förslag} på insatser gällande transportområdet, en av sektorerna där omställningsbehovet är stort. Förslagen till insatser i transportsektorn grundar sig i stor utsträckning på det betänkandet. Det pågår en utredning i Miljömålsberedningen, vilken har i uppdrag att ta fram styrmedelsförslag och förslag på åtgärder för visionen till 2050 om ett samhälle med noll i nettoutsläpp.

Staten behöver ha en nyckelroll i den övergripande styrningen. Denna roll måste inte minst handla om det institutionella ramverket, om att styra genom investeringar, och i att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling i klimatvänlig riktning, se också fokusområde Näringslivets miljöarbete109_{. En liv-} aktig dialog mellan samhällets aktörer är viktigt för att både utforma och förank- ra klimatpolitiken. Städer, kommuner och regioner är också på många sätt cen- trala för att skapa förutsättningarna för en positiv utveckling, exempelvis genom den fysiska planeringen och genom miljökrav vid offentlig upphandling. Här finns också en viktig möjlighet att fungera som föregångare och goda exempel.

Långsiktig klimatpolitik kan inte enbart handla om att prioritera åtgärder som ger snabba utsläppsminskningar i närtid, utan måste också inriktas på att skapa förutsättningar för omställningen inom de ”svårare” sektorerna, där åtgärder riskerar att bli mycket kostsamma, eller ogenomförbara, om insatser i sin helhet skjuts till framtiden.

Behov av insatser i ett globalt perspektiv beskrivs också i avsnitt 2.8.

5.1 Vilka ytterligare styrmedel krävs och hur ska styrmedel förändras så att det önskade miljötillståndet kan nås

Befintliga styrmedel räcker inte för att uppnå visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären, visar det underlag till färdplan 2050 som Naturvårdsverket tillsammans med andra myndigheter har tagit fram. En långsiktig klimatstrategi kräver en mix av styrmedel. Centrala områden där omställningar måste genomföras är transportsektorn och industrin, där betydande förändringar behövs utöver utvecklingen av befintliga styrmedel. Omställningen ställer krav på såväl teknikutveckling, hållbart samhällsbyggande som beteende- förändringar för att den ska vara möjlig.

107 Naturvårdsverket, 2012: Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. 108 SOU 2013:84, 2013): Fossilfrihet på väg.

109 Naturvårdsverket, 2015: Prel. titel Fokusområde Näringslivets miljöarbete – fördjupad

Ett centralt element är att prissätta utsläpp på en sådan nivå att beteende- förändringar uppnås. EU:s system för handel med utsläppsrätter påverkar utsläp- pen från industrin och el- och värmeproduktion i Sverige. Priset på utsläppsrätter är för närvarande inte pådrivande, och genom gratis tilldelning har många företag i praktiken ett pris per utsläppsrätt som är nära noll. Det är viktigt med ett pris på utsläpp som ger incitament till att minska utsläppen och stimulera till investe- ringar i befintlig koldioxidsnål teknologi men även till spridning av koldioxidsnål teknik som inte är konkurrenskraftig ännu. Systemet behöver för att bidra till detta förändras strukturellt110_.

EU-kommissionen har föreslagit ett antal åtgärder för att stärka handelssystemet.

1. En åtgärd som redan genomförts är att 900 miljoner utsläppsrätter dragits undan från marknaden, dessa ska hållas inne och kommer föras ut på mark- naden först mot slutet av den innestående handelsperioden. Avsikten med åtgärden är att på kort sikt höja priset på utsläppsrätter.

2. EU:s ministerråd har även beslutat att sänka utsläppstaket i snabbare takt (årlig minskning på 2,2 procent jämfört nuvarande 1,74 procent) för att kostnadseffektivt nå målen till 2030 vilket skulle föra utsläppsminsknings- takten närmare en bana för att nå det långsiktiga målet till 2050.

3. En marknadsstabilitetsreserv har föreslagits, som syftar till att minska det stora överskottet av utsläppsrätter tillgänglig på marknaden, hindra att nya överskott byggs upp och skapa förutsättningar för framtida balans mel- lan utbud och efterfrågan. Idag är utbudet av utsläppsrätter fixerat genom det tak som bestämts för systemet men efterfrågan är flexibel. Åtgärden är tänkt att introducera en flexibilitet på kort sikt på utbudet av utsläppsrät- ter utan att påverka det långsiktiga utbudet som är fastlagt. Förhoppningen med åtgärden är därmed att skapa ett handelssystem som är mer stabilt och anpassningsbart till förändringar i till exempel konjunktur.

Sverige (regeringen) bör verka för att de förslag som EU-kommissionen arbetat

fram genomförs (se faktaruta ovan) men också verka för att ytterligare stärka systemet genom att arbeta för att marknadsstabilitetsreserven införs redan före år 2020 och att de 900 miljoner utsläppsrätter som dragits undan från marknaden

110 Naturvårdsverket, 2014: Analys av EU-kommissionens förslag till reform av EU ETS – Naturvårdsverket 2014.

B

EGRÄNSAD

KLIMA

TP

Å

VERKAN

annulleras istället för att återföras åren 2019–2020, som nu är beslutat, alternativt att de går in i marknadsstabilitetsreserven.111

Koldioxidskatten behöver vid framtida förändringar påverka framförallt driv- medelsanvändningen i transportsektorn och i arbetsmaskiner. Undantag från koldioxidbeskattning bör fasas ut i syfte att uppnå högre kostnadseffektivitet i klimatpolitiken. Samtidigt bör det finnas utrymme för att överväga kompensato- riska åtgärder för att inte andra samhällsmål ska äventyras om en viss sektor ris- kerar att drabbas av snedvriden konkurrens ur ett internationellt perspektiv. Detta innebär att det i ambitionen att prissätta koldioxidutsläpp också finns en uttalad ambition att fasa ut alla former av subventioner av fossila bränslen. Skatten bör inriktas mot att nå de mål som läggs fast för perioden 2020–2050.

5.1.1 seX förslag till insatser…

Utöver att arbeta för att utsläpp prissätts finns ett antal insatser som vi ser som särskilt angeläget att regeringen arbetar vidare med. Detta är insatser som har en stor potential till utsläppsminskningar och flera av insatserna riktar sig mot utsläppen från transporter. Som nämnts tidigare är utsläppen från transporter en stor del av det totala svenska utsläppen och ett område där omställningstakten måste öka för att vi ska kunna nå målsättningen om en fossiloberoende fordons- flotta år 2030.